Vilken slutartid och bländare ska jag använda?

Eller "Hur fort kör en zeppelinare"?

Helt på skoj förstås så att ingen ska tvivla på mitt uppsåt. Jag har bara råkat komma över ett par antika fotografiska artefakter som jag bara tycker det är lite kul att dela med mig av. Det blir alltså ett inlägg om amatörfotografens hjälpmedel som han (eller hon) kunde göra bruk av för att, efter större eller mindre vedermödor, ta utsökta fotografier. Sitt ner och håll i er. Det här var på fullt allvar för ett halvt sekel sedan.

De' e' myck'e att hålla reda på! Men har du koll på läget så blir bilden perfekt!

Här kommer en till helt oumbärlig artefakt.

Diagrammet för skärpedjup

Sliden. Den har utförliga förklaringar och anvisningar på baksidan också men det besparar jag er.

Här har jag ställt in brännvidden 7,5 cm (Nettar eller Rolleiflex) och vill ha skärpa mellan 2 och 5 meter. Då ska jag välja bländare 11. Någon tid utlovas inte här.

Men rekommenderade längsta tider får man i alla fall. Det är väl tur att landskapen inte kör fortare än 3 km/tim. Och även om artefakten tillåter att man står så nära som 1 meter från ett flygande flygplan är det nog bäst att hålla i sig där man står på vingen =)

Jag vet inte jag, när man kommit igenom allt och ställt in kameran är troligtvis motivet borta.

Vi kan vara tacksamma att kameratillverkarna har stoppat in all denna kunskap i moderna kameror. Det vore ju synd att missa en zeppelinare =)

Mellanformataren

Min kamerakrönika - Epilog

Nutid och därefter...

Nu när kamerakrönikan är slut kan man undra vad nästa steg ska bli. Helt säkert kommer det att bli flera kameror i mitt liv. Nörderiet med gamla kameror tar inte slut redan vid 57 års ålder. Inte heller slutar tillverkarna att utveckla fina kameror. För mig återstår några gamla godingar att erövra såsom ur-Contaflexen (TLR för 135-film), Contax IIa eller IIIa, den bästa M-Leican, en Leica 1A med sin hockeyklubba och varför inte en Corfield Periflex 1 i svinläder (udda SLR med periskopspegel). Storformat ligger nära till hands också. Jag har en 4"x5" på långlån av en kollega som jag fotar med då och då. Kanske skaffar jag en egen eller så renoverar jag min 8"x10" fältkamera med objektiv från 1896. Det slutliga nörderiet och toppen på min yrkeskarriär vore att skapa en egen kamera så som jag vill ha den. Så det är väl tur att jag har långt kvar till pension. I våras missade jag  möjliheten att få vara med och  konstruera ett nytt kamerahus för Hasselblad. Det hade varit något! Men jag hade ingen lust att börja veckopendla igen.

Här kommer nu en bildkavalkad på kamerorna i mitt liv.

        1964  Nettar 515/16          1967 Agfa Isolette             1974 Praktica IVB             1979 Konica C35

     1982 Chinon CE-5             1985 Chinon CP-5            1990 Chinon Genesis II     1999 Olympus µZOOM115

     
2004 Canon Powershot A80  2007 Nikon D80      2008 Nikon Coolpix S710   2009 Bronica S2A

2009 Rolleiflex 3,5B       2009 Leica M3                  2010 Zeiss Ikon ZM           2010 Leica IIIf

       
2011 Finepix X100           2011 Nikon S                        2011 Olympus OM-2n        ???? Tachihara?

7 tyskar, 12 japaner och Bellman (jag). Och Bellman vinner förstås...

Mellanformataren

PS
Har just satt i batterier i en svart Olympus OM40 Program med synlig mässing. Men den vill inte riktigt...
 

Min kamerakrönika - del 13

Rolleiflex 3,5 Automat

Våren 2009 kom jag över min länge efterlängtade drömretrokamera. En Rolleiflex. Det var en 3,5A Automat från 1952 som också utlöste en lång serie om dess praktiska tillbehör året efter. Det exemplaret är ute på långlån hos min son ljudteknikern efter att jag kommit över en likadan -54:a, en 3,5B Automat 2011. Jag betraktar dessa som samma kamera och bakar ihop dem i samma krönikedel. Filmflödet bytte bara hus. Behöver jag säga att det alltid sitter en rulle i den? Under två och ett halvt  år har jag tagit sextio rullar i den. Den här är en av mina tre främsta favoriter.

