Pro Memoria
Filmförpackning som tar bilder
Om HARMAN black & white camera
Min senaste beställning från Photax innehöll den här makapären färdig att använda. 27 rutor med HP5+ och valfria motiv. Inbyggd blixt som dock måste aktiveras manuellt. Instruktioner finns på baksidan av kartongen, en kameramanual i min smak.
Man ska visst skicka in den till ett lab som fixar framkallningen. Man avråds från att öppna kameran själv eftersom blixtens kondensator kan hålla hög spänning. Att sätta ett finger över polerna kan göra livet som fotograf onödigt spännande. Trots det ämnar jag framkalla filmen själv. Hur det går kan ni kanske läsa i slutet av morgontidningen. Annars publiceras troligen bilderna i denna blogg.
Eders Hängivne
PS
Objektivet är tvålinsigt på 30 mm, f9,5 och fast slutartid på 1/100 s. Fixfokus.
Att köra minneskorten i botten
Och sedan tömma
Jag har gjort det förr. Försökt tömma kameror på film. Men snart sitter det en film där ändå. Det måste finnas en diagnos för det där fenomenet. Inte för mig utan för kamerorna!
Jag går in i det nya året fast besluten att köra slut på några av minnesremsorna i en del kameror redan under våren. Några får en ny men minst hälften ska tömmas.
I frysen finns det fler minnesremsor så det räcker ett bra tag.
Eders Hängivne
Jubileum och invigning
Om ett ånglok
I slutet av september var jag hemma i Åmål. När jag väl kom dit fick jag veta att Det skulle gå ett ångtåg mellan Åmål och Mellerud, tur och retur. Jag var där och fotade innan avfärden. När tåget kom tillbaka skulle den nya ombyggda plattformen invigas. Sedan skulle tåget göra en tur till Säffle, t o r. Samtidigt hade JÅÅJ ett jubileum (ett år för sent). Här är några bilder på loket. Som mekanikingenjör är jag svag för dessa gamla klenoder. Jag tog bilderna med Rolleiflexen från 1954 på Ilfords Delta 400.
Eders Hängivne
PS
Ikväll exponerar jag dem på papper också.
Ännu en -54
Om Voigtländer Vito II
Jag borde väl sluta att skriva om gamla kameror men det är ju så kul. Jag är ju ingenjör och tycker det är extra kul att se hur olika kameratillverkare hittar på konstruktionslösningar på olika funktioner. En fascinerande hobby bara det. Eller bara en yrkesskada =)
Sist jag var hemma i Åmål fick jag en kamera av min mamma. Hon hade ärvt den av sin kusin, ingenjören Gunnar Hansson som arbetade på ASEA i Västerås och mest höll på med bromsarna på loken. Han skaffade troligen den här kameran, Voigtländer Vito II, strax efter att den kommit ut 1954. Tillverkningen upphörde 1955. På 60-talet köpte han en annan Voigtländer med exponeringsmätare. Den har jag också förärats av min mamma för några år sedan.
Att denna modell är en -54:a vet man eftersom det var det året man introducerade blixtskon på den modellen. Först som ett tillbehör som kunde sättas på och tas av. Senare samma år som fast integrerad med toppkåpan. Min är den förra varianten.
Nu har jag laddat den med en egenrullad HP5+ och den får hänga med i någon ficka när jag befinner mig därute i världen. Den är så liten att den verkligen förtjänar att kallas en pocketkamera.
Eders Hängivne
SAAB Sport
Om en röd -63a
Min första bil var en glaciärblå SAAB 96 med tvåtaktsmotor och 4-växlad låda från 1964. Så varje gång jag ser en fin SAAB tvåtaktare slår hjärtat ett extra slag.
Tidstypiska extraljus också
Helröda bakljus
Fast gälarna på motorhuven undrar jag verkligen om det var original
Eders Hängivne
PS
Alla bilderna tagna med Rolleiflexen och HP5+