SLUT OCH TACK

...för den här gången alltså.

Tack Rauni för ett fint fika med preludium

Nu är det slut

Men om väntan blir för lång...

.

Långt fotofika ger (onödigt) många bilder men också många (inte onödiga) samtal

Det är ju trevligt när ett fotofika drar ut på tiden, men när man inte har någon begränsning av att filmen tar slut (som på den gamla "goda" tiden), av att man glömt minneskortet hemma, som jag hade gjort vid det allra första Dagny-fikat på samma lokal som igår,  eller av sin egensjälvbevarelsedrift, blir det alldeles för många bilder, så nu sitter jag här, förvirrad, och undrar vilka bilder jag ska välja.

Det är väl samtalen som är det viktiga. Fågelsången heter kvarteret och nog kan ett gäng fotografer ge ett sorl som av en flock fåglar när de kommit i gång.

Peter och Ewa i varsitt samtal.

Samtal med servitrisen

Lena. Profilen till höger kan jag inte identifiera.

Skilda ansiktsuttryck.

Olle, Claes, Torbjörn, Kurt.

Trångt på bordet.

Är kaffet eller kamerorna viktigast?

Ommöblering därborta? Plats för fler fotografer?

Anna och Nic beskådar.

Rena röran??

Bäst att folk får vara annonyma.

Onödigt nära?

Lena och Danne.

Nu håller de sig lugna.

Tittar på bilder.

Otten hann faktiskt dit.

Det verkar han glad för.

Inget fotofika utan kameror?

Danne har greppet redo...

.

SLUT.

Det hände visst något i Uppsala idag

Först gäller det att ta sig till Uppsala ...

... promenera längs stadens gator

... i fotspåren efter det färgglada gänget i fjärran

... som var i full verksamhet

...åbäkar sig med sina kameror

... på allehanda sätt

... jagar sina motiv

... kör med grova artilleriet

... går omkring i oskärpan

... kämpar sig upp på kullen

Det var visst fotofika!

.

En gren, en sten, ett träd i guld och ett hus gånger två.

Ja ibland är det svårt att hitta på en vettig rubrik.....

Utforskning av skärpedjup och oskärpa med gammalt manuellt objeektiv.

...och något liknande här men ljuset fick också vara med.

Guld(?)träd i Kista och oskärpa i bakgrunden.

Men sedan blev det en ny självfokuserande vidvinkel för det moderna huset.

.

Från gårdagens höstpromenad

Fortsätter med min plåtburk...

... den som innehåller gamla bilder, små kort, kontaktkopior från  Anno dazumal, mest med människor som motiv. Jag kommer inte ihåg  vare sig bilder eller burk från min uppväxt vilket för mig är ett mysterium, men av de bilder jag hittills lyckats gissa motiv eller plats på tyder på att det är en Åkerlundsk burk. Jag kan inte se någon annan minsta gemensam nämnare. Det kanske passar bra med lite detektivarbete och gissningslekar, nu när höstmörkret faller på.

En inscannad  kontaktkopia  6x 9. (går att förstora.)

Barfota i snön eller ljus sand? Jag gissar på sand. Men var?

Som en del fotobutiker gjorde på den tiden är bilden stämlad på baksidan, och jag kan urskilja bokstäver som stämmer in med Härnösand, vilket i sin tur stämmer med min vetskap om att min far tillbringade några år där. Däremot vet jag inte exakt när, men det bör vara på 30-talet. Vilket i sin tur innebär att bilden  är över 70 år gammal.

Däremot kan jag inte läsa butikens namn, de bokstäverna är mer utsmetade.  Kanske dyker det senare upp en bild med tydligare stämpel.

Det jag är säker på är dock att det är min far till vänster i bilden.

.

Nästa bild

.

En inscannad kontaktkopia 4 x 4. Anonym baksida

Första scanningsförsöket blev inte så lyckat (ovan) så jag ändrade scannerinställningen och vände bilden rätt. Jag har ju bara skannat dia (mest) och negativ förut, så det ger lite ny scannerkännedom på köpet.

Men här (går att förstora) är nu frågan: Var är de och vem är damen.

Välskräddad herre? Han har säkert sytt kostymen själv.

Det är lite spännande med de här gamla bilderna!