Bilder och berättelser från min resa genom livet.

Gesällen/Dalkarlsvägen

Dalkarlsvägen, dalfolkets historiska vandringsvägar mellan Dalarna och Stockholm, vandras varje år till minne av de historiska vandringarna. Storvandringen kallas den för och årets vandring är sedan den 3 maj i full gång. Man går i etapper och den första etappen var mellan  Mora/Orsa-Tammeråsen. De flesta av dagsetapperna är över 30 km långa så det är verkligen inget latmansgöra att vandra efter Dalkarlsvägen. Man kan välja att gå hela sträckan till Stockholm eller att gå enstaka etapper.

Måndagen den 9 maj gick man från Folkärna till Saladamm, med lunchstopp i Möklinta. Jag passade på att möta upp i Möklinta för att kolla in de här spänstiga människorna. Dalkarlsvägen är kanske inte rätt namn på fenomenet, det var nog lika många dalkullor som dalkarlar som passerade Möklinta. Man gick i smågrupper, parvis, eller ensam för sig själv. De flesta såg ovanligt fräscha ut, men visst fanns det några som var rejält tagna när de anlände. Men när jag hälsade: "Välkommen till Möklinta, nu vankas det lunch" sken de upp och tackade för bemötandet. 

Väl framme vid Möklintagården åt man begärligt av lunchen och fyllde på vattenflaskorna. Många kastade sig omkull på gräsmattan och pustade ut. En del med de heta fötterna rakt upp i vädret. Själv passade jag på att ta en pizza på pizzerian intill. När jag strax återvände hade de flesta redan givit sig av. På kvällen väntade övernattning på madrasser i en skola.

På lördag den 14 maj väntas vandrarna vara framme i Gamla Stan. Läs mer om Dalkarlsvägen här.

På återseende

Torbjörn

Inlagt 2016-05-11 15:45 | Läst 2774 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Kul att följa strapatser som man själv slipper vara en del av. :)
Mina förfäder på farsans sida (kommer inte ihåg om det var på farfars eller farmors sida) kom från Gagnef och gick ned med sina saker till torghandel i Stockholm varje år och sedan fick de promenera hem också har jag fått berättat för mig. :)
/Affe
Svar från pic-tor 2016-05-11 16:16
Med tanke på att man ibland blir irriterad över att man måste gå ut med soporna så är det än mer beundransvärt av de här vandrarna. För att inte tala om de bedrifter forna dagars vandrare gjorde, som du beskriver. Jag förstår inte hur de något äldre orkar med den här långa vandringen. Jag går ofta promenader upp till en mil ca, det räcker med råge för mig.
Den där vandringen skulle vara kul att göra någon gång, ser visserligen lite slitigt ut och många verkar ha tagit ut sig ordentligt, inte bara i ork utan även slitit ut sina fötter. Stilarna varierade verkligen och några får kanske lite svårt att sova efter för mycket solexponering. Men fint väder har de och trevligare att vandra i än regn.
Kul att se dina bilder.
Finns det transport hemmåt också efter slutförd vandring.
Svar från pic-tor 2016-05-12 23:19
Jag frågade några om de hade några krämpor, men det var inte många som klagade. En äldre man hade ont i knäna och en dam tyckte det var jobbigt att gå på asfalt. Några hade rejäla, och tunga, kängor vilket förvånade mig. Det blir många tunga lyft med sådana. Att gå hela sträckan blir nog för jobbigt, men någon av delsträckorna skulle jag kunna tänka mig. Från Stockholm blir det hemtransport med bil (buss?). Jag hoppas det blir lite festligheter på lördag när de anländer till Gamla Stan.
2016-05-13 15:54   Eva Hällman
Härliga bilder.
Och så många äldre människor som kämpar på.

Förstår att de sken upp när du berättade att det vankades lunch :)))
Svar från pic-tor 2016-05-13 18:12
Tack så mycket Eva. En del såg så slitna ut så därför ville jag uppmuntra dem lite. De sken upp och några stannade till och med till en stund för att prata. Möten med människor är väl meningen med livet egentligen.