Reflektioner och upplevelser
Skrivbordsrensning
Ja det handlar förstås om sådanadär småsaker som man lägger på skrivbordet för att ha dem till hands och sedan glömmer bort. i det här fallet gäller det datorns skrivbord och bilder, som jag gör så med ibland
Den här har nog legat där sedan i våras,för foagrafen verkar ha en varmare jacka på sig.
Det här var nog en dag när jag var ute och letade moln med lillkameran --den där jag pratar illa om ibland.
Jag tror bilden fått sig en Efex-kur också.
Det gäller nog den här också.
Den här är äldre, för den är från min och dotterns tågluffning i fjol.
Det är garanterat taget med lillkameran, för det var den enda jag hade med mig.
mm
Idag har jag inte tagit en enda bild, men det fanns rester från igår.
Att fota vajande blommor med telezoom kändes som att jaga mygg med pil och båge, men här gick det hyfsat.
.
Tunnelöppningen vajade inte för vinden, så där gick det enklare.
.
Huvudstadsträd.
När jag gick till huvudstaden
Det hade hunnit bli eftermiddag och jag hade hunnit hänga med mina jämnåriga en bra stund och vädret var fortfarande fint, så jag och nyförvärvet telezoomen bestämde oss för en promenad till huvudstaden, kortaste vägen på ett ungefär.
Men innan vi gick vände vi på oss och tittade ner mot centrum och husen kring Malmvägen.
Vi gick åt andra hållet och hamnade bland villorna. och det begynnande eftermiddagsljuset.
En hund som vaktar bilen?
-
Vi fortsatte mellan husen, välkända vägar från den tid då jag jobbade och och ofta passerade här till fots eller på cykel. Nu handlade det om att bli vän med objektivet.
Ett gult hus och en bil som sticker ut baken får bli testobjekt.
Och när en skidåkare dyker upp och blommorna lyser blir det också en bild med samma hus.
Han skulle uppför!
Huset igen, förr affär, numera bostad.
Jag fortsatte och hittade en välkänd skorsten,som har fastnat förr på bild och hamnat i bloggen.
...
Här kan man ana att löven börjar tona höstgult.
Färger mitt i det gröna.
Virrvarr
.
Och här kan man komma ganska nära stora motorvägen
När man kommer ut på andra sidan är man i huvudstaden.
Objektivet verkar användbart.
upsala igen, när jag gjorde fel, ochdet glunkas om Dagny på lördag
lillkameran, den jag är osams med ibland och som ger bra bilder när vi är på gott humör, alias tågluffarkameran. Här har jag just klivit av tåget och ska påbörja min promenad, med kameran inställd på raw. Trodde jag. Tji vad fel jag hade, jpeg var det minsann. Men det upptäckte jag inte förän jag var hemma. Och då var det försent. Men jag bloggade ändå, med jpg-er som fått passera Lightroom. Men jobbigare än vanligt var det.
Direkt ur kameran
Fått passera LR
Och här passerade jag Fågelsången, Och det kan ju påminna om att det är första lördagen nu på lördag. någonstans därborta samlas Dagny-sugna fotografer. 10.30 brukar det väl vara...
Bilden en jpg som passerat LR, så visst går det
.
En kyrka direkt ur kameran.
Och Fyrisån lika obearbetad.
Lilla Lumix GM5, med kit-tzoomen står för bilderna.
Vägen dit
Alltså, innan jag kom till det jag redan bloggat om, måste jag ju komma dit (om det inte är så att jag alltid varit där, men det är föga troligt). Men man brukar ju ibland säga att det är vägen som är målet, eller mödan värd. Lite så var det kanske igår.
Jag tänkte kanske fel, eller så var jag oupplyst eller glömsk. Jag klev i alla fall av tunnelbanan här, jag och den nya telezoomen, för att se om vi passade i stan.
Några av stadens innevånare.
Någonstans här hade jag en lekkompis en gång tiden, men sedan dess har det gått mer än ett halvsekel. Usch vad länge sedan.
Och den stackars gamle bågspännaren, har fortfarande inte orkat spänna bågen!
Sedan tog det stopp (För mig i nutid).
Någon hade spänt ett snöre över min väg. Triatlon-jppo i stan. Det hade jag missat. Men här blev jag varse.
Med lite kvarvarande lokalkännedom trasslade jag mig vidare och såg andra lördagsnöjen..
Jag började ana att jag närmade mig målet.
Och där vimlade det av fotografer.