Pro Memoria
Fotoboken - den moderna varianten av fotoalbum
Om att göra bilder tillgängliga = Lätta att ta fram och titta på
Jag är ett stort fan av bilder på papper. Förr förvarade man dem i album eller kartonger. Eller i kuvert som man fick från fotolabbet där också negativen fick ligga. Körde man diabilder så satte man dem i ramar och förvarade i magasin. De blev inte så lättillgängliga då man måste ha en projektor och duk och allt måste sättas upp för att kunna se dem.
Album tycker jag är det optimala från den tiden. Numera har fotoboken tagit över och till ett rimligt pris. Pappersbilder i ett album kostar ganska mycket om man tänker efter. Fotoboken kan göras både personlig och snygg. Framför allt är den lika lättillgänglig som ett album och tar dessutom mindre plats i bokhyllan. Albumen blir gärna tjocka med tiden.
Jag har länge tänkt göra årsfotoböcker med de bästa bilderna från det året men har aldrig kommit till skott. Likadant är det med min idé att göra en "Farfars bok" till mina barnbarn. Något att minnas mig med när jag är borta. Nu närmar jag mig ju pensionen och då blir det förvisso tid att göra slag i saken men jag tänker nog börja tidigare. Det lär nog ta sin tid.
Jag har gjort en enda fotobok så här långt. Jag var nöjd med den men ska nog välja annat papper nästa gång.
http://www.blurb.com/b/2913448-street
Eders Hängivne
PS
Och snart drar jag igång mörkrummet igen. Vintern är den bästa tiden för silverarbetet.
Det försiggår konstiga saker i Solna tidigt på morgnarna
För tillfället jobbar jag på Rymdbolaget i Solna. Morgonpigg och rask som jag är, är jag ofta först på plan. Det är då man kan komma på dem. Androiderna har hemliga möten tidigt varje dag.
-Människorna har haft möte igen och lämnat en massa skräp efter sig. Kan du städa bort det Qwerty, tack.
-Visst, herr ordförande
-Tack. Nu övergår vi till krypterat läge så att den där männiksospionen bakom ryggen inte förstår
-ic
-da
-ic
-ic
-ic
Varje morgon likadant. Jag får aldrig reda på något.
Den bästa kameraväskan
De flesta har väl konstaterat att en kameraväska aldrig kan bli för stor. Under många år hade jag en som rymde mina båda Chinonhus, två objektiv, blixt, filterhållare och ett antal filter plus ett par rullar film. Nu rymmer samma väska en Leica M3, en FED 1, fem objektiv, två exponeringsmätare, filter och motljusskydd och flera rullar 135-film på samma utrymme. Mätsökare tar ju lite mindre plats =)
När jag skaffade en digitalkamera för ett par år sedan köpte jag en sån där axelremsväska som på mindre än ett år fylldes till brädden med objektiv och tillbehör såsom blixt, batteripack, filter, motljusskydd och gud vet allt vad som ryms i den. Det är en Gordisk knut att lösa varje gång man ska ha något =)
Så började jag intressera mig för gamla kameror och köpte därför en värstingväska från 70-talet bara till mina mellanformatare. Den blev också snart full med prylar. Och allt fick inte plats...
En Nikon EM som jag köpte på Tradera levererades i en liknande kameraväska som jag hade från början. Nu är de alltså fyra!
Och ändå står mer än halva kamerasamlingen kvar i bokhyllan!
Det hör till saken att jag avskyr att bära på väskor. I början av min karriär reste jag mycket mer än jag gör nu och lärde mig snart att resa med lätt packning (för att man inte skulle behöva vänta på bagaget på flygplatserna).
Så vad ska jag med en massa kameraväskor till?
Och hur gör jag när jag ska ut och fotografera?
Jag tar en kamerarem och går!
Den bästa kameraväskan är den som stannar hemma!
Man behöver ju bara EN kamera, ETT objektiv och EN film.
Ordning och reda bland negativ och dia, del 2
Det här inlägget är en direkt fortsättning på del 1 och handlar om
Excelregistret
Så här ser huvudet ut i registret och alla data ligger i kolumner. Här har jag delat upp det för att få plats och få det läsligt (klickbara bilder). Kolumnerna har Autofilter påkopplat så att jag snabbt kan filtrera hela databasen på vilka kolumner jag vill (även kombinationer) och på så sätt begränsa urvalet för att lättare hitta det jag söker. Registret har dessutom olika flikar för olika filmformat för att slippa ha så många filer. Nu blir det bara tre filer, Arkiv s/v, Arkiv färg och Arkiv dia.
