Gesällen/Att dokumentera sin samtid

Vad ska vi dokumentera för framtiden? Det är väl kanske inte något jag funderar så där väldigt mycket på. I stället fotograferar jag ofta "bakåt i tiden". Hur det var förr, gamla saker, gamla miljöer. Samtiden är svår att skildra. Vi lever ofta i det förgångna, i våra minnen. Eller så drömmer vi om framtiden och fantiserar hur den kan komma att gestalta sig. Samtiden är för alldaglig med bl a arbete, skola och en massa vardagsbestyr. Samtiden är så oändligt omfattande och det är svårt att få till ett vettigt urval. 

Det vore ju trist om forskare i framtiden enbart hittar självporträtt från generationerna som nu lever här i landet. Vad sysslade dessa ansikten med, hur såg arbetsplatsen ut, hur bodde de, hur såg platsen ut där de bodde, inredning, fritidssysslor, affärer, umgänge, släkt, midsommar, jul, nyår, vardag. Ja, vad blir kvar efter oss? Borde vi ägna en tanke åt det vi som fotograferar? 

Som sagt var, samtiden är inte så lätt att handskas med. Det mesta upplevs som banalt och alldagligt och inget att ödsla bilder på. 

På återseende

Torbjörn

2016-08-09 23:10   Khalad

Skön bild på något som verkligen varit alldagligt - hässjestörar - men som nu snabbt är på väg att försvinna. Idag torkas nästan inget hö, varken på hässjor eller i lador. Idag ligger höet i plast buntar, mestadels vita, och förstör flertalet av mina försök till landskapsbilder. När jag tittar på mina gamla bilder, dom jag tycker mycket om, är dom från skolan, eller hemma i familjen, dvs så vanligt som det bara går. Tror det just är det banala och alldagliga som blir värdefullt sen. Men som sällan får större uppmärksamhet nu. På återseende/ Björn T

Besvara

Svar från pic-tor 2016-08-14 18:38

Tack Björn. Förekomsten av höhässjor på våra åkrar har förvandlats från förr en banalitet till i dag en raritet. Inget att göra något åt. Men visst har något estetiskt gått förlorad.

Svara

2016-08-09 23:11   Mats Axelsson

Intressanta tankar! Är det leda som gör att det vardagliga inte "sticker ut" och blir en bra bild eller tar vi det bara för givet; det som finns runt omkring oss nu? Bilder på det vardagliga blir intressanta bilder från gårdagen efter en tid.
/MA

Besvara

Svar från pic-tor 2016-08-14 18:43

Tack Mats. Jag tror att vi människor alltid haft svårt för samtiden. Den strävsamma samtiden, som den alltför ofta är, lockar kanske inte till dokumentation. För efterkommande generationer händer det inte alltför sällan att den i stället blir glorifierad.

Svara

2016-08-10 08:13   gatosi

Mycket relevanta tankar! Att se bra bilder i det alldagliga som är alldeles för förtroget är ganska svårt men värdefullt i framtiden. Troligen upplevs de som "tråkiga och intetsägande" i nuet.

Besvara

Svar från pic-tor 2016-08-14 18:48

Tack Katja. De allra flesta av oss vet hur värdefulla bilder av samtiden är redan nu och ännu mer i framtiden. Bilder från vardag och fest. Men sådana bilder uppskattas sällan vid utställningar och på nätet. Inte nu, men om tjugo år.

Svara

2016-08-10 14:55   Margareta Cortés

Som du säger, det är viktigt att få med vardagen också i sina bilder.
Minns när jag satt en gång och gick igenom diabilder med vår yngsta dotter, det hade ju inte gått så många år men det hon reagerade mest på var omgivningen. Kommentarer som, titta då hade vi de där gardinerna och möbler som blivit utbytta och just det vardagliga som vi inte tänker så mycket på då vi har det. även kläder som på kort tid blivit helt ute i hennes ögon.
Omgivningen förändras fort nu, även i vår lilla håla Nockeby. Butiker slår igen och nya dyker upp, hus byggs och hus rivs nästan fortare än man hinner med att fotografera.
Som i din bild, hur många av nutidens barn vet vad det är. För mig är det sommar och landet, morfar som hässjade höet och mormor som mjölkade sina kor för hand.

Besvara

Svar från pic-tor 2016-08-15 21:32

Tack Margareta. Inget kan som bilder frammana minnen, och därför är dokumentära bilder så viktiga. För alla. Nu behöver man ju inte ständigt gå och oroa sig för att man inte hinner med att dokumentera sin vardag och omgivning. Men kanska ska men ändå då och då göra det. Någon gång per månad är ju inte så betungande och då får man med alla årstider också. Slåtter har jag varit med om flera somrar och på den tiden var åkrarna fulla med höhässjor. I Gästrikland var det hässjor med hässjestänger som gällde, på många andra ställen användes i stället tråd. Mycket folk behövdes och det gick åt mycket kaffe och svagdricka.

Svara

2016-08-10 16:22   ztenlund

Om man i framtiden tittar på dagens samtid så kommer den bestå av "cupcakes", rosévin i motljus och "dagens outfit". Kanske något tillspetsat, men jag funderar ibland på vad sjutton det är som fotograferas och framför allt vad det är som inte fotograferas. Jag ska ingalunda påstå att jag är något slags samtidsdokumentationsföredöme överhuvudtaget, men tanken kan ju likväl slå mig.

Besvara

Svar från pic-tor 2016-08-17 17:18

Tack Martin. Ja, ibland funderar man vad som blir kvar av våra bilder till eftervärlden. Oavsett innehåll så är de ju dokumentära, fast kanske lite enformiga.

Svara

2016-08-10 20:46   Erik Madsen

Det var et vigtigt indlæg og nogle gode funderinger.
Hvis vore efterkommer overhovedet kan finde og SE vore fotografier? Hvis de kan, vil de finde en masse "manipulerede" billedbehandlede fotos, men så heldigvis også mange gadefoto i farver som kan dokumentere folkelivet og mangfoldigheden. Der er da nogen, der fotograferer dokumentarisk fra arbejdspladser, foreningsliv og fra begivenheder af den ene eller andens slags. Jeg har været med til at lave dokumentarvideoer om forskellige arrangementer i min by, som er overdraget til Lokalhistorisk Arkiv. Senest har jeg (fotografisk) fulgt en større renovering af vort torv.
Problemet er som sagt nok mere, hvordan vi viderbringer det?
Med venlig hilsen fra Erik i Roskilde/DK

Besvara

Svar från pic-tor 2016-08-17 17:22

Tack så mycket Erik. Fint att du dokumenterar din "hemby" Erik. Det kommer många att uppskatta i framtiden. Finns dina bilder på Lokalhistorisk Arkiv så är de ju framtidssäkra. Fint jobbat!

Svara

2016-08-11 07:28   gunte

Som tur är så bevaras en del på olika friluftsmuseum runt om i landet. Det är viktigt att inte allt faller i glömska för nya kommande generationer.
Kallade dessa "pinnar" för kornstakar när jag var liten.Användes även till ribba och stav när vi hoppade stavhopp :)
Mv/G

Besvara

Svar från pic-tor 2016-08-17 17:27

Tack Gunte. Vi använde också lämpliga hässjestänger som hoppstavar, men de fick ju inte vara alltför långa och tunga. Det har nog aldrig fotograferats så mycket som nu och mängden av bilder kan naturligtvis ställa till problem. Ett annat problem är naturligtvis kompatibiliteten bakåt i framtida teknik.

Svara