Reflektioner och upplevelser
När det regnar på kulturfestivalen i Uppsala blir besökarna granna
Jag var i Uppsala idag och plötsligt började det regna på kulturfestivalen i Botaniska trädgården. Det kanske var bra för växterna men inte så populärt för besökarna. Arrangörerna hade dock laddat upp med regn-ponchos i olika storlekar och färger och det inspirerade mig till några bilder.
Men det fanns även de som hade paraply.
.
Färggrant blev det.
.
.
.
.
... och när vi vaknade på morgonen var vädret fantastiskt
Så här såg det ut när vi gick och la oss...
Och så här när vi vaknade...
Så det är bara att njuta....
.
.
.
Vid stranden av Vassaloamijavri
.
Mårma (del 5).
Vi var på väg upp mot Mårma när vi skiljdes åt på vår vandring, och ju längre upp i dalgången vi kom, desto sämre blev vädret och det var som sämst när vi var som högst i passövergången, som knappast kan kallas för ett pass. Det är snarast en hög bergrygg man ska över.
.
Tält.
Blött.
Lokalt djurliv.
Skönt under tak, när det regnar snålblåst.
Morgontoalett (eller afton- ?).
På väg.
mm
.
Mårmastugan.
Vi stannade och fikade och skrev en rad i gästboken. Väluppfostrade gossar!
Men när vi skulle upp på högre höjd drev de blöta molnen in och stundtals var sikten inte många meter och det blev kompassgång i dimma, för att inte hamna i famnen på de branta stupen. Men då hade jag packat ner kameran. Kompass, dimma och snorhala stenar räckte att hålla reda på.
Men vi kom över till andra sidan!
Fjäll, svartvitt, svärta, uppför, forsar, vandring, torkfläckar, nyscannat, ja del 4 helt enkelt.
Det bar uppför för vandrarna, medan vattnet lättjefullt ringlade åt andra hållet, där det inte trängde ihop sig och kastade sig utför.
Molnen drog ihop sig över våra huvuden
.
Och vi gick och vi gick, som man plägar göra i fjällen.
Växtligheten gick också att fånga i svartvitt
.
Vatten, som sagt, det tar sina egna vägar
Visst är fjäll vackra!
.
Jag verkar ha satsat på kontraster när jag fotograferade det rinnande vattnet. Eller blev det bara så. Det är svårt att komma ihåg så här långt efteråt. När den här vandringen gjordes var det ju inte så länge sedan Tore Abrahamson hafe kommit med sin stora bok om Kebnekaise, och där var det ju mycket kontraster, mycket svart och vitt och ont om gråskalor. Kan det ha påverkat mig.
Filmen var en Kodak Panatomic.
Vierrujohka.
Färgfjäll, från Tri-x till CT18, Första fjällvandringen Del 3
Första rullen från vandringen är avslutad, en dassig Tri-X från lapporten, och nu är vi inne på andra rullen, en, vad jag tror, CT-18 som inte är lika dassig. Jag har redan tjyvkikat på nästa negativremsa , och det visade sig vara en Panatomic, med betydligt mer svärta och kontrast än Tri-X:en.
Men först blir det alltså färg.
Det här skulle kunna vara Tjuonajåkka/Cuonajohka. Ren logiskt borde det vara så, om kronologin stämmer i diamagasinet, och det tror jag den gör
Bilderna bör vara tagna när vi passerat genom Lapporten, och börjar svänga söderut
Gott om sten därborta.
I myggornas domäner.
Tältet kan anas i bakgrunden.
Och mera vatten.
Kvällste
Det var också första natten i tält i fjällen för oss båda, och likaledes den första vandringen i fjällen.
Köksbestyr
Dags för avfärd. Dag 2 kan börja.
Stigen sicksackade genom buskagen och ibland visste vi inte om stigen gick i bäcken eller om bäcken valt att gå längs stigen. Lite geggigt var det alltså bitvis.
Ett torrare och finare parti av stigen.
Sedan skulle vi över Alesätno.
Där var det skönt att det fanns bro.
Har han inte gått över, lär han stå där än.
Tips från coachen: han gick över.
Fortsättning följer troligen. Och blev det några faktafel skyller jag på att jag är tre gånger så gammal nu som då, så jag hoppas ni har överseende med det och rättar mig.
.