Månadens första afton lodade jag runt i ljuset ett par timmar

Jag blev förvånad  när  jag  kom  hem och upptäckte hur  länge jag hade promenerat...  ... jag hade ju bara varit  ute en stund.Kanske var aftonen  såskön att jag   glömde tiden, för den hade jag lämnat kvar hemma.

En  gammal kändis var det första jag  mötte, trädet som  jag avbildade i mitt bloggandes gryning. Några av kompisarna har fallit för tidens hand, men det  här  står  kvar.

Men här, vad har hänt, var  är skogen?

Bort med skogen, bygg  flera hus! Verkar vara  tidens  melodi.

Jag gick längs järnvägen. Då kan  man få se sådant här.

En  genväg genom parken.

En vy jag ofta passerade på den  tid jag  jobbade, en av favoritvägarna  när  jag  gick.

Då hade huset fortfarande  stora butiksfönster,, som nu  är igenmurade.

På den tiden plåtade jag gärna den  här vyn, eller snarlika

Favorit i repris alltså.

Och så var jag framme vid en undergång, så jag kunde gå hem på andra sidan järnvägen och slapp invänta min undergång här....

2017-07-02 17:10   lersaker

Kul att få följa med på din lite nostalgiska promenad!
Tiden tycks ofta stanna kvar hemma när man är ute och fotopromenerar har jag märkt!!

Besvara

Svar från janolof 2017-07-02 19:20

Roligt att du följde med!

Svara