Mitt fotografiska minne

Döda fotografers sällskap

Jag brukar roa mig med att hälsa på dom som hälsar på mig på Fotosidan, kolla lite bilder, kommentera. Ett sätt att ge tillbaka för deras artighet att titta in på min sida och göra detsamma. Många FS-vänner har jag upptäckt på det viset. Men jag blir väldigt ofta besviken då många av mina besökare är som döda fotografer. De berättar inget om sig själva och laddar inte upp några bilder. Det finns säkert en anledning till blygheten så jag ska inte döma någon. Alla är välkomna till min sida. Fönstertittare skulle man kanske kunna kalla dom =) De är som ”tittkunder” i en affär. De som aldrig köper nåt utan bara shoppar i tanken. Man undrar ibland vad de tycker, om dom tycker, vad är det för några? Ibland har jag försökt pusha någon att börja dela med sig men det är som att prata med lik. Döda fotografers sällskap kallar jag dom. Jag har ingen bild på en död fotograf så det får bli en bild på en levande =)

 


 

Pappa Leiler. Fotot hänger på hans mörkrum. Jag tog ett kort på det.

Fotografisk tautologi borde det väl vara då, kort på kort.

 

   

PS

Det finns fina undantag. Min kollega Magnus är flitig besökare på FS utan att ha egna bilder men kommenterar gärna. Jag räknar honom bland de levande =)

Inlagt 2009-01-13 09:34 | Läst 6107 ggr. | Permalink

"En intressant och tänkvärd text! Jag har säkert varit inne på din sida och tittat och inte skrivit något! Det beror på som Anna skriver att jag inte har något att säga! Jag är tom! Därför väljer jag att inte skriva! Det är inte roligt för dig...jag vet! Jag ber om ursäkt för det! Och jag gillar inte själv att jag är tom och inte får till det...men det ändras nog..med tiden!"


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Hmm.. kanske har dom helt enkelt inget att säga..? *s*
Och kanske är då din sida och ditt väsen mer intressant då du ju har det?:-)

Ingen aning om varför man gör så, men tror mycket handlar om rädslor hos folk. Att lämna ut för mycket av sig själva skrämmer har jag förstått, även om det är inte ens det det är frågan om här?
Utan bara att säga ett hej, kommentera.. ge ett avtryck. Tycker det är bra av dig att försöka skapa en kontakt.

Jag lämnar iaf gärna mitt här o nu;-)
Tack för ett tänkvärt inlägg som kanske ger en spark hos vissa döda fotografer? Vem vet:-)
Mvh Anna
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-13 11:38
Ja, man försöker ju få kontakt =)Tack Anna för din kommentar. Dåligt självförtroende kan ju vara en orsak eller så har man alla sina bilder och kommentarer nån annanstans t ex på Flickr, Mostphotos eller nåt annat ställe.
Visst är det mycket roligare om man kan få till en dialog. Ibland kan det ju vara så att man är inne i en period då man inte fotar så mycket (det kan ju finnas många olika anledningar till det) och då vill man kanske hellre bara titta in lite, för att inte tappa kontakten helt (och för att kanske få lite inspiration till nästa fotosession). Sen kan man ju ibland känna att ens egna bilder är lite livlösa och tråkiga och likadana (pratar väl mest om mig själv nu, så ingen känner sig träffad) och då har man ingen lust att ladda upp nya bilder.
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-13 12:15
Många av besökarna har varit medlemmar i flera år och ännu inte laddat upp en bild. Nån gång på året får man väl inspiration? =) Nån gång under årens lopp tar man väl en bild som är hyfsad att dela med sig av? =) Man dör inte om den inte blir kommenterad eller uppskattad men man kanske lär sig nåt. Fotograferandet går ju upp och ner för alla, som för dig också men att vara stendöd medlem...
Jag tror, att de oftast blir alldeles förstummade av dina bilders skönhet! ;-) Måste inte det va anledningen? Men visst, det är kul med dialog, lite tankar och tyckande. Men det är ju jag som tycker det. Och alla är vi olika. :-)

