Min Fotomässa

Om inspiration och möten

Jo, även jag har varit på Fotomässan. Fast jag fokuserade inte på prylarna (den här gången heller). Jag skummade lite bland dem för att sen ägna den mesta tiden åt utställningarna. Lite bilder tog jag också. X100 handhållen utan blixt gick hyfsat bra.

Det fanns väldigt många leksaker i många montrar. Den här fastnade jag för men kommer inte ihåg vilken monter den fanns i =)

Rörmokarna var där också. Flera stycken.

Jag träffade äntligen Stig-Ove Larsson från Vimmerby. Vi har snackat foto åtskilliga timmar under två och ett halvt år men aldrig träffats. Nu blev det av.

Utställningarna då. Överlag mycket bra men jag fastnade särskilt för två. Elisabet Tolls måleriska porträtt och stilleben samt Jan Grarups svartvita mästerverk från krigszoner. Här är några exempel.

Tuppfötter kan man också göra något av.

Barn med fantasi kan leka var som helst.

Jag köpte två böcker, Älskade Stockholm och Way Beyond Monochrome. Mycket spännande!

På vägen hem förevigade jag den svenska verkligheten.

Jag har ingen aning vad de gröna stapeldiagrammen säger oss. Men eftersom vi är i Sverige är det väl någon statistisk undersökning som ingen vare sig behöver eller vill känna till.

Mellanformataren

PS
Det tog lika lång tid att åka hem. Och jag var nöjd med dagen.

PPS
Jag höll i en Leica S2. Digitalkamerornas mellanformatare. Många gram och mycket glas, om man säger så.

Sakta gå hem genom stan

Åh det är skönt när mitt Stockholm är grönt

Leica IIIf och Summaron 3,5 cm/1:3,5 (1954)

Mellanformataren

Paradiset är batterilöst

Hur man än vänder och vrider på saken så är batteribehovet ett h-e.

Jag har vanligtvis inte så svårt för att planera framåt men ändå händer det ibland att jag glömt att ladda batteriet till kameran eller glömt att ta med ett extra batteri. Och då står man där som ett fån och kan inte ta några bilder. Särskilt inte om man dessutom har glömt att ta med laddaren. Eller så har Clas Ohlson stängt.

Den enda säkra work-around är att använda en kamera som inte behöver batteri. Det har en baksida. Man kan inte använda Auto-allt. Allt blir manuellt. Man måste jobba själv, använda hjärnan till exponeringskalkyler och vänsterhanden till att hitta skärpa istället för att zooma. De enda tillbehör som fungerar som vanligt är avtryckarfingret och ögonen.

Det har en framsida också. Man kan inte använda en elektronisk sensor utan måste använda en ljuskänslig plastremsa. En del menar att det blir dyrt att fotografera då. Men jag tycker att det som inte kostar något inte är värt mycket mer heller. Att fotografera på plastremsa, framkalla och kopiera höjer värdet på varje bild med flera kronor "hver gang" man knäpper ett kort. Om en elektronisk bild ska få något värde måste den printas på papper. För papper kostar mer än elektroner. 

Min senaste batterilösa kompis. Leicas sista batterilösa modell. Laddad med diafilm som omväxling.

Tro inte att jag är emot batteriberoende kameror, det är bara lugnare att inte använda dem. Och det kan vara ett h-e att få slut på film också!

Mellanformataren

PS
Frysen är full av film så om jag bara inte glömmer att ta med en packe så e're lugnt. 

Trippelsko

Från avdelningen för onödiga tillbehör

Ibland stöter jag en del roliga grejer på auktionssajterna. Idag bjuder ebay ut en trippelsko för Leica. Jag tror inte någon annan kamera kan behöva en. Det här är uppenbarligen det senaste för alla Leica-aficionados, om än med Voigtländers varumärke på. Personligen tror jag att säljaren totalt har missuppfattat användningen av den här grejen. Det är en dubbelsko men med säljarens finurlighet blev det en trippelsko. Kolla här, men skratta inte.

Som observanta läsare ser finns det på toppen av den strutformade sökaren ännu en tillbehörssko. Den ska förmodligen användas till blixten (om sladden räcker).

Jag misstänker att det här ekipaget är ägnat åt synnerligen skelögda fotografer som dessutom har olika brännvidd på sina ögon. Notera att den strutformade sökaren har ställbar brännvidd på liknande sätt som en kikare kan justeras för astigmatism. Till yttermera visso är denna sökare även av den typ som spegelvänder bilden. Vad detta dubbla synfel kan heta i den medicinska nomenklaturen är för långt bortom ens min rika fantasi att finna ut eller hitta på.

Mellhahanformataren

PS
Och det är inte ens 1 april...

Tagelskjortan blev en dark horse med silverman

Så här får det bli

I natt dök det upp en dark horse med silver i manen. Jag kom på att min M3:a har stått sedan i somras. Den behöver verkligen få jobba lite. Så här får det bli.

Leica M3 med Elmarit 90/2,8 och exponeringsmätare Voigtländer VCII

Jag har visserligen en Leicameter från samma år som kamerahuset men den har lurat mig flera gånger så jag garderar med VCII som är ny. Kameran är tillverkad 1955 och i originalutförande (en del lät ändra sina M3:or till single stroke och kompletterade med ramväljare). Objektivet är från 1960 och i fint skick. Det är lite synd att jag inte klarar retrokamerapoolens krav (objektivet är nätt och jämnt för ungt)  men det här ekipaget är ju vikt för Dogmapoolen.

Så här kommer alltså mitt Dogmalöfte att se ut ett tag framöver

Kamera:        Leica M3
Objektiv:       90 mm
Film:              Svartvitt Tmax400
Framkallare: Xtol

Må gudarna stå mig bi...