Här är tabellhuvudet
forts
forts
I kolumnen Noteringar skriver jag korta kommentarer om bilden t ex oskarp, underexponerad, pressad 200 ISO, stativ och dylikt.
I kolumnen Övrigt brukar jag notera t ex gulfilter, softfilter och liknande.
Om en bildruta är alldeles svart eller vit skriver jag BLANK i Motivkolumnen
Här är flikarna
Så här ser kan det ut när man filtrerar
Excel-filen är också en utmärkt bas om man vill göra det riktigt snyggt med en Access-databas. Access’ databas är ju egentligen en Excel-fil men Access ger ju möjlighet att också ställa frågor till databasen för snabbare resultat samt presentera data på ett attraktivt sätt, t ex med en miniatyrbild. Just nu känns det som överkurs för mitt behov så jag nöjer mig med att få till mitt bildarkiv i Excel.
Om ett tag kommer en fortsättning lämplig för digitalfotografer. Jag är inte färdig med metodiken där så det dröjer lite =)
Ordning och reda bland negativ och dia, del 1
Det är väl lika bra att säga det med en gång: Det är inte för att verka präktig som jag skriver det här utan bara för att berätta om hur jag ordnar mina bilder tagna på film så att jag hittar dem igen när jag vill utan större ansträngning. Du som inte fotograferar på film kan sluta läsa här.
Konstnärer har all sin ordning i skallen och vet var grejerna finns och om det inte är så så gör det inget. Nu är jag ingen konstnär, bara en ovanligt enveten amatörfotograf som i mitt yrke tjänar på att hålla ordning på saker och ting. Och då smittar det av sig på mina hobbies också. Kanske någon annan kan finna något användbart i denna beskrivning. Allt kan utvecklas till det bättre! Det gäller bara att hitta en lagom nivå som passar det egna kynnet och behovet.
Det som fick mig att ta tag i det här var den oordning som residerade i mina bildarkiv. Visserligen sitter alla diabilder i magasin och alla negativ sitter i negativblad men där slutar redan. Resten är oreda, d v s när togs bilden? Var togs den? Och vem i herrans namn är det där? Vad var det här för en händelse? Jag är fast besluten att ordna till oredan också men det lär ta sin tid. Bortemot 10.000 bilder har ingen dokumentation. På sin höjd kan en del fotograferade födelsedagstårtor indikera när i världshistorien bilderna är tagna. Ja, du hör, det gäller att komma ihåg när en del personer är födda =) En T-shirt med texten Gotland 1993 är guld värd om den är med i en bild.
För att inte oredan ska bli större gör jag nu så här direkt när en film är klar:
- Klipper och stoppar in i ett negativblad DIREKT.
- På negativbladets ”rygg” noterar jag kameran mellan hålslagen (bild 1) och tidsperiod i översta kanten (bild 2). Samtidigt som punkt 1
- Noterar negativbladsnummer upptill och till höger med vattenfast tusch (OH-penna, bild 3). Samtidigt som punkterna 1 och 2.
- Skannar en lågupplöst bild vars kvalitet räcker att publiceras på websidor och sparar denna på en extern hårddisk.
- Matar in bilderna i ett register som jag skapat i Excel. Ett register vardera för svart/vita, färg och diabilder.
Bild 1
Bild 2
Bild 3
För numrering av negativblad använder jag denna metod
S120-0049
där första bokstaven är antingen S eller F (svart/vitt eller färg)
där de första tre siffrorna anger filmformat (här är det 120-film)
där den sista gruppen är löpnummer på bladet (separata serier för svart/vitt och färg och respektive filmformat)
I registret använder jag sedan bildens nummer på remsan för identifiering. Så en bild på negativbladsexemplet ovan lagras som t ex S120-0049-07 och detta blir filnamnet på den skannade arkivkopian.
Diabilder får nästan samma stuk. Det finns ju inte så många bilder i svart/vitt så de får gå tillsammans med färgbilderna. Däremot har jag bevars även här olika bildformat. 120, 127 och 135 är väl de mest förekommande. Då ser det ut så här
D135-0025-098
Jag använder kompaktmagasin med glaslösa kompaktramar och varje magasin rymmer 100 bilder, därav kör jag med tre siffror för bildnumret, eljest skulle den hundrade bilden (om jag använde 00) hamna först i både arkiv och register.
Nästa del handlar om arkivregistret.