Redskapskoll

Om att förbereda sig

Den kalla våren har inte inbjudit mig till några större fotografiska aktiviteter. Men så kom plötsligt sommaren. Eller ja, försommaren. Lusten att fotografera återvänder. 

Idag, förutom att ta igen mig lite efter en hektisk period på jobbet satte jag mig i sinnet att förbereda min storformatsutrustning. D v s funktionskontroll och packa väskan.

Stativ och snabbkoppling. Jag låter kameran sitta på under transport. Dock ihopfälld. Normalen på 135 mm kan sitta på när den är ihopfälld.

Min gamla fotoväska inköpt till Nikon D80 passar utmärkt. Standardinnehåll

- 6 st 4x5"-kassetter till vänster
- I mittfacket ett kompendium (motsljusskydd) samt ett objektiv med platta (vanligtvis 210 mm)
- En lupp uppe till höger (för skärpeinställning på mattskivan)
- En exponeringsmätare och en trådutlösare nere till höger
- I främre facket en linsduk och ett fodral med de vanligaste färgfiltren

Och så en extra väska med 6 st filmkassetter samt skynket. Skynket brukar jag förvara i toppen på väskan innan jag stänger locket.

Just nu har jag 6 kassetter med FP4+ och 6 kassetter med Pancro 400

Hemma har jag ytterligare 6 tomma kassetter för spontan användning för särskilda tillfällen. Dessutom fyra andra objektiv att välja på när jag vet att jag behöver dem. Och ballongutlösaren förstås. Jag kanske får lust att ta en selfie. Vem vet.

Eders Hängivne

PS
Men idag, Kristi Himmelsfärds Dag, åker jag till Nifsta gård och fotar gamla bilar med Rolleiflexen. Det ska bli härligt att smeka avtrycket på den igen.

Den digitala döden

Om en digitalkameras dödliga sjukdom

Min första digitalkamera var en Canon Powershot A80. Jag fick den på min 50-årsdag 2004. Den fick en trög start med mig men så småningom började jag använda den flitigt. 4 Mpix är väl inte så mycket att skryta med idag men det blev bra bilder från den och visst kunde jag skriva ut A4-bilder utan några konstiga överraskningar.

Här är den. Kameran hängde med överallt på alla resor inom och utom landet och dokumenterade vårt liv. Min fru tyckte det var onödigt att ta med den till Kanada 2007 eftersom hon skulle köpa en systemkamera där. Jag trotsade henne. De enda bilder som är värda att se från den resan är de jag tog med denna kamera.

Så här brukade bilderna bli

 Studenten i Åmål

 Södra Kattholmen i Tösse skärgård

 Danska västkusten

 Kanada 2007

Även om jag inte hade en aning om att jag ställt om kameran till svartvitt så fortsatte den att leverera.

 Kanada 2007

Men nu är glansperioden över. Displayen visar inget njutbart men jag tänkte att jag inte behöver displayen. Jag kör som jag kör med film och tittar på bilderna när jag framkallat dem. Men det var inte displayen det var fel på. Det sitter nog djupare. Liknar kanske en digital cancer.

Nåja. Allt är fåfänglighet. Särskilt i den elektroniska världen. Jag gläder mig åt de gamla mekaniska som faktiskt fungerar efter 50-60-70 år.

En tanke slår mig. Kanske är det anledningen till att kameratillverkarna så frenetiskt tar fram nya modell stup i månaden. Helt enkelt för att vi aldrig ska upptäcka hur kort livslängd de faktiskt har. De lockar ju oss att byta till en ny modell oftare än vi behöver.

Eders Hängivne

PS
Ska också kolla en annan liten digitalkamera jag har och som jag inte använt på länge. Jag hoppas den digitala döden inte har nått den.

5-årsjubileum för Analogfotograferna Stockholm

Om Analogfotograferna Stockholm

Vi var några medlemmar som huserade i Midsommargårdens Fotoklubbs mörkrum. Men så såldes Midsommargården och skulle efter ett tag byggas om till lägenheter.  Midsommargårdens Fotoklubb fick också beskedet att man inte fick hålla sina möten där längre utan måste flytta. De medlemmar som använt mörkrummet behövde inte fundera länge på att starta om i egen regi. Lokal fanns i en gammal nedlagd Konsumbutik inte långt från Midsommargården.