Med hopp om ditt välbefinnande!
/Peter-L
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-13 12:46
Förstummade?! Av mina bilder!? Jag tror jag dånar =) Ja alla är ju olika. En del vill varken höras, synas eller märkas. Men spår lämnar de efter sig i min profil i alla fall. Gud välsigne dom alla.
En intressant och tänkvärd text! Jag har säkert varit inne på din sida och tittat och inte skrivit något! Det beror på som Anna skriver att jag inte har något att säga! Jag är tom! Därför väljer jag att inte skriva! Det är inte roligt för dig...jag vet! Jag ber om ursäkt för det!
Och jag gillar inte själv att jag är tom och inte får till det...men det ändras nog..med tiden!
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-13 14:30
Det var ingen anklagelse till de aktiva medlemmarna. Det är inte alltid jag kommenterar heller när jag tittar in hos någon. Ibland är man tom, som du säger. Det är fenomenet med de "döda" medlemmarna som var ämnet. De som aldrig gör nåt väsen av sig.
Jag har gjort samma reflektion som du, Thomas, och tycker också det är märkligt.. Varför ha ett medlemsskap på en sådan här sida om man inte vill dela med sig något av sig själv.....
Sedan har jag också noterat en del som aldrig lagt upp en enda bild, men har flera tusen inlägg i olika fora. Det är kanske däri deras behållning ligger....
Jag försöker hålla mig på någon sorts mitt-emellan-nivå, men kontakten med andra är ju för min del den absoluta vinsten i min närvaro här! :)
/Jenny
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-13 14:34
Ja, du har kanske rätt i det där om forumen. Det är kanske där de är aktiva för att få det dom behöver. Upplysning? Kunskap? Råd? Men det borde ju leda nånstans. Eller är de bara egotrippade de som häckar i olika fora men som aldrig visar sina bilder? Nåväl FS har väl en funktion för alla sorters människor. Det är bara tråkigt när man besöker en "död" fotograf. Ingenting att titta på!
Jag är ganska aktiv på FS, har en profil med info och bild på mig själv, har ett gäng bilder uppladdade, bloggar sporadiskt och är en riktig "tjötkärring" på forumen (i alla fall periodvis).

Är dock medlem på en mängd andra communities, forum, social networking-sajter etc. På vissa är jag väldigt aktiv, på vissa "lurkar" jag enbart och läser bara utan att skriva, vissa någonstans mitt emellan.

För oss som är väldigt aktiva på FS så är ju FS en mer eller mindre viktig del av våra liv; vi får hjälp, hjälper andra och knyter sociala kontakter.

För vissa kan det helt enkelt vara så att man inte har alla de behoven. Man vill vara medlem, kunna läsa forumet då och då, kolla bilder etc utan att för den delen investera tid och engagemang. Vad jag vill säga är helt enkelt att jag tror inte nödvändigtvis att det har med blyghet att göra, utan i många fall placeringen av FS på deras prioriteringsskala över vad de vill engagera sig i :-)

PS. På tal om blyghet och aktivitet i forum etc...en kul reflektion vid forumträffar etc i IRL är att det inte är ovanligt att de som är mest aktiva, debattlystna och välartikulerade på forum är väldigt tillbakadragna IRL. Känner bland annat en kille från ett politiskt forum. På forumet skriver han oerhört insiktsfulla, långa och välartikulerade inlägg. Det märks tydligt att han är intelligent och bildad. Första gången jag träffade honom IRL på en fest höll jag dock på att ramla av stolen. De 3 ord han sa på hela kvällen yttrades så tyst och mumlande med handen över munnen att jag fortfarande inte vet vad han sa. Hade jag mött honom utan att känna till hans inlägg på forumet så hade jag trott att han var utvecklingsstörd eller så. Han mumlar fortfarande inte mer än tre ord på fester, så han är helt klart gravt socialt handikappad.

