Pro Memoria

Mitt fotografiska minne

Det blev en vit fredag

Om att använda det man har och inte köpa något förrän man behöver det

Jag är en reklamhatare. Så till den grad att jag förutom att vägra reklam i brevlådan också har tränat mig att inte ens titta på reklamen när den tvingas på mig. Jag överväger allvarligt att avsluta prenumerationen av morgontidningen eftersom de numera till ca 50% består av annonser. Black Friday inspirerar mig bara till att inte köpa något alls i ren protest.

Jag slutar naturligtvis inte att köpa saker. När jag behöver något så köper jag det NÄR jag behöver det. Inte väntar jag på en speciell dag eller kampanj. Jag tror att det blir billigare i längden.

Jag använder, som alla vet, gamla analoga kameror för att jag tycker det är kul. Jag har också några digitalkameror som jag använder och jag har inte ens börjat fundera på att ersätta dem med nåt nyare. De fungerar ju alldeles utmärkt!

Här ska jag nu återanvända en bild från min "gamla" X100 ( f ö en av de första som kom till Sverige).

Firman besökte Ferrarimuséet i Maranello men det låg en Ferrarihandlare bredvid som fick saliven att rusa. X100

Eders Hängivne

PS
Min första digitalkamera, En Canon Powershot A80, har dock gett upp för några år sedan. Den fungerade fint i nästan 10 år. Det är inte lönt att reparera den. Digitala kompakter är numera att betrakta som förbrukningsvaror.

Postat 2018-11-24 09:12 | Läst 5377 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Enzo Ferrari Maranello

Provkör innan du köper

Som jag sa i mitt förra inlägg så har jag varit på konferens i helgen. På lördag förmiddag åkte vi söderut från Parma till Modena och besökte först Ferrarimuseet i Maranello. Det är det besöket det här inlägget ska handla om. Vi hade en guidad tur att passa klockan 10 men var där i god tid innan. Medan vi väntade besökte vi en intilliggande bilhandlare som sålde Ferrari. Man fick provköra om man ville men jag är säker på att det fanns en del krav på den som ville. Ingen av oss provkörde i alla fall. Vi hade för lite tid före museibesöket. Här kommer lite att dregla över. Ta fram haklappen.

Röda bilar till salu

Och en grön Lamborghini. Jag funderar på om det var bilhandlarens tjänstebil. Han kom i den och hade en låda med nycklar till alla bilar.

I entrén till museet hängde nuvarande F1-modell. Den här modellen skulle tävla i Belgien på söndagen.

Enzo Ferraris arbetsrum. Inte mycket att skryta med i dagens industriklimat. Men det var ju bilarna han kostade på.

1954. Den första Ferrarin med plastkaross. Jag frågade varför bilen var högerstyrd. Alla tävlingsbilar från den tiden var högerstyrda , dels beroende på arvet från britterna, dels för att tävlingsbanorna var runda.

En sån här byggde jag som plastmodell i tonåren. Fast min var förstås röd. Ferrari Berlinetta.

Designmodell

Superfastmotorn. V12

Superfastbilen. 0-100 km/h på 2,9 sekunder

Gjutgodset till superfastmotorn. Ett komplicerat verktyg och än värre bearbetning.

Min favorit i museet. Ferrari F12 TDF. Tillverkad i 799 exemplar med ett startpris på 310.184€. Även denna med superfastmotorn och gör 0-100 km/h på 2,9 sekunder. TDF står för Tour de France.

Och så till racingavdelningen

Klassisk sportvagn

Och en modernare

Alla F1 fullblodsmodeller i samma rum.

Ferraris Hall of Fame. Alla Ferraris champions genom åren. Det är bara bråkdelen av prissamlingen som syns här.

Den första

Eders Hängivne

PS
Nästa inlägg blir något helt annat. Från superfast till superslow.

Postat 2018-08-28 07:10 | Läst 8513 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera