Mårma (del 5).

Vi var på väg upp mot Mårma när vi skiljdes  åt på vår vandring, och ju längre upp i dalgången vi kom, desto sämre blev vädret och det var som sämst när vi var som högst i passövergången, som knappast kan kallas för ett pass. Det är snarast en hög bergrygg man ska över.

.

Tält.

Blött.

Lokalt djurliv.

Skönt under tak, när det regnar snålblåst.

Morgontoalett (eller afton- ?).

På väg.

mm

.

Mårmastugan.

Vi stannade och fikade och skrev en rad i gästboken. Väluppfostrade gossar!

Men när vi skulle upp på högre höjd drev de blöta  molnen in  och stundtals var sikten inte många meter och det blev kompassgång i dimma, för att inte  hamna i famnen på de branta stupen. Men då hade jag packat ner kameran. Kompass, dimma och snorhala stenar räckte att hålla reda på.

Men vi kom över till andra sidan!

forts