Pro Memoria
Kompakter
De ultimata kamerorna
Vi ser det i den digitala världen, kamerorna blir mindre och bättre. Det har t o m gått så långt att kompaktkameramarknaden viker sig för mobiltelefonerna som har blivit tillräckligt bra för att konkurrera om segmentet kompakter. För oss som envisas med att använda film är det dock svårt att få något som konkurrerar med en mobiltelefon i smidighet. Det skulle väl vara Minox 35-serien då. Jag hade en 35GT en gång men konstaterade snart att mina händer var för stora för att hantera en så liten kamera. Men den gav överraskande bra bilder med sina tvåbladiga bländare och slutare. Och den passade i vilken ficka som helst, trots fullformatet!
Nu har det slumpat sig så att de flesta kompakter jag kommit över på ett eller annat sätt är av märket Olympus, som i de flesta fall har alldeles utmärkt optik.
Olymps 35RD. Denna är inne på sin andra reparation. Slutaren har varit lynnig och nu har också avtrycket fastnat. Kompakt men ingen pocketkamera
Olympus 35SP. En riktigt bra kamera. Men jag håller nog 35RD för bättre. Kompakt men ingen pocket.
Olympus XA. Den första i serien XA-modeller och den enda med mätsökare. Snudd på för liten för mina händer men nästan lika kompakt som Minox 35-modellerna. Får ledigt plats i en bakficka. En riktig pocketkamera.
Min µZOOM har varit med om mycket. Under flera år den enda kamera jag hade. Zoomen var ju flexibel men tyvärr inte i klass med de fasta brännvidderna. Kompakt men för tjock för att platsa i en byxficka. En jackficka går utmärkt.
Konica C35. Min första fru tog med sig en i boet och vi använde den flitigt när det var bekvämast med en mindre kamera. Den var med om mycket och blev illa pyntad, som man säger i de västra provinserna. När vi skildes åt skaffade jag en likadan av nostalgiska skäl. Kompakt men ingen pocket
Tidigare har jag kommit över t ex Vitessa N som även den har en förnämlig optik.
Med objektivet bakom lyckta dörrar passar den i en större ficka. Och med sin speciella frammatningsmekanisk kan man lätt uppnå en fotograferingshastighet av 1 bild/sekund. Vad det nu ska vara bra för. En riktig pocketkamera.
Slänger med en halvformatare också. Det är ju fortfarande 135-film men man tar bara halva vanliga formatet. Filmen tar aldrig slut. Kompakt är den, därför hänger den med här. Bra optik. Men den är ingen pocketkamera.
Jag har och har haft flera kompakter men dessa är de jag använder mest om jag ska ha en kompakt med mig. Jag har nyligen presenterat några riktigt gamla kompakter som tillika är riktiga pocketkameror.
Eders Hängivne fullformatsfotograf
Bildmanipulation förr och nu
Om bildmanipulationens långa historia
DN:s kulturbilaga bjuder idag på en intressant artikel om bildmanipulation. Det här är ju inget nytt för oss på Fotosidan men att det första manipulerade fotografiet skulle ha gjort premiär redan 1846 var i alla fall nytt för mig. Jag trodde att de kom först i början på 1900-talet.
Nu visas en utställning på Metropolitan Museum of Art med namnet "Faking it: Manipulated photographs before photoshop"
Jag minns att jag någon gång på 70-talet läste i en tidning om bildmanipulation där man tog exempel från en bild tagen vid en flygplanskrasch på en flyguppvisning i Tyskland. Manipulationens syfte var förstås att göra händelsen mer dramatisk och kraschen hade lagts in mycket nära publiken. Jag har för mig att originalbilderna visades också. Rubriken var förstås något som "Kan vi lita på att bilderna säger sanningen".
Manipulation är ju ett ord med negativ klang och därmed ganska värdeladdat. De är redan en konstform inom fotografin som må ha sina utövare och publik liksom andra grenar. De tekniska landvinningarna ger oss fantastiska möjligheter men moral och etik hänger nog inte med riktigt. Artikelförfattaren menar att "Här har tekniken avancerat betydligt längre än våra själar." Han må ha rätt men med ett sansat samtal i ämnet kan vi nog få våra själar att komma ikapp i ämnet.
Mellanformataren
PS
Jag är inte emot bildmanipulation men är inte heller en aktiv "bildkonstnär".