SAAB Sport

Om en röd -63a

Min första bil var en glaciärblå SAAB 96 med tvåtaktsmotor och 4-växlad låda från 1964. Så varje gång jag ser en fin SAAB tvåtaktare slår hjärtat ett extra slag.

Tidstypiska extraljus också

Helröda bakljus

Fast gälarna på motorhuven undrar jag verkligen om det var original

Eders Hängivne

PS
Alla bilderna tagna med Rolleiflexen och HP5+

Contaflex tillbehör 1 - Objektiven

Om ett annorlunda objektivprogram

Jag har roat mig med att skaffa lite tillbehör till min 50 år gamla Contaflex som jag nyligen köpt på ebay i Tyskland. Man får en bild av dåtidens state-of-the-art för avancerade systemkameror. Dessutom är det överkomliga priser på de flesta av de gamla tillbehören och nästan alltid fullt funktionsdugliga. Här börjar jag en kort serie om de vanligaste tillbehören.

Objektiven

Objektivbyte är ganska lätt med Contaflexens bajonett men är ändå ett lite udda systemtänkande. Objektiven bygger på Zeiss Tessar men när man byter objektiv byter man den främre linsen och Tessarens  bakre del sitter kvar! Förutom original-Tessaren på 50mm/2,8 har jag skaffat Pro-Tessar 35mm/3,2 och Pro-Tessar 85 mm/3,2. 85:an är faktiskt någon mm kortare än 35:an men båda är ungefär lika tunga. Contaflexen med något av dessa inbjuder till att brevväxla med Arne Tammer.

50/2,8 i förgrunden,  35/3,2 till vänster och 85/3,2 till höger

Dessutom finns ett 115/4, ett macro 1:1 och en kikartillsats 8x30B med 400 mm brännvidd. Hoppsan!

Kikarobjektivet är väl lätt att upptäcka i den här bilden som  jag lånat från earlyphotohraphy. Jag har förstås inget själv. Teleobjektiv av denna dignitet är inte min grej.

Zeiss gjorde också ett stereoobjektiv, Steritar. Men efter att ha gjort en del efterforskningar tycks detta inte passa min modell av Contaflex. Det är lika bra det. Stereofotografi hade sin klimax i början på förra seklet.

Eders Hängivne

PS
Nästa avsnitt handlar om objektivtillbehören.

Contaflex Super BC

Valbar ISO på småbildskamera redan på 60-talet

Jag har gjort ett fynd igen. Länge önskade jag få tag på en kamera för 35 mm film med utbytbart bakstycke. Ni vet ett sånt där som de flesta proffskamerorna i mellanformat har. Man stoppar i en svartslid för att skydda filmen och sen byter man bara till ett annat magasin/bakstycke med en annan film. Därmed kan man välja att byta mellan färg och svartvitt eller annat ISO på filmen så ofta man vill. Det är bara inte så vanligt med utbytbart magasin/bakstycke på småbildskameror. Annars är ju det klassiska knepet i småbild att ha två kameror med olika film. 

Min Contaflex Super BC är köpt ny i februari 1967 av den förre ägaren och i mycket gott och fullt fungerande skick. 

Jag har bara hittat två modeller med utbytbart backstycke i fotografins historia och båda tillverkades av Zeiss Ikon. Den ena heter Contaflex (med olika modellvarianter), den andra Contarex (mer känd som Bullseye eller Cyklop). Någon kunnig skulle säkert protestera och säga att det fanns på ADOX 300 också men så vitt jag kan förstå var detta mera av en filmkassett med färdigladdad film som man lade in i kameran innan man stängde bakstycket. Jag har inte lyckats utröna om denna hade en svartslid för att skydda filmen vid ev filmbyte eller ej. Så jag håller fast vid att endast Zeiss hade denna feature.

Det sorgliga är att Contaflex och Contarex utbytbara bakstycken inte är lika stora (långa). Men de har samma manual eftersom de fungerar exakt likadant. Eftersom kamerorna var ungefär samtida tycker jag att man kunde ha ansträngt sig lite och haft likadana bakstycken.  Man ville nog men kunde inte. Det är sånt som händer i produktutveckling. Nu har jag två bakstycken och det räcker för mig. Jag kommer nog att köra olika svartvita filmer hellre än färg i den ena.

