Pro Memoria
Olympus OM-4 vs OM-4Ti
Om ett par dyra features
Jag har en längre tid letat efter en OM-4Ti till ett bra pris. Den har en stomme av titan och är alltså ganska mycket lättare än OM-4 vars stomme är av gjuten aluminium.
Strax före jul kom jag över en OM-4 för en ganska billig peng och kan bara konstatera att den nog är bättre än titanmodellen. Efter att jag har gått igenom manualen för OM-4Ti kan jag konstatera att det skiljer endast på två punkter.
OM-4 OM-4Ti
Kamerahusstomme Aluminium Titan
Blixtsko 4-polig (T32) 5-polig (F280)
Titanmodellen är typ 200% mer pengar på auktionssajterna och ja, titan är inte billigt. Men lätt. Om nu lätt är att betrakta som en fördel. Jag föredrar nog hellre den tyngre och stadigare varianten (aluminium är också lätt).
Jag lägger inte upp någon bild på kameran. Googla om du vill se den. Min är svart.
Däremot lägger jag upp några bildexempel från första rullen.
Skisskurs på jobbet kan vara muntert
Hemma på gården. Siffrorna i överkant såg jag faktiskt helt i sökaren.
Eders Hängivne
PS
Och alla gamla ZUIKO OM-objektiv passar.
Återuppstånden från de döda - två gånger
Om Olympus 35RD
För ganska många år sedan fick jag mammas Olympus 35RD. En trevlig kompaktkamera med mycket bra objektiv, 1:1,7/f40 mm. Jag satte då genast i ett nytt batteri och laddade med en Tri-X 400 och började plåta bilder. Här är några exempel.
Men så mitt i en rulle började slutaren krångla. Den började långsamt öppna sig medan jag tryckte på avtrycket. Ibland öppnade den fort med stängde långsamt. Jag vill att mina kameror ska fungera och den här var en mycket trevlig bekantskap så jag lämnade in den till Werner på LP Foto. Det kostade några hundra men det är småpengar för en fungerande kamera. Den höll ett tag, längre än reparationsgarantin, men sen gav slutaren upp igen. Den hamnade på hyllan. Jag hade ingen lust att reparera den igen. Sen föll den i glömska.
Häromveckan pratade jag med en kompis som har en 35RC samt en 35SP (även jag har en 35SP). Han hade reparerat sin 35SP vars bländarlameller fastnat och då fick jag idén att fråga honom om han kunde titta på min 35RD då mina ögon inte räcker till för sådana finmekaniska operationer. Jovisst det kunde han göra. Vi skulle träffas senare i veckan för bildsamtal med några andra vänner så jag skulle ta med den då. Kvällen innan letade jag rätt på den ur förvaringen i garderoben. Jag provade den igen och det såg likadant ut som när den gick sönder. Men efter flera avtryck uppförde den sig, till min förvåning, som den ska så jag meddelade min vän detta men jag tog i alla fall med kameran till bildsamtalet. Väl där provade jag igen. Samma slöa slutare. Men efter bara ett par gånger fungerade den igen. Den måtte ha blivit skrämd av tanken på att utsättas för en reparation. Jag tog med den hem och nu har den ett fräscht batteri och är laddad med en hemrullad Ilford HP5+. Jag får väl se hur det går men jag hoppas innerligt att den håller hela rullen.
Eders Hängivne
Analogfotografen
PS
Det händer spännande saker i mitt mörkrum alldeles snart. Väntar på en ny pappersframkallare som jag hoppas mycket på. Mer därom i en senare blogg.
Ny penna - bättre historier
Om bildseende
Inte riktigt på allvar men inte utan poäng.
Strängt taget räcker det med att byta kamera typ vart sjunde år. Såvida den inte går sönder förstås. Under den tiden händer det ganska mycket med deras tekniska utveckling och det känns nog mycket roligare att byta när steget blir stort. Det är onödigt att betala dyrt för några extra features ett par gånger om året. Jag överdriver förstås. Men många tycks alltid hungra efter nästa modell och tittar djupt i kristallkulan efter nyheter (=letar febrilt på ryktessajterna om kommande modeller) trots att de just köpt en ny.
Och varje gång man byter tror man att det ska bli bättre bilder.
