Mörkrets gärningar

Om vad som sker i det röda ljuset

Nu äntligen är jag redo för att visa lite mörkrumskopior för allmänheten. I själva verket tjuvstartade jag för ett par veckor sedan med en bild i en klubbtävling. Den vann inte =) Fotografiskt silverarbete värderas inte på samma sätt som om det vore smycken. Trots att det är nästan lika mycket arbete och resultatet liknar ett smycke (i alla fall för fotografen). En silversmed har säkert en annan uppfattning. Men när jag svettats mig igenom ett pass i mitt trånga och varma mörkrum känns det verkligen som att komma ut ur en smedja när jag är färdig. Men nu är ju inte bekräftelsen poängen med det hela. Tillfredsställelsen med att ha gjort det själv är belöning nog för mig. Än så länge =) Hantverket har absolut en tjusning som jag unnar flera att upptäcka.

Rosenhills café. Rolleiflex,  Tmax400, Ilford Multigrade IV glossy plastpapper. Skannad kopia.

Sydamerikansk flöjtmusik på Sergels torg. Samma data som tidigare bild.

Stockholm cruising. Zeiss ZM, Tmax400, Ilford Multigrade IV fiberpapper warmtone sidenmatt. Skannad kopia

Pianot. Zeiss ZM, Tmax400, Ilford Multigrade IV glossy plastpapper. Skannad kopia.

Bröder. Zeiss ZM, Tmax400, Kodak Polymax II RC plastpapper. Skannad kopia. Här har jag medvetet låtit bli att efterlysa bakgrunden.

Samtliga  bilder är framkallade i Dektol 1+3 och Tetenal Rapid Fixer 1+9

De visade bilderna har en helt annan lyster in real life. Jag valde att inte efterarbeta dem i PS utan visa dem som de kommer direkt ur skannern. Jag tycker de ser sämre ut på skärmen men det är inte mycket att göra åt om man inte vill fuska digitalt.

Innan jag kör igång med enstaka negativ har jag "värmt upp" med några blad kontaktkopior. Jag har också kört "löpande band" med bilder från samma tillfälle på små papper 10x15 cm. Har man väl ställt in allt för den första bilden är det som regel bara att köra på med fler negativ från samma rulle. Zeissen exponerar mycket jämnt och fint. Jag har t o  m funderat på att göra en fotobok i mycket liten upplaga bestående bara av mörkrumskopior. Men jag måste hitta ett bra sätt att binda in dem på först. Snyggt ska det vara!

Svartjobbarn

Ordning och reda bland negativ och dia, del 2

Det här inlägget är en direkt fortsättning på del 1 och handlar om

Excelregistret

Så här ser huvudet ut i registret och alla data ligger i kolumner. Här har jag delat upp det för att få plats och få det läsligt (klickbara bilder). Kolumnerna har Autofilter påkopplat så att jag snabbt kan filtrera hela databasen på vilka kolumner jag vill (även kombinationer) och på så sätt begränsa urvalet för att lättare hitta det jag söker. Registret har dessutom olika flikar för olika filmformat för att slippa ha så många filer. Nu blir det bara tre filer, Arkiv s/v, Arkiv färg och Arkiv dia.

Här är tabellhuvudet


 forts

Excel-filen är också en utmärkt bas om man vill göra det riktigt snyggt med en Access-databas. Access’ databas är ju egentligen en Excel-fil men Access ger ju möjlighet att också ställa frågor till databasen för snabbare resultat samt presentera data på ett attraktivt sätt, t ex med en miniatyrbild. Just nu känns det som överkurs för mitt behov så jag nöjer mig med att få till mitt bildarkiv i Excel.

Om ett tag kommer en fortsättning lämplig för digitalfotografer. Jag är inte färdig med metodiken där så det dröjer lite =)

Ordning och reda bland negativ och dia, del 1

Det är väl lika bra att säga det med en gång: Det är inte för att verka präktig som jag skriver det här utan bara för att berätta om hur jag ordnar mina bilder tagna på film så att jag hittar dem igen när jag vill utan större ansträngning. Du som inte fotograferar på film kan sluta läsa här.

