Gryning på mossen
Jag har sovit i bilen och är ute tidigt på mossen, klockan visar 03:38. Det är inte alls så mycket dimma som jag hoppats men det är helt vindstilla och njuter av stillheten.
Några tunna dimslöjor här och där kan man se när solen sakta börjar stiga vid horisonten.
Jag är helt ensam på mossen men stillheten bryts med jämna mellanrum av smålommens karaktäristiska ljud någonstans ganska långt bort från där jag står.
När solen tränger upp bakom skogen börjar marken glöda...
...och på några minuter förvandlas mossen till något som nästan ser ut som ett eldhav.
Solen går upp och de glödande varma färgerna mattas av.
En stund senare har det ljusnat och nu ser mossen nästan frostig ut istället.
Där jag står simmar två lommar ganska lojt i vattnet...
...de kör lite morgongympa...
...svarar andra lommar...men ligger kvar och ser inte ut att vara på väg någonstans i brådrasket.
Jag går bort till barnkammarpölen. Där lyser solen rakt på och båda fåglarna är vakna.
Den ensamma föräldern ropar och jag hoppas att det ska komma en fågel till...
Den lilla gapar också men så mycket ljud blir det inte.
Jag äter frukost och spanar på den lilla familjen. Allt lugnt. Kanske Ing-Marie får se en matning. Jag vet nu att de kom hit en dag efter mej.
Jag går tillbaka till bilen men kan inte motstå att lägga mej ner på den breda spången och spana ut i den lilla världen på mossen.
Hälsningar Lena
denna plats är välkänd och lättillgänglig för alla som har bil. Det heter Knuthöjdsmosse och ligger bara ett par kilometer från Hällefors centrum. Det finns ett vandrarhem nära om man inte vill sova i bilen. Jag gillar dock att vakna tidigt ute vid mossen (även om det kan vara lite läskigt att sova där ensam...).
Hälsningar Lena
naturen och gryningsögonblicket har blivit viktigare för mej än mötet med smålommarna. Jag gillar förstås att se dem och tycker det är trist att trycket från fotografer från när och fjärran stör dem i häckningen.
Hälsningar Lena
du har så rätt. Just den vackra tiden sover man också som bäst...för det mesta i alla fall. Denna natt låg jag på en solsängsmadrass i "bagageutrymmet" på vår stora kombi och det var inga problem att stiga upp när klockan ringde....jag var redan vaken. När solen väl är uppe känns det som att allt är över. Även om man kan sitta timmar här och vänta på att en lom ska flyga kändes inte det som så viktigt i år. Jag åkte hem och sedan till jobbet några timmar. Jag hade fått min gryningsmorgon.
Hälsningar Lena
Mvh
Fredrik
med din tur borde du kunna tajma ett besök med när den lille ska börja flygträna. Då kan det nog bli en del fina bilder. Om du inte varit dit förut kan du höra av dej i gästboken eller på mail så ska du få några tips.
Hälsningar Lena
för 20 år sedan tyckte jag det var helt OK att sova i bilen överallt. Nu tycker jag det kan vara lite halvläskigt fast jag har både bättre lås och larm. Ofta bor det andra skådare vid denna mosse och då känns det OK för man träffas alltid och pratas vid. Nu var jag dock ensam tills det dök upp en bil mitt i natten som parkerade och stod stilla med lyset på.
Hälsningar Lena
Ha det gott/Stig
det här är en plats som alltid levererar och där man kan njuta bara det inte ösregnar.
Hälsningar Lena
/Uffe
det tycker jag absolut att du ska göra. Det är lätt att hitta dit och mycket välordnat. Man behöver inte vara fågelskådare för att gilla denna plats, naturen är fantastiskt vacker.
Hälsningar Lena
Är lite avundsjuk på dina fina bilder på den lille :-)
ing-marie
ibland är ljuset nyckfullt och det fina kan vara över på några minuter. Ungen borde väl ha varit på samma ställe som jag hittade den men jag minns att motljuset var lite för mycket ibland, men den simmade runt så det löste sej. jag har inte sett en lomunge förut så det blev en bonus detta år.
Hälsningar Lena
Hälsn Anne-Sophie
det blir fina speglingar på mossen när det är helt vindstilla och det hade jag sett till att det skulle vara :-) Man följer SMHIs rapporter noga innan man åker till detta stället. Vädret gör mycket för upplevelsen.
Hälsningar Lena
för din positiva kommentar. Det är en mycket vacker plats och jag måste dit minst en gång per år.
Hälsningar Lena