Mitt fotografiska minne

Kusiner

Ännu en månad har gått till historien och det är dags att växa ett år till. Min kusin Marianne fyller år i februari så därför hämtar jag denna månads profilbild från hennes födelsedagskalas 1959. Alla kusiner var samlade så vad gör farsgubben. Tar ett kusinkort förstås. Det var alltid lika tråkigt men så här i efterhand är det ju kul. Vad jag troligtvis inte visste då var att jag skulle bli storebror i april då Stefan skulle komma till världen och så småningom orsaka en ordlös pakt mellan sina storebröder. Men den är glömd idag. Inget allvarligt var det heller. Vi gillade vår lillebror väldigt mycket. Utom när han fick extra godis. Här är bilden jag croppat månadens profilbild ur.

 

 

 

Första paret från vänster: Britt-Marie Meldert, klinikchef KI, Agneta Meldert, affärsinnehavare, Thomas Norén (jag), ingenjör och soloföretagare och Michael Norén, förskolelärare, Marianne Engström, sjuksköterska med sin docka. Det fanns ett par till kusiner och varför de inte är med i bilden vet jag inte men den ena var ganska färsk och yngre än ett år. Som ni märker heter jag Norén på den här tiden. Mammas flicknamn tog jag först 1978.

Inlagt 2009-02-01 12:40 | Läst 6758 ggr. | Permalink

"Ovärderliga bilder din pappa tagit. Jag har ett album med div bilder från åren 1957 till ca 1970 som mamma och pappa tagit. Kanske man skall investera i en hemma skanner? Men var skall den få plats? Måste nog börja med en större röjning. Kanske kasta en samling fototidningar som jag inte hinner/orkar läsa igen? Får kolla vilka årgångar vi saknar i klubben :)"


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Ovärderliga bilder din pappa tagit.
Jag har ett album med div bilder från åren 1957 till ca 1970 som mamma och pappa tagit. Kanske man skall investera i en hemma skanner? Men var skall den få plats?
Måste nog börja med en större röjning. Kanske kasta en samling fototidningar som jag inte hinner/orkar läsa igen?
Får kolla vilka årgångar vi saknar i klubben :)
Svar från N Thomas Meldert 2009-02-01 13:18
Det var inte alltid så kul att posera men nu känns det som det var värt det. Jag är innerligt tacksam för alla bilder i mina album.
Viktiga bilder så i efterhand, märkte det samma nu när vi röjde ur våra föräldras lägenhet. Det viktigaste som skulle sparas var bilderna och vilka minnen de väckte.
Celluiddockan där i din bild, väcker också minnen och rosett i håret så klart.
Svar från N Thomas Meldert 2009-02-01 16:39
Ja, mycket kan slängas men inte bilder och negativ. Det är en skatt mer värd än guld.
Jag är en sådan där person som tycker om att spara på minnen, så det här tycker jag är kul. Vad söta ni var (ÄR säkert fortfarande... hehe). Har du kvar flugan? :)
Svar från N Thomas Meldert 2009-02-02 07:47
Visst är det kul med en massa bilder/minnen. Utan dom skulle man nog inte komma ihåg ens hälften =)
Flugan finns inte kvar. Tyvärr. Men jag hade sparat en barnfrack i alla år. Den blev stulen ur bilen när vi flyttade till Stockholm för ett år sen.