Uppbrott från barndomen

1967 var ett omvälvningarnas år. Nu flyttar vi från Kyrkogatan 23 till ett eget stort hus på Åsgatan 17 som mina föräldrar köpt av en rar gammal tant, Lydia. Det hör väl till saken att farfar var byggnadssnickare och i den egenskapen ville förstås pappa att han besiktigade objektet. Farfar Gösta blev ivrig när pappa ringde och sa att de skulle på visning. Han gick i hast till garaget för att köra ut bilen medan farmor gjorde sig iordning för färden. Så ivrig var han att när farmor kom ut på trappan med kappan och handväskan på så var det enda hon såg att farfar och bilen försvann runt kröken vid Skogsstigen. Det här har det skrattats åt i årtionden, om hur farfar glömde farmor. Nå, farfar godkände huset och vi flyttade in den 30 juni, ca en månad innan jag blev tonåring. 

På hösten kom nästa steg i livet då jag inträdde i den treåriga Realskolan på anrika Norrtullskolan med den skräckinjagande Ove Moberg som rektor.

En av våra nya grannar var tryckeriägaren Melker Bohlin som också var en av grundarna till Åmåls fotoklubb. Han blev den direkta orsaken till att pappas fotointresse tog fart genom att pappa köpte sin Rolleicord av honom och senare inbjöds att bli medlem i fotoklubben, vilket han blev året efter.

Mer omvälvande var nog högertrafikomläggningen som inträffade detta år med en del komplikationer och svårigheter att hålla sig till höger. Det här var på många sätt en gyllene tid då allt var spännande och inget ont kunde hända. Detta år började jag också i SMU:s juniorer och fann där en gemenskap och tro som varat ända tills nu och fortfarande pågår.

Arrangerade bilder finns det gott om i mitt album och pappa tog regelbundet bilder på hela familjen och dess medlemmar. Här är bilden som jag klippt ut månadens profilbild från. Den är påpassligt från oktober 1967, alltså 42 år sedan och jag är tretton år.

Bilden tagen med pappas nyförvärvade Rolleicord IV

2009-10-01 09:28   Peter-L

Fint och fångande att läsa lite om din livshistoria Thomas! Fängslande på något sätt. Och, det var väl för väl att farmor kunde skratta åt incidenten efteråt! Men, jag skulle nog ändå givit en femma för hennes min när farfar fräste iväg i bilen.
Men, ursäkta min okunnighet, vad är "SMU"?

Ha en god dag! /Peter

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2009-10-01 09:39

Ja, farmors min hade varit värd att se. Nu hade hon alltid nära till skratt.
SMU är Svenska Missionskyrkans Ungdom

Svara

2009-10-02 06:11   EGW

Hej Thomas!

Kul att läsa om ditt liv. I din familj var det din pappas Rolleicord som blev roten till fotointreset. I min familj var det min pappas Rolleiflex, fastän en mycket ålderdomlig sådan. Jag får för mig att undra över varför Melker B sålde sin Rollei :-) Jag utgår från att du har den kvar!

Ett av mina egna minnen från högertrafikomläggningen är hur de eldade gamla spårvagnar på Stockholms spårvägars stora anläggning i Blåsut i Enskede. I dagar och veckor brann alla de gamla fina karosserna. Jag bodde alldeles i närheten och kände daglig sorg över den sålunda mördade spårvägen i Stockholm.

Men nu är spårvägen på väg tillbaka i Stockholm, hälsad med glädje av Stockholmarna!

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2009-10-02 09:11

Jo, Melker hade flera kameror förstås och Rolleicorden var väl inte den bästa i hans stall =) Och det var väl kul att hjälpa ynglingen, den nye grannen till något bättre än en Nettar från 40-talet. Pappa har den kvar men den fungerar inte så bra längre. Slutaren har geggat ihop efter många års småbildsfotande.
Spårvagnarna är välkomna. Det är trevligare att åka ovan jord än under.

Svara

Svar från N Thomas Meldert 2009-10-02 09:51

Det var nog inte Rolleicorden som blev roten till mitt fotograferande utan snarare mina föräldrars föredöme. Båda fotograferar och kameror och fotograferande var en naturlig del av vårt liv. Sedan var vi ju med på fotoklubbens utlykter ibland.

Svara