Här avbildad med några tillbehör, närbildslins, färgade filter samt Rolleilux, motljusskydd med integrerad infällbar exponeringsmätare.

En trevlig bieffekt med den här kameran är att man ofta möter någon som vill prata om Rolleiflex. Någon som har egna minnen av en Rolleiflex från sin barndom eller på annat sätt har någon koppling till denna modell. Det är onekligen en kamera som väcker känslor, både hos fotografen och dem i hans närhet.

Här kommer då lite bildexempel från våren 2009 och framåt. Håll i hatten! Det här är det omfångsrikaste inlägget hittills. Jag börjar med färgbilder.

Kina slott.

Rapsfält på Munsö. En riktig Rosenlundare.

Utschasad

Gotlandsbolaget.

Hattkonst på Bergianska trädgården.

Cadillac DeVille -58. Åmålshälja.

Slottskyrkan på Drottningholm.

Och så ett massivt sjok med svartvitt. Jag hade Rolleiflexen som Dogma-kamera ett bra tag så många bilder känns säkert igen.

Samma kyrka. Med orangefilter

Sånga kyrka.

Sånga kyrkport

Millesgården. Med orangefilter.

Roma kloster. Gotland.

af Chapman. af Stockholm.

Hilda av Åmål. Minst lika vacker Colin Archerkopia.

 Flickaktig bekantskap på The 50s i Åmål.

Kinesiska paviljongen på Grönsöö slott. Enköping.

Harley Davidson Roadking. Krom gör sig utmärkt i svartvitt.

Amfora på Millesgården.

Självporträtt. Självutlösaren fungerade inte så det här var en akt av balans och koncentration.

Arbete utanför Fotografiska.

T-bana Sandhamn

Trosa stadsmuseum.

Rosor. Med närbildslins Rolleinar 2.

Rebell.

Stockholm central.

Fotomässan. Jag fick ett kort tidsfönster mellan besökarna.

Innergård. Norra Långgatan 10, Åmål.

Ibland går det som på räls.

Gamla lokstallet i Åmål. Numera verkstad för JÅÅJ museum.

Brandoffer. Djuphamnen, Åmål.

Regionaltåg på Åmåls station.

Åmåls kyrka.

Krom i Norrtälje.

Solskydd på Rosendal, Stockholm.

Prins Bertil Memorial, Djurgården.

Kepsstammen. Sergels torg.

Victoria och jag. Årets scoop 2011. Nationaldagen.

Café Ogräs. Rosenhill, Ekerö.

Basket i Vällingby centrum. Med vidvinkeltillsats Mutar 0,7x.

TV-eken några dagar innan den sågades ner.

Det kanske märks att jag har roligt när jag använder den här kameran. Jag tror att det blir bättre bilder då. Och fler.

Mellanformataren.

Min kamerakrönika - del 12 retrofnatt

Retroperioden inleds

Tradera och ebay är skyldiga till min fullständigt urflippade kameraorgie som startar senhösten 2008. Det började med att jag köpte en likadan kamera som jag började med 1964. Och det har inte gått över än. För att inte den här krönikan ska bli onödigt lång ska jag begränsa mig till de av alla mina retrokameror som är i flitigt bruk och alltid har film i huset. De som är riktigt roliga att använda, med andra ord. De som jag mer sporadiskt kör en rulle i lämnar jag från denna krönika eftersom avsikten var att beskriva mina brukskameror i något så när kronologisk ordning.

Zenza Bronica S2A

Nå, jag börjar väl med det allra första stora förvärvet. Zenza Bronica S2A. En japansk Hasselbladskopia från 1973. Denna införskaffades från ebay i England i januari 2009 och har endast feet-skala på objektivet. En fantastisk SLR-maskin på två kilo polerat aluminium, mässing och glas. Jag brukar använda ett enbent stativ till den här och därmed kan jag låta seismologerna följa mina vandringar på seismograferna. Är de riktigt vakna kan de tala om vilken slutartid jag använt och var jag befinner mig. Den här kameran är ännu brutalare än Praktican. Jag är mest förvånad över att bilderna blir skarpa ty kamerans konvulsioner är omfattande när spegeln och ridån går.

Zenza Bronica S2A med extra magasin för 6x4,5. Det vanliga magasinet kan ta både 120 och 220-film och ger formatet 6x6.

Dags för lite bilder då. Vad får man ut av en sån här apparat?

