P 82546

Om familjens första bil

Pappa tog först körkort och mamma strax därefter. Vi åkte först några långresor i farfar Göstas ljusblåa Austin A30. Två vuxna och fyra barn. Vi turades om att ha lillsyrran i knät. Det var inte populärt men vad står man inte ut med för att få åka bil? Från Åmål till Oskarshamn var nog den längsta resan med den bilen på svenska vägar á la 60-tal. Motorvägar var ett okänt begrepp och tur var väl det. A30:n gick inte så fort.

Osäker på var det är men jag gissar i trakten av Edsleskog ett par mil väster om Åmål. Pappa tog bilden med sin Nettar.

Framme i Oskarshamn efter en låååång resa.

Till slut köptes den första egna bilen. En mörkblå Volvo PV 444 med delad framruta och hel bakruta. Årsmodell 1957, tror jag. Registreringsnummer P 82546. Det där numret kommer jag aldrig att glömma.

Stolta ägare! =) Bilden är nog tagen av morbor Oscar eftersom negativet är 6x9 och hans dotter står där till höger.

Och naturligtvis åkte vi mycket. Ofta till Slottsbron där pappas föräldrar bodde. Där insöp vi skitlukten från pappersmassafabriken i Grums om vinden låg på men kompenserade med nybakade bullar och mjölk. Utflykter av alla de slag, till spetsen på Värmlandsnäs, Läckö slott, Håverud, Halden m fl. Familjerallyn på Dalslandsvägarna. You name it. Bilen var Frihet och Äventyr. Kronan på allt resande var en resa till Norge. Och så åkte vi lite bekvämare till Oskarshamn igen. Men syrran satt fortfarande i knät på än den ene, än den andre. Här kommer lite resebilder.

Rastplats på väg till Norge. Mamma och Pappa turades om att köra på alla våra resor. Modernt på den tiden. (Nettar eller Rolleicord)

Pappa lagade mat ibland. Bilden tagen med en Holga eller Diana av någon bror.

Det viktigaste är  med. Kameraväska, stativ, kikaren och spritköket. Jag skulle tro att ABU-röken ligger där någonstans också.

Längst ut på Värmlandsnäs

Vinterlandskap i närheten av Slottsbron. Pappa hade ordnat med förnämlig värme i baksätet genom att montera in egenhändigt tillverkade kopparelement som kopplades med slang till kylarvattnet. Ibland var det för varmt, om man säger så.

Eders Hängivne

PS
Vi hade den några år men riktigt när eller varför vi gjorde oss av med den minns jag inte. Men det blev fler bilar. Nästa blev en svart Ford Anglia -58 som mamma köpte för 50 kr. Men det är en annan historia.

2018-09-12 22:56   Dubbelolle

Mycket trevlig läsning, mycket nostalgi, minns dessa välpackade Volvo, o aldrig vinterdäck, men oftast var det sommartid, har så mycket positiva minnen av min barndom på 50 o 60.talet, där somrarna var oändligt långa o fulla av lek, kan livet bli bättre? Må fint, LO

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-09-13 05:23

Samma upplevelser här!

Svara

2018-09-13 08:01   syntax

Kul reportage från Ano Datsumal! Mina egna minnen triggas genast. Familjens första bil på det tidiga 1950-talet var en Mercedes 170s. Jag kommer ihåg att vi pressade den upp till hundra på en lämplig raksträcka. hela bilen skakade.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-09-13 08:14

Ja, det var äventyr på riktigt att åka bil på den tiden. Bälten hade vi inte heller. Fast jag tror kanske att pappa monterade in tvåpunktsbälten i framsätena. Mycket osäker om det. En diffus minnesbild bara.

Svara

2018-09-13 08:17   Stican

En trevlig bildberättelse med bra bildokumentation. Min första kontakt med en PV var när jag tog körkort 1954-55, men jag har inte ägt någon, min första bil blev en Austin A40 Somerset. https://en.wikipedia.org/wiki/Austin_A40_Somerset
Detta var i slutet på 50-talet.
Ha det gott/Stig

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-09-13 12:04

Så vi har erfarenheter från samma bilmärken. Men det är ju inte så konstigt. Båda var vanliga på den tiden.

Svara

2018-09-13 08:37   Bob Bovin

Hej,
Fint tids dokument av livet i vårt land.
Ha det gott
Bob

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-09-13 12:05

Tack Bob. Hur skulle vi komma ihåg allt utan fotografier?

Svara

2018-09-13 11:00   Håkan Eklund

Mycket intressant; kunde gärna finnas mera sådant på FS. Dokumentära bilder som inte längre går att återskapa. Ofta togs de ju som familjebilder; men det går ju att fotografera av dem ur fotoalbum, med makro.
PV:n var en av mina "önskebilar" när jag var liten, har aldrig kört en sådan (dock nog min kompis Amazon).
- hawk

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-09-13 12:07

Mamma hade en förkärlek till att "frisera" bilderna i albumen. Inte alltid så lyckat. Men jag har ju tillgång till nästan alla negativ från den tiden så att jag kan skanna juvelerna =)

Svara

2018-09-13 11:05   Sabud

Mycket nostalgi som väcker minnen;) Fin PV, skulle gärna ha en i dag. Vår första bil var en Taunus 12M som efter något år byttes mot en Volvo Amazon -58 (med säkerhetsbälten). Många fina minnen med den bilen som jag förövrigt övertog 15 år senare.

/Stephan

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-09-13 12:10

Bilar vi haft eller åkt med väcker nog ofta mångahanda minnen. Idag tänker vi nog inte så mycket på de bilar vi använder. På den tiden var det roligare även om man fick stå ut med en hel del som man aldrig råkar ut för i en modern bil.

Svara

2018-09-13 14:54   Khalad

Mycket fint reportage från den tiden, i högsta grad både läsvärt och sevärt!. Du återger känslan som då fanns. Mina föräldrar köpte första bilen 1953, en Vauxhall Velox. Tror att dagens människor har svårt att förstå vad bilen betydde för känslan av frihet. Före 1900-talet satt de flesta människor mer eller mindre fast i sin hembygd hela livet, under första halvan av 1900-talet reste man nog en del med buss och tåg men resorna var få och märkvärdiga. Med bil kunde man bestämma sig samma dag - ska vi inte ta en tur till Örebro idag?/ Björn T

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2018-09-13 15:11

Så var det. Mina föräldrar använde cyklar och gjorde längre turer med. Bl a till Fredrikstad. Bilen erbjöd förstås större möjligheter till fjärran mål. Vår första bil köptes 1965-66, minns inte säkert utan att ha tittat i albumet. Första bilden på PV:n är från när vi bodde i centrum av Åmål. 1967 flyttade vi till en villa i västra delen. Vår nya granne var en av grundarna av Åmåls Fotoklubb så ganska snart var föräldrarna medlemmar i klubben och vi gjorde många utflykter i det sammanhanget.

Svara