Motivet bakom kameran

Och det handlar inte om det du missar bakom ryggen

Jag återkommer med mina grubblerier om vad är det som får oss att trycka på knappen. För att fånga ett ögonblick i historien som annars aldrig kan återskapas utan är dömt att förblekna i våra minnen och till slut dö med oss.

Jag ska tills vidare bortse från yrkesfotografen. Den som försöker leva på att fotografera, precis som vem som helst försöker leva på något annat. Gemensamt för de flesta yrken är att man inte gör det man själv vill utan måste göra sådant som andra har bestämt. Ok, ibland är det kul men vanligtvis inte.

Det här var ett kul jobb

Amatörfotografen är den lycklige saten som fotograferar för nöjes skull på sina 128 timmars fritid varje vecka. (168 för de som gått in i den eviga vilan.) Han försörjer sin hobby med skattade pengar från det arbete av något slag han utför. Han lever måhända inte för sitt arbete men arbetar gärna för att få fotografera. Sålunda har han inte heller någon press på sig att ta en viss typ av bilder som någon annan vill ha utan kan fritt välja motiv efter eget tycke och intresse. Som sagt, en lycklig sate.

Jag har kommit på något som nog stämmer på många av amatörfotograferna. De har egentligen ett annat intresse. Också! Mer än EN hobby, alltså. Det har jag också haft men har nu sanerat i de många utgifterna för att koncentrera på en. Men, låt oss t ex ta fågelfotograferna. De har förstås ett starkt ornitologiskt intresse och för att bevisa sina landvinningar och sortera bort synvillorna dokumenterar de förstås sina betraktade arter med sin 70-700/2,0 med artigenkänning i kamerans program. Om det finns något i 9F super VR coated GT flashing bulb MkVIII. Jag tror dock inte att någon kameratillverkare har funnit en algoritm som "ser" motoruven. Ännu.

Rödfjädrad härdsmälta.    Inte det? 

De som har bilar som hobby har förvisso redan en kostsam hobby men det hindrar inte den bilintresserade fotografen från att  skaffa sig en fin kamera. Här räcker det förvisso med kortare gluggar. Helst med rökfilter mot burn-out. Även här handlar det om att dokumentera de bilar man sett. De som man kanske aldrig eller sällan får se igen.

Blommor vill jag hävda är ett kvinnodominerat intresseområde. Jag har visserligen en god vän som är man och kan mycket om blommor  och gärna odlar desamma. Men han är ingen amatörfotograf. En fotograferande kvinna däremot är objektivtillverkarnas guldgås. Hur många macroobjektiv häckar inte några centimeter framför målade läppar? Inget ont i det. Jag dröjer bara lite med poängen.

Konklusion

En fotograf som har andra hobbies än fotografi är den lyckligaste av alla fotografer då han har en för honom/henne naturlig drivkraft att aktivera slutaren och dokumentera sin hobby/intresse. Ett motiv både framför och bakom kameran. För att minnas det han/hon sett och byta bilder med likasinnade. Precis som man bytte filmstjärnor med varann som liten. Naturälskaren må vara den lyckligaste av alla då naturen erbjuder ett av de mest outsinliga motivområdena världen kan erbjuda. Ingen solnedgång är den andra lik.

Vad är då all annan fotografi som inte har dokumentärt syfte?  Och jag som gjort mig av med alla andra hobbies? Varför fortsätter jag att fotografera? Grubblerierna fortsätter...

Mellanformataren

PS
Kom ihåg att jag bara kåserar. Känner du dig träffad? Då siktade jag nog rätt =)

2011-07-26 20:17   tomazon

Riktigt kul och träffande läsning! Du får fortsätta att grubbla och det ska bli kul att följa...
PS : jag har ett gammalt Tamron macro objektiv när jag känner för att bejaka mina kvinnliga sidor ;-)
mvh Tommy

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2011-07-26 20:41

Jag är rädd att jag kommer att finna en anledning att sluta fotografera. I värsta fall får jag väl damma av makrot =)

Svara

tomazon 2011-07-26 20:43

Om du kommer fram till det så tycker jag du ska dokumentera hur du gör när du slutar fotografera och alla nya intressen tiden efter.

Tommy :-)

Svara

Svar från N Thomas Meldert 2011-07-26 21:17

Bra idé! Men då kanske jag inte slutar! =)

Svara

tomazon 2011-07-26 21:18

Det var PRECIS det jag for efter ;-)

Svara

2011-07-27 01:56   EGW

Dessa grubblerier har jag tagit del av med stor förnöjelse, för att inte säga munterhet! Bestämt tror jag inte att du också odlar skrivande som en liten hobby. En hobby som utmärkt väl kan förenas med fotograferande!

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2011-07-27 06:07

Avslöjad! Jag erkänner direkt. Visst är det roligt att skriva. Men för att inte skapa för långa alster måste man ta till bilder som säger mer än tusen ord =) Gamla kameror, deras historia och teknik är f ö en hobby kom jag just på =0

Svara

2011-07-28 22:46   Arianna

Japp, här blir det oändligt många hundar. Hundar som springer, badar, spårar, sover, äter eller bara är. Och så hundar som poserar. Sånt lär de sig nämligen. En av mina hundar kan sitta blickstilla precis hur länge som helst om jag bara mixtrar med en kamera - han bara lyfter litet på hakan eller vickar på huvudet efter min regi. Men med tiden har jag börjat få med annat på bilderna också. Och jag har börjat bli analog. Och börjat fundera och filosofera över fotografi. Men - i begynnelsen var hunden. Fotograferingen är en bonus!

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2011-07-28 23:26

Tack Anna. Duär den första som bekänner en drivkraft utanför fotografin. Jag hade i alla fall rätt en gång =)

Svara