Gesällen/Mannen med rullatorn

Mannen överraskade mig fullständigt. Jag stod med min kamera och försökte komponera en bild av en fyrcykelvägskorsning när jag hörde hans fråga:

– Jaså, du står här och fotograferar?

Jag var ju tagen på bar gärning så det vara bara att erkänna:

– Ja, jag försöker få till något här, svarade jag.

Därefter fortsatta vårt samtal en bra stund. Hans fru hade gått bort för drygt ett år sedan och rullatorn hade han tagit över efter henne. Mina knän svullnar och gör ont, sade mannen, och behöver ha något att stödja mig på. Det visade sig att vi bodde i samma bostadsrättsförening. Han i 38:an och jag i 48:an. På min fråga om han själv brukade fotografera svarade han att han tidigare brukade filma. Han hade tagit totalt 36 Super 8-filmer och när det formatet försvann slutade han att filma. Filmerna hade han stoppat i en plastpåse och lagt på en skåphylla. Så du har inte tittat på filmerna sedan dess, undrade jag? Vänta nu ska du få höra, svarade han. Jag har tre mågar, fortsatte han. En av mågarna visste om att jag brukade filma och frågade en dag var filmerna fanns någonstans. Jag tog fram plastpåsen och mågen sade att han skulle fixa till de gamla filmerna. Efter en tid kom han tillbaka med filmerna och hade dessutom med sig en DVD-skiva. På skivan fanns nu filmerna överförda. Nu kan jag titta på mina gamla filmer på TV:n.

Jag undrade om han trivdes att bo i föreningen? Ja, det gör jag väl, svarade mannen, men nog längtar jag tillbaka till stugan utanför stan där jag bodde innan. Det var ett f d soldattorp med ett rum och kök. Han nämnde inte om han låtit bygga ut det, men jag fick veta att en dotter med måg bodde där nu. Snart skulle han åka dit och hälsa på.

– Nej, nu måste jag gå en runda förbi mackarna, sade mannen efter ett tag. Det börjar värka i knäna.

Han linkade i väg med god fart och även jag passade på att ta en promenadrunda.

På återseende

Torbjörn

2015-05-07 18:39   alf109

Fin berättelse, de personliga mötena är vad det går ut på tror jag. :)
-affe

Besvara

Svar från pic-tor 2015-05-08 07:54

Tack Alf. Ja, vad vore livet utan intressanta möten med andra människor.

Svara

2015-05-07 19:27   tomazon

Fin berättelse och ett möte mitt i livet. Sånt gillar jag.

Besvara

Svar från pic-tor 2015-05-08 07:55

Tack Tommy. Sådana här möten är kryddan i livet.

Svara

2015-05-08 01:51   Eva af Winden

Fin livsbildsberättelse,
där skuggan förstärker orden perfekt :)

Besvara

Svar från pic-tor 2015-05-08 07:55

Stort tack Eva. Kul att du gillar skuggbilden.

Svara

2015-05-08 12:16   beetle

Perfekt bildavslutning på fin berättelse!
mvh
Kjell

Besvara

Svar från pic-tor 2015-05-08 12:29

Tack så mycket Kjell. Vad roligt att du gillade min "gestaltning".

Svara

2015-05-25 17:52   Gun-Inger Arvidsson

Så är det så många gånger kameran har gett mig kontakt på detta sätt.
En gång i Stockholm fick jag se inuti de små kulturhusen ...farbrorn visade mig var han förvarade nycklarna
när han gick ut,
Kallas förtroende jag måste sett ärlig ut.
Ha deti kväll.
Gun-inger

Besvara

Svar från pic-tor 2015-05-25 18:12

Tack Gun-Inger. Visst är kameran ofta en ingång till samtal med främmande människor. Går jag ut med någon av mina gamla, analoga kameror är det nästan alltid någon som stannar och pratar om gamla kameror. Fotografer är alla ärliga personer :).

Svara