"Gatufotografi" på stormarknaden
En av de saker jag saknar mest från min födelsestad är litenheten. Allting är nära och behöver man nåt, som finns att köpa i stan, så tar det typ tre minuter att komma dit, några fler minuter att handla och sen tre minuter hem igen. I Stockholm är det långt till allt och allt är så stort att det är en rejäl promenad att komma till kassan. Affärerna är ju så finurligt planerade att man MÅSTE gå förbi alla erbjudanden. Även om man bara behöver en påse skruv. Dietisten är nog nöjd med arrangemanget för hon tycker att jag ska motionera mera. Det är bra för min nyligen upptäckta diabetes. Så det är jag som handlar mat för det mesta. Det är en skaplig runda med deras överdimensionerade kundvagnar som barlast.
Därför att promenaden är så lång tog jag med mig kameran idag. Tänkte öva lite på gatufotografering på de ändlöst långa "gatorna" på IKEA och COOP. Inte blev det bra men här är några av dom.
Nikon D80 + 50 mm/f1,4. Ingen blixt. Ingen efterbehandling. Snudd på Dogma-löfte.
Picnic i sängparken
Gatuliv på IKEA
Torgmarknad på COOP
Skyltshopping
Pojke i kamouflagekläder
Spurt och målgång
Det enda som är litet i Stockholm är plånboken...
PS
Missförstå mig inte. Jag gillar att bo här.
Plånboksrealism kanske man kan kalla det för att anknyta till ditt PS.
Cykling till vardags kanske kan var ett bra motionskomplement. Själv har jag nästan blivit beroende. Av cykeln alltså. Jag cyklar dock inte så fort.Det är ändå ett så fritt och snabbt sätt att förflytta sig inom stan.