Konstnärer har all sin ordning i skallen och vet var grejerna finns och om det inte är så så gör det inget. Nu är jag ingen konstnär, bara en ovanligt enveten amatörfotograf som i mitt yrke tjänar på att hålla ordning på saker och ting. Och då smittar det av sig på mina hobbies också. Kanske någon annan kan finna något användbart i denna beskrivning. Allt kan utvecklas till det bättre! Det gäller bara att hitta en lagom nivå som passar det egna kynnet och behovet.

Det som fick mig att ta tag i det här var den oordning som residerade i mina bildarkiv. Visserligen sitter alla diabilder i magasin och alla negativ sitter i negativblad men där slutar redan. Resten är oreda, d v s när togs bilden? Var togs den? Och vem i herrans namn är det där? Vad var det här för en händelse? Jag är fast besluten att ordna till oredan också men det lär ta sin tid. Bortemot 10.000 bilder har ingen dokumentation. På sin höjd kan en del fotograferade födelsedagstårtor indikera när i världshistorien bilderna är tagna. Ja, du hör, det gäller att komma ihåg när en del personer är födda =) En T-shirt med texten Gotland 1993 är guld värd om den är med i en bild.

För att inte oredan ska bli större gör jag nu så här direkt när en film är klar:

1. Klipper och stoppar in i ett negativblad DIREKT.
2. På negativbladets ”rygg” noterar jag kameran mellan hålslagen (bild 1) och tidsperiod i översta kanten (bild 2). Samtidigt som punkt 1
3. Noterar negativbladsnummer upptill och till höger med vattenfast tusch (OH-penna, bild 3). Samtidigt som punkterna 1 och 2.
4. Skannar en lågupplöst bild vars kvalitet räcker att publiceras på websidor och sparar denna på en extern hårddisk.
5. Matar in bilderna i ett register som jag skapat i Excel. Ett register vardera för svart/vita, färg och diabilder.

Bild 1



Bild 2



Bild 3

För numrering av negativblad använder jag denna metod

S120-0049

där första bokstaven är antingen S eller F (svart/vitt eller färg)

där de första tre siffrorna anger filmformat (här är det 120-film)

där den sista gruppen är löpnummer på bladet (separata serier för svart/vitt och färg och respektive filmformat)

I registret använder jag sedan bildens nummer på remsan för identifiering. Så en bild på negativbladsexemplet ovan lagras  som t ex S120-0049-07 och detta blir filnamnet på den skannade arkivkopian.

Diabilder får nästan samma stuk. Det finns ju inte så många bilder i svart/vitt så de får gå tillsammans med färgbilderna. Däremot har jag bevars även här olika bildformat. 120, 127 och 135 är väl de mest förekommande. Då ser det ut så här

D135-0025-098

Jag använder kompaktmagasin med glaslösa kompaktramar och varje magasin rymmer 100 bilder, därav kör jag med tre siffror för bildnumret, eljest skulle den hundrade bilden (om jag använde 00) hamna först i både arkiv och register.

Nästa del handlar om arkivregistret.

Retrofotografi på Torekällberget

Jag lånar min blogg för lite retrokamerareklam eftersom FS kalender enligt min uppdragsgivare är lite sega med publiceringen.

På självaste Nationaldagen är det en retrofotografiutställning på Torekällbergets fotomuseum mellan kl 11-14. Dagen till ära öppnar man den annars inglasade bostaden/ateljen för besökare. Allt är rekonstruerat så som det kan ha sett ut i början av  1900-talet i fotograf Maria Hallströms ateljé. Kameror, ljuslådor och mörkrum presenteras av museets personal som också ansvarar för digitalisering av museets glasplåtar. Hur det arbetet går till kommer också att demonstreras.

Fotomuseet är för övrigt öppet hela sommaren men utan bemanning.

Och så en bild i varje blogginlägg. Här är en bild på prins Eugens kameror. Med en nördig suck tog jag en bild på Waldemarsuddes utställning.

Canon Powershot A80, Dogmakameran, tog jag den här bilden med. Bilden retrofierad till kvadratiskt format.