Det är tur att Internet finns så att även de som är blyga IRL kan få utlopp för sina sociala behov!
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-13 14:44
Du har säkert helt rätt. Jag är ingen forumnörd själv så jag går nog miste om många kontakter och jag är också med i andra fotocommunities där jag inte är så aktiv. Så jag kastar väl lite småsten i glashuset också =) Och det är helt säkert så att somliga kan öppna sig mer på internet än de vågar annars. För att det inte ska uppstå något missförstånd måste jag klart deklarera att alla får vara medlemmar på sitt eget sätt på FS. Jag tycker bara det är tråkigt med alla "döda" profiler man möter.
Hej Thomas!God fortsättning på foto året.
Här kommer det en lik.
Du nästan skrämde mig.Jag har inga bilder än, men det kommer lovar jag.Jag håller på att scannar in gamla dia bilder, men det tar tid för en gamling.

Döm oss inte
till ensamhet
mitt i vår gemenskap.
Låt oss finna gemenskap
i ensmheten.

mvhRolf
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-13 17:37
Det var inte meningen att skymfa någon som just är i startgroparna. Det är inte där liken ligger =) Om man känner sig ensam på Fotosidan då är det nog helt självvalt. Här sticker man inte ut huvet utan att bli kramad.
Jag har också funderat ibland över spökena, som jag kallar dem. Men det är bara slöseri med tid att försöka få något ur dem.
Det finns andra som sprattlar så mycket mer, du till exempel :-) Bättre att ägna tiden åt dem i stället. Gemenskap, ge och ta, som Anna bloggade om för ett tag sedan.

Ha det gott! /Tomas
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-13 22:46
Jo, du har nog rätt. Låt spökena eller de döda fotograferna hållas på sin kant så håller vi andra på med det som vi tycker är kul.
Intressant... Som Oscar M skriver tror jag det finns många förklaringar, kanske lika många som det finns medlemmar på FS?!

Ändock lutar min tanke mot att många inte vågar sticka ut huvudet och kommentera, knappt ens ge sig till känna många gånger. Ännu mindre ge upplysningar om sig själv!
- Varför vet jag inte!
Kommentera bilder man tittar på som exempel, jag ser det som självklart att pubicerar man en bild måste man vara beredd på både ris och ros... Inte ta illa vid sig av kritik. Inte repa humör... Kanske inte självklart för alla, kanske därför många inte vågar säga sin mening? Bara teorier från min sida...

Bra ämne, det är tänkvärt för alla tror jag!

//Hasse
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-13 22:49
Jo men visst. Förklaringarna är mog många. Alla har vi våra bevekelsegrunder för det vi gör och inte gör. Oscar hade en bra punkt dör om forumen som jag inte tänkt på. Det är kanske så att de "döda" bara har det behovet och har sina bilder på nåt annat ställe där de får kritiken och berömmet. Jag har i alla fall rört vid ett ämne som berör, märker jag =)
Ja, du har många rätt i det du säger, kan bara instämma :o)
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-13 22:50
Det är härligt med lite medhåll =) Tack Tammy.
God norgon kompis.. Visst är det en underlig värld vi lever i.. Jag tror tyvärr att det är så här.. Tänk hur många människor vi passerar eller som passerar oss dagligen som kanske faktiskt aldrig iaktages, eller uppmärksammas av oss, eller av andra, kanske till och med sig själva. De som obemärkt låter livet passera revy.

Skillnaden på fotosidan, kanske är.. jag är inte helt säker på att det är detta jag tycker men mina funderingar, att vi som är relativt aktiva på denna sida är det för att vi gillar att diskutera, gillar att ses att kommentera och bli ihågkommen... och när någon ( som vi ser har passerat ), försöker låta oss gå obemärkt förbi, så är vi inte vana, utan säger.. MEN SE mig för guds skull, kommentera, diskutera eller heja..

Som sagt, jag tror det är en effekt av vårt samhälle, som tyvärr bygger på att människor skall gå obemärkt förbi..

Men visst är det synd, själv hejar jag alltid på människor på gatan hemma, i hissen på jobbet.. oavsett om man känner människan eller ej.. men tyvärr gör nog jag som alla andra, tittar i golvet eller i väggen i hissen i p-huset. Och kommenterar inte allt jag ser.. även om jag försöker göra mina raider.

