Pro Memoria
Min kamerakrönika - del 9
Canon Powershot A80
Den digitala eran träder in i mitt liv med denna lilla trevliga kamera. Ärligt talat var jag lite tveksam till denna tingest i början och det tog ett tag innan jag tog den till mig på allvar. Jag fick den när jag fyllde femtio 2004 och den fick hänga med som alla andra kameror gjort tills jag blev sugen på en större och duktigare 2007. Efter en tids tillvänjning använde jag den ganska flitigt men den blev snabbt för liten. Långsam i starten, slutartidsfördröjningen och fokuseringen var det största abret. Därvidlag var den likadan som den förra (Olympusen).
Två företräden har den dock. Den tar vanliga AA-batterier och den har sökare. Den senare får jag lov att använda flitigare nu då displayen har fått någon sjukdom och visar allt i violett om den alls visar något. För det mesta visar den bara ränder åt det blå-röda hållet.
Nu blir det enklare att hålla reda på vilken kamera en bild är tagen med. Det inbakade EXIF-datat är när allt kommer omkring det viktigaste digitaltekniken har erbjudit i mitt tycke. Det är ingen diskussion längre om när en bild är tagen. Så här kommer en odyssé i bilder från 2004 och framåt.
Södra Kattholmen, Tösse skärgård, Vänern. 2004
Vi vragade och byggde oss en båt. Blåvand, Danmark. 2004
Gammal kvarn någonstans i Danmark. 2004
Kopplingsvajerhaveri ute på Rømø , Danmark. Jag använder naturligtvis kameran i alla skeden av livet. Även de mindre trevliga. Det här hade jag nog glömt utan en bild. 2004
Grundstötning och här får vi draghjälp av den sten vi satt på. Min gast var inte så uppmärksam. 2004
Dotter Anna på Floghall utanför Säffle. 2004
Konsultnätverket Berotec på konferens på Rånö i Stockholms skärgård. 2004
Trötta matroser på en tur från Åmål till sommarstugan vid Sundhult. Vi rundade Värmlandsnäs, övernattade på Aspholmen och kom fram dagen efter. 2005
Nyrenoverat badrum dokumenterat 2006
Nataliya blir svensk medborgare 2006
Kvällsol vid Björkön i Tösse skärgård, Vänern. 2006
Nätverket åkte på konferens till Tallinn. 2007
2007 åkte vi till Kanada och hälsade på fruns dotter och bror i Montreal. Det var på denna resa frun köpte sin Nikon D200 och hon menade att det var onödigt att ta med Powershoten. Jag packade ner den ändå som tur var. Annars hade vi inte fått med oss så mycket vardagliga bilder därifrån.
Kanonkillar. Slaget vid Chrysler's farm utspelas varje år i Upper Canadian Village
Lantligt stilleben. Upper Canadian Village
Skvallerkärringar står staty i Montreal.
St Jameskatedralen i Montreal. En av de vackraste betongbyggnader jag sett.
Vattenfallen vid St Ursule en bra bit utanför Montreal. Ett av de bästa misstagen jag gjort. Utan att ha koll blev den här bilden tagen i svartvitt. Det var ett ögonblicks verk att ställa om kameran omärkligt. Det var inte första gången det hände.
Montreal från Mont Real, berget som gett staden dess namn.
Bästa vännen. Den har varit med på alla mina resor de senaste tjugo åren. Så även till Montreal.
Kameran hängde med till jobbet. Här är min konstruktion dokumenterad på bild. Novator 2008
Skilda världar. På tåget mellan Stockholm och Åmål 2009
Tänkaren och Tittaren, Waldemarsudde. 2009. Jag testade att ha denna kamera som Dogma-kamera. Det var inget kul.
Den väldiga tallen på italienska terassen i Bergianska trädgården. 2011. Konverterad i SEP
Det viktiga är inte vilken kamera man har utan att man tar bilder i livets alla skeden. Det blir till en skatt för framtiden.
