Gesällen/Gepardens sista rush.

HON

Hon har ställt sig på en liten kulle för att kunna se bättre. Hon spejar och spejar. Blinkar oupphörligt för att klarna blicken. Ser inte riktigt klart ändå. Har inte ätit något på tre dagar och är både hungrig och svag. I ett buskage intill ligger hennes två ungar. De är avvanda och har heller inte fått någon mat på tre dagar. De har åtskilliga gånger sökt efter hennes spenar, men där finns inget att få. 

Nu ser hon något som rör sig en bit bort. Men hon känner inte riktigt igen vad hon ser. Det är varmt och luften dallrar. Hon tittar igen och visst ser det ut som om det är en flock Thomsongaseller där borta. Men det är något som inte stämmer. Hon blir först lite osäker men bestämmer sig för att agera. Hon småspringer över den torra savannen. När hon kommer närmare ökar hon farten och springer så fort hon kan. Nu kommer hon i rasande fart och gasellerna har ännu inte upptäckt henne. 

Så med ens förändras savannen. Det mjuka underlaget har förbytts i något hårt och svart. Hon tvärbromsar och det svider till i trampdynerna. Utmattad sjunker hon ned på det hårda, svarta underlaget. Hon flåsar högljutt och ser sig omkring. Bilar tutar, och människor promenerar med sina hundar.

Sakta reser hon sig, blinkar med ögonen och försöker förstå. Tänker på ungarna som ligger där ensamma bland buskarna. Vänder hemåt och tänker att hon kanske kan få fatt i något byte på vägen tillbaka. Fortfarande flåsig och trött efter den långa rushen sätter hon sig under ett träd för att vila. Om jag bara får vila en liten stund känns det bättre, tänker hon och lägger sig ned. En liten stund bara...

HAN

Varför berättar du det här för mig? Just nu? Jag har bråttom och har suttit länge och väntat på min tur.  Ska köpa ögondroppar för mina ögon rinner när det blåser. För sjutton, det är ju mellandagsrea, du får väl besinna dig lite. Det är superpris på en superdämpad borrmaskin på varuhuset. Bara åttatusen. Inga vibrationer alls. Det passar mina känsliga handleder perfekt. Har du stått på green och ska putta vet du vad känsliga handleder vill säga. Nej, vi kan ta det där sedan, inte nu. Du måste väl för sjutton gubbar förstå hur vanliga människor har det. Man måste väl ändå få fira jul och gå på mellandagsrea. Kom igen efter trettonhelgen. Då kan vi ta ett snack. Inte nu. Sedan.

På återseende

Torbjörn