Efter lite administrativa förberedelser satte sig fem intressenter och höll ett första möte för att bilda en helt analog fotoklubb. Den kom att heta Analogfotograferna Stockholm och bildades formellt den 1 maj 2013.

Startfemman

Nya medlemmar anslöt sig i frisk takt och lokalerna blev i samma friska takt för trånga. En flytt var nödvändig. Genom en medlems kontakt med Unga Forskare Stockholm erbjöds man använda deras lokaler mot att man startade en ungdomsverksamhet. Men det fanns inget mörkrum där. Men väl utrymme nog att bygga ett. Vintern 2014/15 byggdes det för fullt på Polhemsgatan 38 och därefter flyttades mörkrumsutrustningen.

Under 2015 kom den riktiga medlemsboomen och i slutet av 2016  beslutade man att ha ett kvartals medlemsstopp. Att introducera nya medlemmar i mörkrummet  tog mycket tid och ork. Till slut organiserades mörkrumsintroduktionerna i en takt som var lagom för alla inblandade.

Strax före årsmötet i mars hade klubben 165 medlemmar, varav 33% ungdomar under 26 år. 32% är kvinnor och enbart 5% är pensionärer. 53% av medlemmarna har körkort för mörkrummet och flera har egna mörkrum hemma. Den analoga fotografin lever i högsta grad i Stockholm. Nya medlemmar strömmar till varje vecka...

Jubileumsplaner

1 maj är ju en klassisk utflyktsdag så planen är att göra en utflykt till Strängnäs. Dagen efter är det månadsmöte i lokalen på Polhemsgatan där det kommer att bjudas på kaffe och jubileumstårta. Men vi håller kalaset inom familjen. Nya medlemmar är förstås välkomna på mötet den 2 maj. Dessa får som vanligt en guidad tur i mörkrummet som för tillfället står i fullt ljus. Förhoppningsvis ska detta leda till att de tar steget in som medlemmar.

Eders Hängivne
Sekreterare i Analogfotograferna Stockholm

Bilkamera

Om filmval

Jag har just fått hem 20 svartvita 120-rullar från Macodirect i Tyskland. Det är en förberedelse för säsongens fotografering av klassiska bilar. Jag brukar använda min Rolleiflex årsmodell -54 när jag fotograferar veteranerna i en annan bransch. Ägarna till bilarna har full förståelse för kameravalet och den är en samtalsöppnare lika väl som bilarna. Nu har jag laddat den med Ilford HP5+. Jag har ju sagt tidigare att det blir ett Ilfordår i år. Jag varvar den med Delta 400 och någon gång emellanåt slinker det nog in en Fuji Acros 100 om jag är på det humöret.

Ford coupé 1934 med V8       Norrtälje 2010

T-Ford          Djurgården 2011

Auto Union 1000S coupé 1962       Torggatan, Åmål 2012

Bugatti 1926     Djurgården 2013  Här använde jag pistolgrepp och sportsökaren

Buick Roadmaster Sedan 1948        Nivsta gård 2014

Chevrolet Pickup               Norrtälje 2014

SMV husvagn           Norrtälje 2014

Eders Hängivne

PS
Nikon F6 får nog hänga med också. Laddad med någon Ilford-rulle.

10 år i Stockholm

Om utvandring från de västra provinserna

Den 15 mars var det exakt 10 år sedan min fru och jag flyttade till Vällingby. Det tog ett tag att lära känna den nya hembygden och Stockholm med omnejd. På det hela taget en mycket positiv upplevelse. Nu kan vi inte tänka oss att flytta (utom lite drömmande om att dväljas i varmare och snöfria omgivningar under vinterhalvåret). Jag är född och uppvuxen i Åmål och levde där mina första 54 år. Vid 49 började jag veckopendla till Stockholm för att arbeta. I början kändes det förskräckligt och jag trodde att jag kanske skulle stå ut ett halvår. Efter närmare fem år med tågresor till och från huvudstaden bestämde vi oss för att flytta så att vi kunde ses varje dag. Det blev inget bra liv med allt resande. Här kommer en kort bildkavalkad från de första tio årens upplevelser.

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Eders Hängivne

Invandrad och integrerad Stockholmare