Oarrangerat lockar mest
Igår åkte jag in till stan för att besöka en modevisning på "Fashion week in Stockholm". Jag passade på att ta en runda på stan och knäppa lite. Då tog jag den här bilden:
Tiggare är en vanlig syn idag. Att knäppa en snabb bild på en tiggare blir därför inte så intressant för mig. Jag vill hellre fånga en interaktion som känns medmänsklig och unik.
Målet för dagen var en modevisning där min sons moster fixat till håret på modellerna. Jag har tidigare provat att stå bland fotograferna vid kortändan, men då får jag likadana bilder som alla andra knäppisar. Istället satte jag mig i publiken.
Det här är i alla fall ett försök till en egen bild. Det ger mig sällan något att fotografera scenuppträdanden. Det blir mest yta.
Jag skrev tidigare i sommar om Prideparaden i Stockholm där jag försökte ta mig bakom de ytliga maskerna genom att fotografera innan paraden drog igång.
För mig är det något speciellt med att fånga ögonblick ur verkligheten. Jag triggas av det som äkta och oarrangerat. Jag gillar visserligen att ta produktbilder, men annars är arrangerade bilder inget som ger mig kickar. Jag kan bara beundra dem som går igång på att ta iscensatta bilder.
Modevisningar och Pride, det är ju yta... vill jag påstå... Det är skönhet och spektakel som ska fram... I yta... Och för mig är det okej... Men jag kan förstå din tanke, och det är ju en personlig preferens att gilla det ena eller det andra... Men, för mig är det en utmaning, att få det oarrangerat arrangerade att se naturligt ut... För där håller jag med dig, det helt arrangerade blir stelt och tråkigt... Kanske är det en utmaning, att få arrangerat att se oarrangerat ut!!? Jag tror att det är så, i många modellbilder... Och helt klart, det handlar väldigt mycket om modellens skicklighet... Iscensatt eller inte.... //Peter
Ha det gott! /Thomas
som gör bilder intressanta!
Fina avvikande bilder!
/B