Eländes elände

Det har varit på modet i flera decennier i media att uppmärksamma fotografer som tagit bilder på krig och annat elände. När ska trenden vända? När ska vi börja uppmärksamma fotografer som tar estetiskt vackra bilder? När ska ska man börja uppmärksamma bilder som beskriver människors lycka? Det är deprimerande att inte se något trendbrott vid horisonten.

Här är en bild på en som var lycklig i alla fall =)

Gullig blixt

Den här kamera/blixtkonstellationen var det som John-Erik tog kort på. Men eftersom han inte blev nöjd med bilden så kommer här ett snabbinlägg om vad han ville visa.

Kameran är en Olympus Pen EE och blixten är en Agfa Tully för lampa PF1B eller liknande fattning.

Puck tur och retur, tack

Jag undrar vad spärrvakten skulle säga om den beställningen? Det var träff på Puck igår och jag tog som vanligt det blåa tåget från Råcksta till Slussen. Väl där gick jag en omväg till caféet. Här är bilder från min väg.

Saltsjöbanan

Stockholmarens kännetecken - hast

Guldfjärdsplan

Bäst att vara rädd om skylten. Allt som kan stjälas stjäls.

Hiltons allseende öga

Backen i början av Brännkyrkagatan e dryg. Säkert mer än 10% lutning.

Maria kyrka. På hörnet till vänster ligger Puck. För tidigt. Går längre.

Brännkyrkagatan har också en puckel

Bengan och Mats. Den här gången försökte vi klämma ur Bengan vilken den bästa Leican är. Vi fick reda på många som det inte är =) Han avslöjade sig dock lite för den som hade förstorat tratten på örat men här väljer jag att låta tiden ha sin gång med Bengans kommande förlösning av hemligheten. Det var uppenbart att han har födslovåndor men också en stor och respektingivande finkänslighet.

Trångt var det som vanligt på borden med kaffekoppar, bakverk och kameror.

Bernt makrofotograferar  Monicas bulle med en handhållen närbildslins.

Mats med sin mellanformatare. Ett härligt stycke kamera.

När alla kameror hade blivit klämda, kaffet urdrucket och allt var sagt så drog vi hemåt, var och en på sitt sätt.

Värmestuga i vintermörkret

Fel tåg

Väntan. 4 minuter till.

Fotohistorien reviderad

Det finns numera återfunna negativ som ovedersäglingen flyttar tillbaka min fotograferingsdebut tio år i tiden. 1964 lånade jag visserligen pappas kamera på en skolresa men tänkte inte så allvarligt om den saken utan har i alla år räknat 1974 som min egentliga debut. Då jag trodde mig ha börjat fotografera på allvar. Nu visar det sig att 1974 var det år då jag började använda spegelreflexkamera med utbytbar optik. Men innan dess verkar jag ha använt fler kameror av enklare slag. Så härmed reviderar jag min fotodebut tillbaka till 1964 och presenterar här bildbevis med både egna och andras bildbevis. Det finns ganska många fler bilder men alla tidpunkter är inte säkrade.

Skolresa 1964

Caltexmacken i Slottsbron 1966.

Tonårsläger på Stora Strand 1969. Cape Stora Strand. Det handlade om månfärden.

Jag fotograferar från ekan vid sommarstugan. Vilken kamera jag använt gäckar mig men pappa, som rotat i sin kamerasamling har kommit fram till att det troligen är en Agfa Isola I. Vem som tog bilden är lika oklart. Sannolikt en kompis eller pappa. 1969

Min Scalextric bilbana. Den växte sig mycket större med åren. Årtal osäkert.

Så nu sätter jag tillbaka min debut till 1964 i profilen, nu när minnena återvänt ur garderoberna.

Första Dogma-rullen är klar

Så har jag då äntligen kört den första rullen från ax till limpa i mitt Dogmalöfte. Det är underbart befriande att gå omkring och skjuta snapshots och slippa tänka på att alla inställningar i digitalkameran ska vara rätt. Visserligen är skärpeinställningen manuell men vad gör det? Här några exempel. Mer finns att se i mitt Dogma-album.

Söder

k:fem

Medresenär