Att lägga om stilen är inte lätt
Om att ta bilder för publiken
Jag har aldrig i mitt liv som fotograf lyckats sälja en enda bild. En gång var det nära. Jag blev uppringd av någon som ville ha en bild i nåt magasin eller hemsida. Jag ville ha en mindre summa för den. Hon skulle kolla med chefen. "Det har vi ingen budget för", sa han. Det skulle förstås vara gratis. Då blir det ingen affär kontrade jag. Och därmed var det första tillfället borta.
Jag är lite avis på goda vänner och bekanta fotografer som lyckas sälja bilder av det mer konstnärliga slaget, i svartvitt och kopierade i mörkrum. Stilleben eller landskap för det mesta. Jo, jag vet. Jag har ju nyss sagt att det är svårt och inte min grej med natur och landskap. Jag vill ju gärna sälja de bilder jag tycker det är roligt att ta, t ex veteranbilar. I stället har jag gett bort flera bilder som tack för hjälpen med något jag behövde hjälp med eller som födelsedagspresent.
Rättelse: Jag har visst lyckats sälja ett par bilder på en irakisk familj som jag fick nöjet att fotografera inför en jul. Jag jobbade på samma ställe som frun i huset och hade en utställning svartvita porträtt på jobbet som hon fick se. Hon gillade svartvita bilder. Det blev ett par 24x30 på fiberpapper. Sommaren efter blev jag inbjuden på sonens studentfest och tog ett par rullar. Jag gjorde mindre kopior av de bästa och gav bort som tack för festen.
Man måste förstås jobba för det. Hänga på utställningar, ha en egen hemsida med köpfunktion, visa bilder i alla tänkbara sammanhang och göra mer väsen av sig. Man säljer inga bilder för att man sitter på kammaren och önskar sig. Jag måste börja jobba på det. Ta nya bilder. Tala om att de finns. När pandemin är över...
De här kanske är gångbara
Ni hajar va. Grubblerierna går nog över
Eders Hängivne
PS
Mannen i det irakiska hemmet är numera min frisör.
Jag har köpt några bilder av fotografer som jag känner och hängt upp hemma. Men det är väl inte så vanligt kan jag tro.
Dubbelarbete är ju kanske inget att sträva efter. Då får det gärna betala sig lite bättre till att börja med, så att åtminstone hobbyn går ihop sig en aning.
Vackra bilder, fullt säljbara liksom den mycket vackra Buicken.
Allt gott!
//Morgan
Havanna är nog bra men det finns tillräckligt med veteranbilar i Sverige. Och mycket närmare.
bildskapande.
Hälsningar Jörgen
Gud va tråkigt det låter! ;)
/Bengan
Ps. Vad gäller att bli hittad på nätet, så har jag blivit hittad några gånger! Fattar inte hur! Men ett va ett tapetföretag som ville göra en fondfototapet av en av mina bilder,
och så ville Gothe-Institutet köpa en bild, och så va det några till! Alla beställningra va på "gamla" svartvita bilder! Konstig smak folk har! ;)
Man kanske ska låta bli att visa sig på nätet? De jag känner som säljer bra gör det på utställningar där "riktiga" människor går och tittar. Ja, vad ska man tro? De bilder jag faktiskst sålt berodde på att jag ställde ut i en korridor på jobbet.