Mitt fotografiska minne

Ränderna går aldrig ur

Denna grupp (som numera även finns som en exklusiv Facebook-grupp) samlades igen i en sommarstuga i Svanskog (Värmland) förra helgen. Vi har samlats oregelbundet genom åren efter starten 1969 men på senare år börjar regelbundenheten infinna sig. Varje sommar.


Sir Wilhelm, Sir Thomas, Sir Peter och Lady Kileby

Det är väl ingen överraskning om jag berättar att bilden är tagen med en Rolleicord på Tri-X.

Här är en glimt från 1989 i Åmål som jag upptäckte igår medan jag skannade mitt negativarkiv.


Vem som är vem är höljt i masker.

Vi hade förstås (?!) många fans och med tiden skaffade alla familj så fansens skara utökades "organiskt" som man säger om företag. Tillika hade vi många vänner utanför kärntruppen bland den publik vi roade. Dessutom hann vi dubba en riddare av vår orden. Det var denne riddare som, helt i linje med ordens stadgar, bjöd till fest i sin sommarstuga i Svanskog. Närmare beskrivning av läget får ni inte ty det är ett paradis på jorden som mår bäst av att slippa turister. Bästa vägen dit är en handdragen linfärja över ett 25 meter smalt sund. Ett äventyr, bara det värdigt en turistbroschyr.

     

     Kramar, mingel & mat. Allt i massor.

Jag använde förstås min ZM flitigt under dagen och praktiserade även porträttfoto under bar himmel med en stol som enda rekvisita. Den naturliga metoden, som det heter när man lär sig ett främmande språk. Porträtt är nästan som ett nytt språk för mig även om jag fotat folk i alla tider i alla möjliga och omöjliga situationer. Jag har svårt för det medvetna porträttfotograferandet så jag behöver öva. Men, oss emellan sagt, är det de spontana porträtten jag brinner för. Där den porträtterade inte är medveten om fotografen. Och i en livs levande vardagssituation. Det låter som gatufoto det där och det är det nog. Här kommer då lite medvetna porträtt.

        
Teol. dr. Rune                       Civ.ing. Lars-Erik                 Ing.  Thomas                          Civ.ek. & Riddar Anders

Pastor Peter hade laga förfall då han var ute i landet och vigde ett par.

Och så en gruppbild. Dessa eviga dokument för framtiden. Den sortens fotografier som blir bättre med åren.


Det är inget fel på objektivet. Killen till höger är över 2 m lång och kallas i denna krets för "Lellen". Ingen distorsion alltså.

Det här var anledningen till att jag missade Planket i Gnesta...

 

Inlagt 2010-08-07 08:46 | Läst 2309 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Detta får väl sägas vara laga förfall för din frånvaro i Gnesta. Roligt att se sådant här kamratskap som håller sig genom åren.
Svar från N Thomas Meldert 2010-08-07 10:28
Ja, det här är ett bra sätt att hålla kontakt i förskingringen.