Mitt fotografiska minne

Kallsup och järnmärke

Jag lärde mig simma på land. Ja, man började där när jag var liten. I alla fall på Strandbadet i Åmål. Det blev tydligt för läraren då att man gjorde rätt. Spåren i sanden skvallrade om framstegen. Min lärare hette Kalle och var en kopia av Kalle på kaviartuben. När jag till slut skulle ta mitt efterlängtade bevis för min simkunnighet, järnmärket för 50m, bar det sig inte bättre än att jag fick en kallsup på spurten och behövde ”räddas” av Kalle ur paniken. Han simmade bredvid hela vägen. Det blev inget märke i första försöket. Men i andra försöket en annan dag gick det bättre. Här har pappa förevigat en badstund med simövning sommaren 1963. Med en Nettar förstås. En blöt profilbild i juni alltså.

 

Inlagt 2009-06-01 07:21 | Läst 4612 ggr. | Permalink

"Jag minns simskolan med en rysning. Det var alltid kallt. Både på land och i vattnet. Det var alltid någon större som stänkte vatten eller tryckte ned oss mindre under vattnet. Trots alla vedermödor lyckades jag också kvalificera mig för järnmärket. /Torbjörn"


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Jaa du, så började vi 40-talister.Ännu idag används ju ordet torrsim i betydelsen: Kommer ingenstans. Och inte hade vi nå'ra grodor och baddare heller. Det var pang på 50 meter och ingen drunknade. Men många "supar" blev det. Blir ju en och annan även i vuxen ålder men då av annan sort.
Ha de' bra!//Kurre
Svar från N Thomas Meldert 2009-06-01 13:46
Jo, jag minns att det var helt andra märken när mina barn var små. Det var mera klass på märkena förr. Och ingen drunknade som jag kom ihåg utom brorsans klasskamrat som ramlade i ån innan de hade lärt sig simma. Det r synd om dagens barn som aldrig får göra nåt farligt på egen hand utan att vara påpassade jämt och ständigt.
Jag minns simskolan med en rysning. Det var alltid kallt. Både på land och i vattnet. Det var alltid någon större som stänkte vatten eller tryckte ned oss mindre under vattnet. Trots alla vedermödor lyckades jag också kvalificera mig för järnmärket.
/Torbjörn
Svar från N Thomas Meldert 2009-06-01 20:58
Järnmärket var det första mandomsprovet =) vedermödornas vedermöda för en nioåring.
Vi började i Ångermanälven på 60talet, där var det kallt!
Sedan tog mina föräldrar och flyttade oss alla till Riyadh där vi fick simbassäng
Då lärde jag mig simma
Svar från N Thomas Meldert 2009-06-01 20:59
En del har det beviljat i livet. Jag fick stå ut med kalla Vänern =)