Jag är inte sämre än att jag kan ändra mig
Om naturfotografi
Jag har för längesedan givit upp när det gäller naturfotografi. Alla mina försök har varit en besvikelse. Jag lyfter numera aldrig kameran till ögat ens för en vackert kolorerad solupp- eller nedgång. Men så har jag upptäckt att andra tar väldigt bra bilder på fåglar och fjärilar. Jag beundrar deras förmåga och tålamod. Dels att sitta i timmar och vänta på rätt tillfälle. Dels att sitta vid datorn och sortera bort alla som inte blev bra. Alla är min överman i dessa hänseenden. Men jag sörjer inte. Jag har min egen väg att gå.
Jag vill inte stjäla bilder från internet för att visa exempel så ni får stå ut med mina egna (gamla) försök. Det ska vara bilder i min fotoblogg.
Ja, det står en ren där nånstans i mitten.
Jag är för långsam för fåglar. Lommen dök när jag tryckte av.
Fiskar är jag bättre på. Om jag får döda dem först.
Kor är jag en rackare på. Men de är ju inte särskilt vilda.
Eders Hängivne
Mvh N
När jag försöker brukar djuren vända rumpan till. Senast i går - två pampiga älgar inom skotthåll - men så fort jag lyfte kameran vände de baken till (men fortsatte mumsa på samma träd). Man känner sig en aning dissad...
Klassiskt skeddrag där. Man känner glädjen av att det nappat.
Det finns många stockholmare som aldrig har sett en färsk fisk. Det man hittar i disken hos Melanders & co har inte vad min lärare pekade på som tecken på en färsk fisk: Ögat skall vara klart och gälarna rosa.
I Stockholm betyder färsk "har inte varit fryst". Det har inget med firrens tid på land att göra. Märkligt!