Till min Contaflex kan jag skaffa ett flertal varianter av Zeiss objektiv Tessar. I original medföljde en Tessar 50/2,8 med centralslutare. När man byter till andra brännvidder (även dessa av Tessartyp) så byter man den delen av Tessaren som sitter framför bländare/slutare. Halva Tessaren är alltså fast i kameran. Till min Contaflex finns 35/3,2, 85/3,2 och 115/4 som alternativa Tessarer. Det finns även en enklare Tessar, Pantar 45/2,8. Tyska ingenjörer var (och är) uppfinningsrika. De skapade också ett stereoobjektiv, Steritar till Contaflexen. Nå, det får nog räcka för min del med Pro-Tessar 35/3,2 utöver den lilla Tessar 50/2,8. 

Objektivbyte från 50/2,8 till 35/3,2. En rejäl skillnad i storlek.

Med tanke på 35:ans storlek och vikt tror jag att jag kommer att använda normalen för det mesta. Den har ju också ett bedårande sött motljusskydd, eller vad säger ni?

I köpet ingick en sats Proxar närbildslinser för olika avstånd. De är av instickstyp, precis som motljusskyddet. Ett mjuktecknande filter har jag också lyckats skaffa. Det ska bli kul att testa. Jag har ett par till Rolleiflexen och de fungerar fint. Nackdelen är måhända att man måste köra med stor bländaröppning för att få full soft-effekt.

Närbildskit för 0,2 m, 0,3 m, 0,5 m och 1 m

Som grädde på moset fick jag också en beredskapsväska i ovanligt bra skick med plats för motljuskydd och ett par filter.

Tyska kameraväskor brukar ha ruttet läder och dåliga sömmar men inte den här.

Eders hängivne filmfotograf

PS
Bilder kommer så småningom. Stay tuned.

PPS
Det finns lite mer roliga grejer på den här kameran som jag kanske skriver om senare.

Mobiltelefon eller kamera?

Om en kamera med "oändliga" möjligheter

För flera år sedan fick jag min mammas Canon Dial 35. En riktig kultkamera på sin tid. Kompakt point-and-shot. Tjejkamera. Inte för att den var lätt att fota med men den är ju så himla söt. En perfekt accessoar i handväskan bland läppstift och puderdosa. Den enda stora nackdelen är att den behöver ett sånt där batteri som man inte kan köpa längre*. Men det går att skjuta manuellt med den också. Så nu har jag laddat den med en hemrullad HP5+.

Det bästa med den här kameran är att filmen aldrig tar slut.
Det sämsta med den här kameran är att filmen aldrig tar slut.

Det dröjer alltså innan man får se resultatet av sitt knäppande men man har roligt ganska länge.

*1,35V kvicksilverbatteri. Och ja, jag vet att det finns substitut men eftersom jag kan fotografera ändå så gör jag det. Kan själv.

Eders hängivne

PS
Trots att den ser ut som en gammal telefon med fingerskiva går det inte att ringa med den. Den utvecklades på den tiden då ingen hade kommit på den befängda tanken att kombinera telefon och kamera.

Åh, dessa sittningar

Om att vara barn till en flitig amatörfotograf

Minst en gång om året var det sittning för pappa amatörfotografen. Då kändes det mest avskyvärt tråkigt men idag uppskattar jag bilderna oerhört mycket. Det var förstås angeläget att dokumentera den uppväxande barnaskarans fysiska utveckling. Jag har naturligtvis gjort samma sak själv med mina barn förutom att vi sällan ställde till med en sittning av den här typen. Det blev mest bilder i situationer, eller i farten. Ungar sitter ju sällan stilla. Men jag satt stilla och svettades i lampljuset. Här är april månads profilbild. Tagen 1962. 8 år och går i andra klass.

Jag blev en hängiven amatörfotograf, jag också.

Bilden tagen med en Nettar 515/16. Film okänd.

Eders hängivne