Bilder, tankar och snart kanske vi bli lurade.

Jag tycker  mitt bloggande  har varit  lite  mjäkigt  och  innehållslöst  på  sistone, inte  som ett bloggande  bör  vara, utan  sådana  med   någon, några  bilder  och  en ganska anorektisk  text, nästan  inget  mer egentligen än  att  lägga  upp bilder, så jag  tänkte skärpa  mig (och  det  skriver  jag före  midnatt, så  det  är  inget  aprilskämt).

Nedanstående  bild är ett av  mina  försök  med  ljusa  svartvita bilder.

Det verkar  nästan  vara  snö, men  verkligheten var  snöfri.

En  samtida  bild visar  på snöfattigheten (häromdagen).

Flyttar  vi oss en lite  bit, blir verkligheten  färggrannare, och kanske  ännu färgstarkare i  bilden för att det ska  synas hur färgstark verkligheten kändes

Kunde  inte  hålla  mig  från att monokromisera  bilden för att förstärka (?) intrycket

Lyktorna stod där så  fina  i molnen.

Men bron  fick behålla färgen

Den bjöd så  mycket på färg

För några timmar sedan.

Jag gick ut  för att se om  våren fanns, eller kanske bara för att få  en promenad, och jag  såg  något blått  en bit  bort, men  det   var inte blåsippor.

Men det  finns  ju alltid  hus  att  fotografera.

Eller vägen  vidare...

Jag ser ett  hus i fjärran.

Och fortsätter vägen  vidare...

På ena sidan och på andra sidan

När jag  gick  på den  här  sidan vattnet, såg det  ut  såhär

Men  på andra sidan  vattnet, såg det ut så här. De river i  betongen, där som barn  jag  lekt.

Där hade jag tänkt gå, och där gick jag.

Jag  kom gående  längs strandpromenaden och hade  tänkt ta  gångvägen upp på   åsen, men när  jag  kom dit var  den borta. Någon hade snott  vägen och  bytt bort  den  mot rör. Tänker   dom  suga  upp flanörerna i den, i fortsättningen?

En annan dag kunde  jag  gå  där jag  gick, för  där  fanns  vägen  kvar.

En sådan där  överbliven  bild

Kanske en annan överbliven  bild

Lite pytt-i-panna blev  det  kanske, men  det  kan man  ju  göra  av  gamla  rester.

Svartvit söndagstrippel, med begränsat foto

Sol och blåst och  ett kort tele gav begränsat  fotograferande  igår, objektivet  gav begränsat  perspektiv, vinden kanske  begränsade var  och  hur  länge  jag  gick och solskenet styrde ibland fotovinklarna.

Jag höjde blicken  mot  himmelen  och  undrade vart  de var  på väg. Med svartvitt slapp jag  dribbla  med  himlafärgen

Nere vid Edsviken vände  jag  solen  ryggen.

Någon annanstans blev det ett bidrag  till mina försök  med  ljusa svartvitbilder.

I alla  fall partiellt  ljusa. Kanske  kan  man  också kalla bilden för järnvägsfoto

Men på en  del  ställen  trängde  färgerna  igenom.