Från bron

Jag gick på bron över järnvägen. där hängde blommor längs räcket:  kommunal utsmyckning.

Jag kunde se några som gick därnere. Det smutsiga räcket dämpade färgerna.

Utan räckets filterverkan blev  bilderna klarare.

Bussförarnas lokus.

Det var  ganska  folktomt, det  var  söndag.

I morse var skönt ljus, så jag blev barfotafotograf, gick ut och skakade kameran och det smittade av sig på bilderna.

Så här kunde det  bli

Men också  såhär.

Eller varför inte så här.

Såhäringa kunde det  tydligen också bli.

Sedan flaxade tydligen ljuset vidare.

Det är ju olika miljöer och motiv som fastnar i kameran, när man är ute och irrar

Spankulerande flanörfotograf,  landskapsfotograf, hembygdsfotograf  eller normal-fotograf, det  verkar  inte  ha  så stor  betydelse, bilderna blir ungefär  likadana ändå, om  man  inte åbäkar  sig rejält.

Söndag i betongen.

Träd är ofta snälla motiv. De står oftast still, även om de ibland  kan darra som asplöv.

Ja,jag vet, det här är inte en asp

Säkert inte det här  heller

Några som  jobbat  länge på att få sin  form.

Vill man snacka slang kan det nog gå här.

Och titta, här  nästlade   fotografen in sig i  bilden.

Vilken tur att jag tog min höstfärgspromenad i går för nu regnar det.

Jag strövade längs hembygdens gator och hörde i fjärran högtalarna och bravoropen. Kanske blev någon svensk mästare eller  presterade bra  resultat. Kanske var det någon OS-deltagare  som dök upp.. Det var SM på Norrvikens IP

Själv hittade jag ett fotbollsmål där många gjort mål.

De små bollarna var  goda, så jag  tog  en i munnen och två  i fickan som färdkost.

Strax därefter såg jag detta i ett  skogsparti,

Men jag försökte inte, hade ju något ätligt i  fickan.

Jag fortsatte min vandring.

Gångtunnlar är svåra  att undvika där jag bor. det blir så när kommunen är  avlång och klyvs  på längden av både mångfilig motorväg och stambana.

Någon hade slutat  sin färd här, men  jag gick vidare, förmodligen till fortsättningen i nästa inlägg.

Det blev en söndagspromenad trots allt.

Ja vädret blev tillräckligt dåligt, så jag vågade gå ut.

Och i min hembygd kan  man  se det här.

Men  nu är jag trött, så fortsättningen får komma i  morgon.