Ljusfest - mitt ljushuvud

Det är ingen bra strategi att inte ta med stativet när man ska nattfotografera. Det är ännu sämre om det är 40 mil bort för att hämta det. Jag tog med pappa ut för att fotografera Åmåls Ljusfest i lördagskväll. Han hade stativet med förstås och de av hans klubbkompisar vi mötte bar på stativ. Seriösa fotografer har stativ vid nattfotografering. Oseriösa som jag får leka Dogma utan. Tog stöd på flaggstänger, trafikskyltstolpar och allehanda andra stolpar och räcken hela kvällen igenom. Jag använde den fasta 50mm-normalen och körde mest på f/1,4 och ISO 400. Kunde gott ha skruvat upp mer men jag tänkte inte på allt i stundens hetta. Krispigt kallt var det också. Inte så att jag frös men det bet lite i skinnet.

Vi började på Fesketorget där Wenern Brass hade promenadkonsert. Jag har spelat och tävlat med dom när jag jobbade hemma. Jag älskar soundet av brassband så vi stod där en stund. Kanske mest för att de hade bra ljus och det blev hyggliga bilder.

Några meter därifrån hade några en egen ljusfest i båten.

Åmåls i särklass mest fotograferade bro. Jag spädde på med fler bilder.

Renoveringen av åbrinkerna och tillägget av fornackar har gett ån ett nytt vackert utseende. Alla olyckskorpar till trots.

Laserreklam för sommarens Bluesfest. Om du gillar blues så är Åmål stället hela världen kommer till. Bluesen låter i vartenda gathörn. Massor med bågar, gamla amerikanare och annat som hör till. På stadshotellets ljusa bakvägg visades film. Dock inte Fucking Åmål denna gång.

Precis i avtrycket tappade mina fötter balansen. Marschallerna blev till älvors ljusdans.

Autofokusen hade svårt att fokusera i mörkret. Det ryckte käckt i ringen på objektivet.

Jag gjorde dessutom en tråkig upptäckt. Nattfotograferingsprogrammet på min D80 gör bilderna mycket gulare än när jag körde ”vanligt” (inget program menar jag).

Åmål är inte stort så efter en dryg timme hade vi sett allt och drog hem till mamma Carin i stugvärmen.

Om någon kan förklara alla gröna prickar som finns här och där i bilderna så vore jag tacksam att få veta vad det är. Såg även ljusfenomen på himlen i ett par bilder. Pärlband av vita stjärnor och det är inte reflexer i objektivet. De hade helt fel riktning.

Nakna män

Jag kom på att jag hade ju redan gjort det. Tagit kort på en naken man. Fast han hade tappat pilbågen. En riktig blekfis trots att han tillbringat hela sommaren i solskenet.

Lär känna mig - snabbkursen

En av de svåraste saker man kan ge sig in i på internet är att lära känna någon annan. Särskilt på djupet. Det är ju inte alltid man ens känner sig själv så bra. Det är så mycket man missar när man inte träffs utan bara möts i ord, och föralldel bild. Smileys räcker inte till för att ge en fullödig bild av dig eller mig när vi läser varandras ord och tittar på varandras bilder. Jag tänkte blotta mig lite i ord för dig som vill lära känna mig. Om du inte vill så är det ok. Gå till nästa blogginlägg medan jag lägger ut en bild som på sätt och vis och i olika aspekter symboliserar mig och mitt liv. Du som vill kan fortsätta nedan.

Några gånger under min karriär har jag gjort ett antal olika personlighetsanalyser. Vid två tillfällen har jag gjort samma och med samma resultat. Det var några år emellan så jag känner mig säker på att jag inte kom ihåg mina svar från första gången. Metoden heter MBTI, Myers & Briggs Type Indicator. En välkänd och mycket använd metod. När man gjort testet får man ett fyrasidigt häfte som beskriver vem man är (med en träffsäkerhet på 75%). Min personlighetstyp var båda gångerna INFP. Och båda gångerna jag läste häftet grät jag. Inte av sorg utan för att jag kände mig bekräftad. Till mer än 75% tyckte jag också. Vem är jag då? Läs mera på den här länken. Det är inte långt men det är på engelska.

Här kommer snabbkursen – att lära känna Thomas Meldert, född i Åmål. Han som älskade farmors bullar med mjölk.

http://en.wikipedia.org/wiki/INFP

Om du någon gång i livet får en chans eller möjlighet att göra en MBTI-test så råder jag dig att göra det.

Macro med micro

Jag blir inte klok på det här med macro. Alla verkar mena att den lilla världen blir stor när man använder ett macroobjektiv. Alla utom Nikon som framhärdar med att kalla sitt macroobjektiv för Micro Nikkor med den subtila betydelsen att man närmar sig den mikroskopiska världen. Man använder ju t o m MIKROskop när man tittar på insekter i skolan.

Makro kommer från grekiskans makros som betyder stor. Mikro kommer från grekiskans mikros som betyder liten.

Med makrokosmos menar vi i stora drag det kända Universum och det som finns därbortom. I den världen är t o m människan mindre än en elektron.  En stjärnkikare skulle man kunna kalla MAKROskop men det är det bara jag som har kommit på, hittills. Snobbarna har kommit på ett annat ord: refraktor. Det säger ju ingenting!

Med mikrokosmos rör vi oss på atomär nivå och ännu mindre. Så små saker att vetenskapsmännen hittar på namn åt dom för att ha något att göra och motivera sina forskningsanslag. I den världen är tånaglarna på en mygga stora som isflaken i Antarktis.

Så vad gör alla fotografer som använder macroobjektiv? De vänder ut och in på begreppen! Och sannolikt har de vänt objektiven bak o fram. Eller ännu värre; det kan vara så att objektivkonstruktörerna råkade sätta objektivfattningen i fel ände. Vips så blev microobjektivet ett macro. Jag borde inte tala illa om kollegorna i konstruktörsskrået, men tänk om. Kanske det är så att alla macroobjektiv tillverkas på måndag morgon när montörerna inte är riktigt vakna eller har en rejäl baksmälla? Måndagsexemplar är ju ett välkänt begrepp i hela den industrialiserade världen.

Begreppsförrvirrad fortsätter jag att fotografera med mitt Microobjektiv från Nikon. Det förstorar de små sakerna i den synliga världen på ett trevligt sätt och öppnar mina ögon för det lilla i livet.

Här är ett par mikrobilder från skogen. Båda är tagna på en träteknisk laboration på Erik Dahlbergsgymnasiet våren 1974. Det ligger mycket arbete bakom bilderna (jag har fler). Först hyvlade jag supertunna spån av olika träslag. Sedan infärgades spånorna försiktigt med någon färg. Preparatet lades sedan på ett objektivglas och fixerades på plats med ett täckglas varefter jag placerade hela paketet i MIKROskopet med den påmonterade kameran (analog förstås). Sedan fotograferades det på diafilm.

 

Tvärsnitt av lönn. Alla lövträd har ringformade celler. Barrträden kvadratiska.

 

Fotografisk lek - snabbväxande fotograf

Jag har tänkt ut en liten fotografisk lek. Det är jag som ska leka med er och ni får vara med vare sig ni vill det eller inte. Jag tänkte lägga ut en ny profilbild varje månad för varje år jag funnits på jorden och börjar helt naturligt på 1954. Den är redan ute.  Jag får se hur länge det räcker men jag har gott hopp om att det räcker ett par år. Därefter blir det nog lite glesare...

Jag gosar mig på en kudde hemma hos farmor och farfar. September 1954. Ålder 2 månader.

Foto: Pappa Leiler

Lejon