Men ett tänkvärt blogginlägg //Krister
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-14 08:03
Kan det vara så att de är så inpyrda av jantelagen att de inte vågar/vill sticka upp huvudet med risk för att bli halshuggna eller kramade? Hur kommenterar man en tom profil? Ibland dristar jag mig till att skriva i gästboken (om de har nån) men sällan får jag svar. Men man ska väl inte tvinga nån att vara det de inte är. Alla får vara sig själva först och främst. Men ett livstecken då och då, typ tre ord som Oscar nämnde det skulle väl va fint =)
Hej Thomas!
Jag var en av de "döda fotograferna" som var medlem ett bra tag innan jag lade upp bilder o info om mig själv.
Varför?
Jo, helt enkelt för att jag hade ingenting att komma med. Jag hade just blivit med kamera o visste absolut nada om hur man gjorde.
Jag tittade o studerade på andras alster. Funderade på hur de gjorde för att få till det. Läste info om utrustning o inställngar o tänkte att det där kommer jag aldrig att lära mig.

Att då kommentera andras bilder kändes inte alls bra då jag inte hade en aning om vad jag skulle skriva.
Pose, komposition, miljöbild, mera luft? Vad va det???

Men för att få tillgång till vissa möjliheter på Fs som sökmotor osv blev jag ändå medlem.

I höstas tog jag iaf mig mod till att lägga upp en bild på en fladdermus som jag tog en septemberkväll o därmed även lite info om mig själv.
Å jösses vilken respons jag fick!!! Jag fick jätte många fina kommentarer o självförtroendet växte o sen dess har allt rullat på med en väldig fart:)))
Gick sedan en fotokurs o nu börjar jag fatta lite vad jag håller på med:))

Men jag har full förståelse för de som inte vågar, som bara är "vilande" som jag kallar dem. Som kanske är bekanta till folk på Fs men inte har intresse för själva fotandet men vill ändå kunna nyttja o söka saker på Fs.
Har två vänner själv som gör så, inget fotointresse i den bemärkelsen men vill kolla läget ibland:))

Det är iaf min lilla story om döda fotografers sällskap;))


Ha de gott!!

Mvh Marie
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-16 11:17
Hej Marie och tack för din kommentar. Jag har full förståelse för din historia. Det finns många som du och det finns många som dina kompisar. Alla får finnas på FS! Vi har alla olika behov och grad av engagemang i det vi håller på med. Jag ville bara peka på fenomenet plus att jag tycker det är tråkigt att komma till en tom profil när man hoppas upptäcka en duktig fotograf och nya fina bilder.
Fattar inte att jag omnämndes speciellt i inlägget, skulle inte känt mig speciellt utpekad i alla fall :-) !

Anledningen till att jag inte har några bilder i min profil är nog mest att jag inte ser mig själv som fotograf. Jag är en "happy snapper" som likt den blinda hönan då och då råkar hitta ett korn. Ett litet ett. Och av en ren slump...

Man KAN hitta bilder jag tagit på nätet om man googlar på mitt konstiga namn. På www.airliners.net ligger tre varav två som jag är riktigt stolt över. Gemensamt för dem är att de mer handlar om föremålet på fotot (flygplanet i det här fallet) än fotografiet som konstverk eller uttryckssätt. Googlar man vidare så kanske man hittar min blogg men där finns det mest familjefoto för att hålla släkten i Skåne uppdaterad på barnens väl och ve...

Anledningen till att jag besöker dig Thomas är inte i huvudsak fotografisk utan mer för att få tillfälle att läsa dina betraktelser över ditten och datten. Fotona får jag på köpet så att säga!

Hälsningar

Magnus
Svar från N Thomas Meldert 2009-01-22 21:20
Jo jag pekade ut dig som ett undantag bara för att exemplifiera att inte alla är döda fotografer =) Jag vet att du har dina bilder på annat håll och här deltar du med lite kommentarer då och då. Det är väl ungefär likadant med alla andra som inte lägger upp bilder här. De är "levande" på annat håll =)
Det är lite kul att se responsen på den här typen av inlägg. Det tar tag i folk.