Mellanformataren
PS
Efter augusti 2007 blev det väldigt lite bilder tagna med den här kameran och det beror på nästa kamera i krönikan.
Runstenar och krigsmaskiner
Om Zeiss Ikon Super Ikonta 531/2
Igår var jag ute med frun som skulle fotografera runstenarna vid Lovö kyrka och då tänkte jag att jag skulle göra något åt alla kameror laddade med film så jag tog med två stycken. En Super Ikonta och bastarden. Båda från andra världskrigets dagar. Och den lilla coolpixen för lite snabba bilder för bloggen. Min fru ville ha lite mulet för att få bra ljus och på eftermiddagen hände just det. Det drog in en liten molnslöja över Vällingby söderifrån så vi drog iväg.
Zeiss Ikon Super Ikonta 531/2. Laddad med Tri-X
Det finns fem runstenar vid Lovö kyrka. Fyra av dem är vackra. Den femte står på baksidan och är den minst snygga. Den står f ö alldeles intill en fast väggstege så den blir nog inte fotad så ofta.
Svårigheten med en Super Ikonta är den ynkliga mätsökaren. Det hjälper att ta sikte på högkontrastiga gränser. I det här fallet det vita fältet på jackan. Lätt att kolinjera.
Vi gick in i kyrkan också. Det var för ovanlighetens skull öppet. Antagligen för en kvällsgudstjänst.
Här använde jag stearinljusen på altaret för skärpeinställningen. Lätt att se när de sammanföll men ändå blev inte skärpan där när jag granskar negativet. Nu var det mörkt och den långa tiden på den här brännvidden, låt vara att det är en normal för det här bildformatet, är ganska delikat. Kameran är inte tung men svår att hålla still.
Coolpixen ska väl få sitt också här i bloggen. Den var ju med.
Jag tog bilden för att vid något tillfälle illustrera begreppet "att bita sig i svansen". Jag samlar gärna på bilder som kan illustrera något. Ofta användbart. Om man hittar dom igen, vill säga =)
Sedan drog vi till Ekerö kyrka. Frun hade lust att åka dit och se om det var öppet där också. Jag fastnade dock på parkeringen inför denna syn.
Chevrolet Fleetline Deluxe 1950
Ett rullande renoveringsprojekt, sa ägaren som dök upp efter en stund. Metallicgröna fälgar stack i ögonen på mig som gillar originalskick bäst. Men svart/vitt är förlåtande mot elaka färger =)
Bastarden har inte levererat ännu så de bilderna får ni se en annan gång.
Slutklämmen blir tvåfaldig. Super Ikontan är en HÄRLIG kamera att fota med. Mellanformatet ÄR det BÄSTA filmformatet.
Mellanformataren
PS
Båda mina krigsmaskiner är äldre än bilen. Men de verkar vara i bättre skick =)
Leica IIIf - bildexempel
eller Varför det är kul att fota med retrokameror
Det här ekipaget har varit i farten förra veckan och i helgen.
Leica IIIf med Summaron 1:3,5/3,5 cm och sökaren SBLOO. Allt 57 år gammalt.
Det är några som har frågat efter bilder så därför tänkte jag presentera några exempel så att alla kan förstå varför det är så kul med att fota med gamla kameror. Inte nog med att det är kul och man får fina bilder. Man får en del trevliga samtal på köpet också.
Kollegan Anders skruvar ihop min konstruktion efter ritning.
Det var inget fel på bilen. Han verkade missnöjd. Men vi snackade om gamla kameror istället..
Årsmötet på Midsommargårdens Fotoklubb var ganska välbesökt.
Mitt konsultnätverk träffades på Pampas marina för att fila på våra CV.
Och det var min grupps tur att ha kyrkkaffet i Hässelby missionskyrka i söndags.
Håll i schalen gumman. Här går det undan.
De sista bilderna från igår. Det fina med en rulle film är att man bara får 36 bilder att sortera istället för flera tusen som en del tror att de behöver.
Jag retas bara lite förstås.
Mellanformataren