Första bilden med kameran tog jag på föräldrahemmet. Det är sålt och ser inte likadant ut idag. Med bilden minns man hur det såg ut. Detta var f ö den första rullen någonsin jag framkallade själv. Det har blivit åtskilliga fler sedan dess.

Olle Janson m fl på Ellens academy, Hornsgatan 32. Våren 2009.

Trädslott. Drottningholm.

Sånga skola. Utflykt på Färingsö.

Koppartälten på Haga.

 Favoritkyrkan igen. Munsö.

Helgumannen, Fårö

Hoburgsgubben. Gotland 2009

Svart eka vid Svartsjö slott. 2010

Nationaldagsfirande på Bergianska 2010. 6x6-dagen, alltså.

Samma tid, samma plats

Dött träd i Drottningholmsparken vårvintern 2011

Grindstugan. Drottningholm

Palatset på Drottningholm.

Mellanformataren 

Litteratur för Rolleifans

Sedan jag köpte min första Rolleiflex förra våren har jag också samlat på mig en del litteratur om dess historia och andra nyttigheter. Nästan alla är inhandlade på Tradera eller ebay. Några få på bokantikvariat i Sverige (via Bokbörsen). Så här kommer ett fotografiskt boktips om en av fotohistoriens mest älskade kameror.

Rollei Annual

Det gavs bara ut tre årgångar av denna trevliga bok 1951-1953. Inledningsvis har den ett antal artiklar om kameran och dess användning men den största delen av boken är bilder från jordens alla hörn fotograferade av lyckliga Rolleiägare. Ett slags förhistoriskt FS, ty ingenting är nytt under solen. Vi tar liknande bilder fortfarande. Böckerna avslutas med data om varje bild såsom kameramodell, tillbehör som använts, film, bländare och tid mm.

Historia

Rollei TLR, The History av Ian Parker (Jersy Photographic Museum, 1992). Parker är en av auktoriteterna när det gäller Rolleikameror. I denna bok återges inte bara historien om modellernas tillkomst och utveckling utan också historien om företaget Franke & Heidecke. Där finns rikligt med porträtt, bilder på fabriker, prislistor reklamannonser mm.

Rollei 75 years av Claus Prochnow (1994). Boken består av två delar. Första delen beskriver Franke & Heideckes historia från långt innan dess födelse 1 januari 1920. Författaren har arbetat i bolaget och personligen träffat och arbetat med Reinhold Heidecke vilket borgar för en korrekt återgiven historeskrivning. Idag skulle vi kalla honom en insider eller ögonvittne. Mitt ex köptes på ebay i Tyskland och hade fortfarande pappersomslaget på när den kom. Mint condition alltså.

Handböcker

Das Rollei Buch av Dr Walter Heering (IM Heering Verlag, 1951). Den här boken är Rolleiflexägarnas bibel i fråga om teknisk beskrivning av kameran och dess praktiska användning med alla tillbehör beskrivna. Dr Heering fick skriva nya uppdaterade versioner allteftersom det kom ut nya modeller och tillbehör. Mitt exemplar tillhör det 56-65 tusendet och har ägts av Lars Jacobsson i Stockholm den 16 februari 1952 enligt en blyertsnot i början av boken. Boken är lika gammal som min Rolleiflex. Den förekommer ofta på ebay och är populär bland samlare. Jag köpte den på ebay i England trots bokens tidigare förmente svenske ägare. Boken är rik på bilder och illustrationer.

The Rollei Way av L.A. Mannheim (Focal Press, 1956). Med undertiteln The Rolleiflex and Rolleicord Photographer’s Companion. Första utgåvan kom 1951 och min är från den femte utgåvan. Samma koncept som Dr Heering men kanske inte lika fullödig. Men på engelska.

Rollei Handbook av Alec Pearlman (Fountain Press, 1954). Mitt ex är från första utgåvan. Om det finns några fler vet jag inte. En liten bok (liggande A5) som passar i fickan. Boken börjar med manualen för Rolleiflex Automat och går sedan in på praktisk fotografering och användning av tillbehören. En kortversion av de tidigare två, kan man säga.

Originalmanualer

Originalmanualer och broschyrer har jag kommit över några på auktioner. De är värdefulla dokument som ibland hjälper till att datera främst tillbehören.

Jag har också lyckats få tag i en CD med reparationshandböckerna till många modeller. Den är svårläst och svårletad. Allt ligger i en enda PDF-fil som inte är taggad så det blir till att scrolla en hel del. Fanns på ebay i England.