Långt fotofika ger (onödigt) många bilder men också många (inte onödiga) samtal
Det är ju trevligt när ett fotofika drar ut på tiden, men när man inte har någon begränsning av att filmen tar slut (som på den gamla "goda" tiden), av att man glömt minneskortet hemma, som jag hade gjort vid det allra första Dagny-fikat på samma lokal som igår, eller av sin egensjälvbevarelsedrift, blir det alldeles för många bilder, så nu sitter jag här, förvirrad, och undrar vilka bilder jag ska välja.
Det är väl samtalen som är det viktiga. Fågelsången heter kvarteret och nog kan ett gäng fotografer ge ett sorl som av en flock fåglar när de kommit i gång.
Peter och Ewa i varsitt samtal.
Samtal med servitrisen
Lena. Profilen till höger kan jag inte identifiera.
Skilda ansiktsuttryck.
Olle, Claes, Torbjörn, Kurt.
Trångt på bordet.
Är kaffet eller kamerorna viktigast?
Ommöblering därborta? Plats för fler fotografer?
Anna och Nic beskådar.
Rena röran??
Bäst att folk får vara annonyma.
Onödigt nära?
Lena och Danne.
Nu håller de sig lugna.
Tittar på bilder.
Otten hann faktiskt dit.
Det verkar han glad för.
Inget fotofika utan kameror?
Danne har greppet redo...
.
SLUT.
Ewa
Tack för trevliga samtal!
Tack själv för allt!
Hälsningar Lena
Nackdelen med många är att man inte hinner prata med alla, men då har man något att se fram emot till nästa gång.
/J-O
/J-O
Hur var det: "För mycket skämmer allt.."
Det var ju många fotografer och kameror...