Ålder som ädelförfarande med bilder

Om Vivian Maiereffekten

Så här kan det gå när man dammar av en gammal diabild från 1978. Jag laddade upp bilden nedan på Tumblr igår och idag när jag kollade var det drygt 60 gilla och återbloggningar på den och stigande medan jag skriver. Det visar på att bilder förädlas med åldern.

Praktica IVB + Tele-Takumar f3,5/135. Ektachrome 200 var min standardfilm vid denna tid. Och som synes använde jag kameran flitigt även i vått väder. Östtyska kameror är robusta.

Eders hängivne

PS
 Så ser den ut 

Vida vyer med vidvinkel

Om storviltsjakt med ärtbössa

Liksom några andra fotografer var jag i Säter i helgen. Som en stadsråtta bland alla duktiga naturfotografer kände jag mig ändå hemma. Vi har ju samma intresse, liksom. Efter den första gastkramande heta dagen följde jag med ett gäng för att skåda utsikten på Bispberget. Det var relativt lättgått för mina vingliga ben men jag fick ändå koncentrera mig så mycket  på att hålla mig på rätt köl att vägens skönhet inskränkte sig till att lokalisera platser att sätta fötterna på. Till slut fick jag dock samma härliga upplevelse av naturen som mina vänner.

Här var vi. Jag brukar fota skyltar för att minnas var jag varit.

Naturfotografer med sina vapen för långskott.

Vidvinkel är bra. Ett skott. Klart.

De andra stannade kvar en god stund för att täcka in alla aspekter på landskapet. De måtte ha ett himla jobb när de kommer hem för att pussla ihop till mitt enda skott. Jag retas förstås bara. Jag tycker det är lika roligt som de andra att vara där och uppleva storslagenheten. Jag kan bara inte fånga mina känslor för naturen i en bild.

Medan jag väntade tog jag lite närmare bilder.

Maximilian är en förträfflig modell. Naturligare kan ingen vara.

Det fanns spår av mänsklig närvaro.

Träden är mig kärast.

Och så gjorde jag en macro bara för att komma ihåg hur jag använder tulipanläget på kameran.

Det lilla landskapet.

Jag tror jag täckte in mer än de andra. Eller gjorde i alla fall en annan version av Bispbergsklacken.

Tidigare under dagen samtalade vi om våra respektive motivområdens likheter. Gatufoto vs naturfoto. Vi kunde konstatera att vi i princip beter oss på samma sätt för att få våra bilder. Vi rekognoscerar platser, kollar ljuset vid olika tider på dagen, komponerar bilder från ett otal positioner på varje plats för att få de rätta vinklarna och sen väntar vi ut villebråden, människor eller djur, som ska passa in i miljön. Jag hade ingen aning om att vi arbetade så likartat =)

Eders hängivne med fåtal millimetrar

Redo för Sibirien

Bengt Björkbom har adresserat alla nyblivna Kievägare i ett par bloggar. Jag är en av dem. Jag köpte min i december innan snön föll och sedan dess har det ju varit ett Sibirienliknande klimat vissa dagar.

Eftersom det förmenta området han skrönar om verkar omfattande så har jag utrustat min Kiev så här:

Kamerahus: En Kiev 4 AM från 80-talet. Inte den bästa om man ska tro Bengans ryska kontakter men eftersom den är servad av Sveriges främste Contax/Kiev-kännare räknar jag med att den är OK för en utflykt till Sibirien.

Objektiv: Jupiter 12, 2,8/35, med Contaxbajonett och UV-filter. Jag är ingen fågelfotograf och uvar ska jag inte ha några bilder på! Det här är ännu den kortaste brännvidden jag har till Kiev men jag hoppas få med det mesta av nedslagsområdet i en bild. Objektivet är också från 80-talet.

Sökare: Voigtländers fyrkantiga 28/35, ljusstark, klar och tydlig. Kievens sökare i kameran är för 50 mm så jag måste se bättre att jag får med allt.

Film: Tri-X, vad annars?

Den här konfigurationen passar ypperligt innanför anoraken eller vad det nu blir. Den är kort och kompakt, vida överlägsen en SLR med tele på. Och sist lite bilder på Sibirienekipaget.



Standardpose



Benganpose



Storebror-ser-dig-pose eller Porträttpose med fokus på ögat


Eders ryssälskare