När allt började med glömska, slarv eller missöde, men redde ut sig ändå

Alla  dagar 8-22.

Ja, här stod  jag igår, nyuppstigen  ur pendeltågsstationens mörker och ljuset det var hårt och kontrastrikt, både lockande  och  utmanande. Jag tog fram  Olympusen  ur väskan, för  jag hade tänkt  att testa  den nya 25:an även i stadsmiljö. Men i kameran fanns inget  minneskort! tydligen  hade  mitt minne varit för  kort, för att stoppa i minneskort. Och det var söndag, och  ICA på hörnet hade säkert inga minneskort. Och nu när jag bloggar ligger kortet och fånstirrar på  mig

Lyckligtvis  hade  jag även  tagit med lillkameran.

Alltså blev det ännu en promenad  med lillen och kit-zoomen. Jag  kan inte upphöra  att  imponeras  av vad den kan prestera, men det förstås, sensorern har  ju samma storlek i båda kamerorna. Men det funderade jag inte på när jag stod där  med sol och motljus och läskiga högdagrar att försöka  bemästra.

Svartvitt  eller färg var ju en fråga, men även om jag inte  behöver bestämma mig förrän jag sitter vid datorn kan  man ju ha det i  tankarna när  man går där. Men vad jag tänkte  minns jag inte.

Det här äldre paret tittade lite  misstänksamt på mig och undrade  nog vad jag höll på med där i oredan.

Färg, oreda, sol och skuggor i salig blandning.

Men jag hittade inte bara  en rörig  gatstump, jag hittade en järnvägsstation  under ombyggnad.

Det ska visst  bli  en "minigalleria" där. Behövs det?

Att ta bilder på ett rödgrönt hus i vårsolens sken kan väl inte heller vara fel.

Rödgröna hus  kanske  passar bra i svartvit dräkt också

2016-04-11 19:01   Lena Eriksson

Tydligen kan det inte bli för mycket gallerior...och ändå shoppar folk rätt mycket över nätet...får inte riktigt ihop det hela.
Tur du var rustad med två kameror!

Besvara

Svar från janolof 2016-04-11 19:28

Ja det var tur, det brukar jag inte ha, försynen vakade över mig...

Svara