Finns det några likheter mellan fotografering och sportfiske?
Finns det några likheter mellan fotografering och sportfiske? Den första tanken som slår en är naturligtvis nej. Vad skulle det i så fall vara? Det kan väl inte finnas några likheter mellan bilder och fisk? Eller kameror och fiskespön? Nej, naturligtvis inte. Det handlar om urval. En seriös sportfiskare släpper tillbaka fisk som inte håller måttet eller på annat sätt inte tilltalar fiskaren. Han tar bara upp den fisk han verkligen vill ha, och har behov av. Resten slänger han tillbaka i sjön.
Finns det ändå inte lite likhet mellan hur den seriöse sportfiskaren agerar och den likaledes seriöse fotografen? Tänker man efter så gör det ju det. Om man nu har tagit en bra bild som man på alla sätt är nöjd med behöver man ju inte fortsätta att ta ytterligare bilder. Nu tänker jag i första hand på de som fotograferar digitalt och som direkt kan se bilderna på skärmen. Visst tar vi en massa kringbilder också, som vi egentligen inte hade tänkt göra, eller har behov av. Det är ju så lätt. Någon gång då och då gör väl ingenting. Men om vi alltid har det här beteendet får vi efter en tid problem.
Tiden är ett problem. Lagringen ett annat. Bägge tingen är begränsade. Tänk efter. Har du egentligen tid att gå igenom alla bilder som under flera år hopat sig på hårddiskarna? Naturligtvis inte. Efter ett tag har du t o m glömt bort vilka bilder du har där. Åren går och antalet hårddiskar blir bara fler och fler. Regelbundet kraschar en och annan också.
Visst påminner digitalfotografering lite grand om kärnkraft också? Det flyter på bra tills avfallet ska lagras och hela tiden blir det bara mer och mer.
Ja, men det är väl bara att köra in skiten i ett lager någonstans? Så enkelt är det ju som bekant inte. Hur avfallet från kärnkraftverken ska slutförvaras, den frågan är fortfarande olöst. För varje år som går växer avfallsberget och man behöver naturligtvis inte vara någon Nobelpristagare för att förstå att förr eller senare kommer det hela att krascha. Liksom alla våra hårddiskar.
För att få lite sinnesfrid i sommar fotograferar jag så gott som uteslutande analogt. Slutförvaring av negativ har sedan länge fått sin lösning. Jag förvarar mina i särskilda negativpärmar som jag ställer i bokhyllan. Ofarligt och framtidssäkert. Skokartonger fungerar i nödfall men då måste du ju ideligen besöka skoaffärn. Antingen för att köpa nya skor eller för att tigga överblivna skokartonger.
En av dem stod som förstenad
Ni som uteslutande fotograferar digitalt – hur är det ställt med sinnesfriden?
På återseende
Torbjörn
/Torbjörn
Ha en toppendag!
/Torbjörn
Jag rotar ganska mycket i mina gamla bilder mem du har nog enormt mycket större samlingar än jag har. Än så länge är jag tillfreds med min lagring och sortering.
Hälsningar Lena
/Torbjörn
/Torbjörn
/Torbjörn