Mina bokfynd - 5

Barnmark, Mikael Andersson med text av Göran Tunström

"Under några somrar på åttiotalet arbetade fotografen Mikael Andersson på Johannesgården, en barnkoloni för stockholmsbarn i Dalarna. Han hade alltid kameran med sig och de bilder han tog blev en tidlös berättelse om lek, rädsla, mod, vänskap och kärlek som berör och får oss att minnas. De fångar barndomen just innan vuxenlivet på allvar anmäler sig. 

När fotografierna skulle ställas samman kontaktade Mikael Andersson författaren Göran Tunström, som blev tagen av närheten och äktheten i dem. Han skrev texter till bilderna, men boken blev aldrig helt klar då. Efter drygt två decennier har boken nu äntligen kommit ut. Med Göran Tunströms aldrig tidigare publicerade texter är Barnmark en av de mest särpräglade fotoböcker som gjorts om barndomen och den svenska sommaren."

Boken är ganska nyutgiven och finns att köpa lite varstans.

Mellanformataren

PS
Barnmark har tilldelats Svenska Publishingpriset i kategorin Praktverk.

PPS
Jag har själv ett förflutet på scout- och tonårsläger under många år. Välkända känslor och stämningar möter mig i Mikaels bilder.

PPPS
Det luktar den gamla Tri-X:en lång väg om bilderna =) 

Mina bokfynd - 4

Wonderland, Jason Eskenazi

A fairy tale about the Soviet monolith

Ibland träffar man på trevliga fotoböcker av en slump. Den här fick jag nys om på ett fotofika på Ellens. Krister Kleréus hade hittat den och köpt ett exemplar som han tog med till fikat. Jag snappade upp namnet och hittade boken och köpte den direkt från fotografen. Den är ganska oansenlig till det yttre, naken grov kartong med en enkel textilrygg. Men bilderna!

Jason Eskenazi (1960-  ) föddes i Queens, New York och när Berlinmuren föll öppnades hans värld och han tog sig ut från Queens för att resa i tidigare stängda länder. Efter Tyskland och Rumänien reste han i Sovjetunionen från 1991 och återvände dit flera gånger under de följande tio åren. Boken är kulmen på dessa resor.

Han har fått flera stipendier och vunnit priser för sina bilder och projekt. 2004-2005 drev han projektet "Kids with camera" med muslimska och judiska barn i Jerusalem. Den utställningen turnerade sedan runt i många amerikanska städer.

Skärornas land

Kulturell stormakt

Mellanformataren

PS
Boken finns på adlibris men är tillfälligt slut och kan bevakas. Den finns också att köpa direkt från fotografen.

Vilken slutartid och bländare ska jag använda?

Eller "Hur fort kör en zeppelinare"?

Helt på skoj förstås så att ingen ska tvivla på mitt uppsåt. Jag har bara råkat komma över ett par antika fotografiska artefakter som jag bara tycker det är lite kul att dela med mig av. Det blir alltså ett inlägg om amatörfotografens hjälpmedel som han (eller hon) kunde göra bruk av för att, efter större eller mindre vedermödor, ta utsökta fotografier. Sitt ner och håll i er. Det här var på fullt allvar för ett halvt sekel sedan.

De' e' myck'e att hålla reda på! Men har du koll på läget så blir bilden perfekt!

Här kommer en till helt oumbärlig artefakt.

Diagrammet för skärpedjup

Sliden. Den har utförliga förklaringar och anvisningar på baksidan också men det besparar jag er.

Här har jag ställt in brännvidden 7,5 cm (Nettar eller Rolleiflex) och vill ha skärpa mellan 2 och 5 meter. Då ska jag välja bländare 11. Någon tid utlovas inte här.

Men rekommenderade längsta tider får man i alla fall. Det är väl tur att landskapen inte kör fortare än 3 km/tim. Och även om artefakten tillåter att man står så nära som 1 meter från ett flygande flygplan är det nog bäst att hålla i sig där man står på vingen =)

Jag vet inte jag, när man kommit igenom allt och ställt in kameran är troligtvis motivet borta.

Vi kan vara tacksamma att kameratillverkarna har stoppat in all denna kunskap i moderna kameror. Det vore ju synd att missa en zeppelinare =)

Mellanformataren

Retrokameratips - Voigtländer Vitessa N

Ännu en -54 i Vällingby

För nån vecka sen vann jag denna Voigtländer Vitessa N på Tradera. När den väl kom hem i torsdags så vidtog en noggrann kontroll av skick och funktion. Kontrollen utföll till full belåtenhet. Allt utom självutlösaren fungerar klanderfritt.

Därefter vidtog artbestämning och tillverkningsår med hjälp av olika Voigtländersajter samt camerapedia. Här konstaterar jag att objektivet är en Skopar 3,5/50. EV-värden kopplar ihop bländare och tider medelst en spak som här syns till vänster under objektivet. EV 3-18, imponerande omfång. Notera stödbenet på ena dörren. Den kraftigt uppstickande pinnen har en dubbel funktion. Den spänner slutaren och drar fram film. Något otympligt kan det tyckas vid första anblicken men jag kan försäkra att vid fotografering känns det fullständigt naturligt att använda båda pekfingrarna. Man använder ju höger tumme för skärpeinställning (se nedan) så vänsterhanden är ju fri. Ergonomiskt vältänkt redan på 50-talet alltså.

Blixtuttag av nyare typ i vänster dörr. Voigtländerloggan i bold stil. Fast tillbehörssko (cold shoe). Det här visar sig vara en Vitessa N från 1954. Ett ovanligt vackert och välhållet exemplar som nog inte har fått köra många rullar. Men nu ska det bli andra bullar, om man säger så. Det sitter redan en Tmax 400 i huset och nu är det bara att söka fototillfällen.

Vad mer finns på denna kamera? Det är en mätsökare där skärpan ställs in med ratten på baksidan. När dubbelbilden i sökare smälter ihop till en så har man satt skärpan där man vill ha den. En snabbkoll på olika objekt nära och fjärran ger vid handen att den är helt ok.

Hopfälld är den mycket kompakt och slinker lätt ner i en ficka.

Redo för tagning är den inte mycket tjockare än hopfälld. Notera skärpedjupsskalan till höger, direktkopplad till skärpeinställningsratten på baksidan.

Undersidan till sist. Ett fantastisk exempel på funktionalistisk design. Återspolningsveven till vänster i bild. Låsmekanismen för bakstycket bredvid den. En rejäl sak som fungerar utmärkt och är ur vägen när man inte behöver den. Hela kamerahuset tas av och man har fri tillgång till kamerans hela innandöme. Den lilla knappen för frikoppling av återspolningen därnäst. En detalj som funnits länge på kameror. Längst till höger stativfästet.

 En liten grej som jag noterat är att räkneverket nollställs inne i kamerahuset när man laddar film. Jag skulle gärna ha sett att man kunde nollställa när filmen var framdragen till första rutan. Men som vanligt kan man inte få allt man vill. Däremot får man allt man behöver för att fotografera i denna trevliga kamera. Inget lullull, alltså. Den är vackert designad och extremt skön att hålla i med sina rundade former. Föredömligt enkel design ger ett gediget intryck. Här har man tänkt till.

Till kameran följde en kameraväska av typen never-ready. Också den i fint skick, men den lägger jag undan. Jag vill ju ha kameran redo för användning när jag går ut att fotografera.

Mellanformataren

PS
Den här modellen är inte så vanlig på auktionssajterna så får du syn på en och vill ha den, lägg ett fett bud strax före auktionens slut.