Nikon D80 (preset Old polar)
Jag har samma problem. Fast jag går åt andra hållet och har köpt (har i princip slutat) den ena klassiska analoga kameran efter den andra. Enda fördelen med det är att det inte kostar så mycket att köpa en till. Nackdelen är väl att garderoben blir full. Det finns inte plats för mer. Det finns fler nackdelar men det ska jag inte prata om.
Grejen är ju egentligen att det är helt fel tänkt. Det som ska uppgraderas är det egna bildseendet. Var kan man köpa det nånstans? Tipsa mig gärna. Alla mina fungerande kameror duger bra vare sig de är digitala eller analoga, moderna eller gamla. Men när ska jag börja duga?
Nikon F6
Nyligen gick jag igenom alla mina svartvita negativ som jag tagit från 2008 och framåt (väldigt många) och letade efter bilder som jag tycker är bra nog att kopiera i mörkrummet och bilda en portfolio. Det blev en hel del men procentuellt sett var det magert. Ensiffrigt, kanske tvåsiffrigt om man räknar med en decimal. Jaja, det blir ju billigare ju färre det är. Man få vara glad för det lilla.
Till råga på allt elände har jag lagt märke till att jag tar sämre bilder nu när jag har många kameror än när jag hade få. Varför blev det så?
Rolleiflex 3,5B
Eders hängivne
PS
Du missade väl inte poängen, va? Uppgradera ditt bildseende istället för att köpa en kamera till. Gå en kurs. Skaffa fotoböcker med bilder tagna av mästarna eller titta på bilder på Fotosidan mm mm
Ett Ilford-år
Paradigmskifte i Vällingby
Efter åratal med Tmax 400 och Xtol gör jag nu ett skifte från Kodak till Ilford. Jag har för all del ett par, tre rullar kvar av Tmaxen men de försvinner nog fort när väl ljuset återvänder. Likaså har jag några liter kvar av Xtol men de försvinner i takt med att jag framkallar mina filmer.
Sedan jag gjorde min stora utvärdering av 400 ISO-filmer har Kodaks blivit dyrare och Ilfords billigare, typ 3 kr/rulle skiljer dem åt. Då blir incitamentet för byte ganska klart. Ilfords Delta 400 var ju en av de filmer som nästan nådde upp till Tmaxens kvaliteter i min mycket subjektiva bedömning. Jag ska också överge Ilfords FP4+ för Delta 100 som jag har noll erfarenhet av men hört och sett mycket gott om. Jag har en hel del Acros 100 som borde betas av eftersom de passerat rekommenderat exponera-före-datum men det oroar mig inte särskilt.
När det gäller framkallare så är det en annan bevekelsegrund som får mig att byta. Jag vill slippa blanda pulver. 5 liter förrådslösning Xtol tar också sin plats att förvara. Nu byter jag till flytande och blandar eftersom jag behöver. Det tar mindre plats än en 5-liters flexdunk som jag använder nu. Och det betyder en hel del i mitt mörkrum på 2,5 kvadratmeter. Pappas första mörkrum på Kyrkogatan var ännu mindre, typ 1 kvadratmeter. Jag fattar inte hur han fixade det. Min nya framkallare heter Ilford Ilfotec DD-X och ska, enligt Ilford själva, vara den bästa framkallaren för Ilfords filmer. Vi får väl se. Jag hoppas att det är så att Delta 400 blir snäppet bättre med Ilfotec än med Xtol. Jag tänker ju gärna så att tillverkarna har optimerat sina filmer för de egna framkallarna (eller tvärtom) även om de också tar fram ftramkallningstider för andra framkallare.
Så, 2018 kommer att gå i Ilfords tecken
Delta 100
Delta 400
Ilfotec DD-X
Multigrade RC warmtone för kopiorna
Framkallaren för papper är inte skriven i sten ännu. Jag letar fortfarande efter den bästa i mitt tycke. Men jag har så mycket av andra att jag måste förbruka det jag har först.
Eders Hängivne
PS
Jag fotograferar till största delen småbild men kommer naturligtvis att köra de nya filmerna även i mellan- och storformat. Jag vill ju hålla igång de kamerorna också.
Sol i city
Med Bergger Pancro 400
Och kamera och vidvinkel
Den här filmen ser lovande ut.
Eders hängivne