Gatufoto med Canon Eos R5 och R6

Testet av Canon Ros R5 och R6 fortsätter. Jag tog en tur på stan med R5 och R6 för att se hur kamerorna och mina nya RF-objektiv fungerar för gatufoto och reportage.

Den klassiska brännvidden för gatufoto är 35 mm (för småbild) och jag använder ofta Canon EF 35 mm f/2 IS USM med en 5D Mark IV för gatufoto. Så jag skaffade nya RF 35 mm f/1,8 IS Macro STM till min Eos R5. Jag var lite orolig för att STM-motorn skulle vara lika långsam som i EF 50 mm f/1,8 STM, men jag kunde snabbt konstatera att objektivet fokuserar mycket snabbt. 

När jag köpte objektivet missade jag att motljusskydd inte ingår. Motljusskyddet som säljs som tillbehör är en avskärmande ring av samma typ som finns till pannkaksobjektiven. Eftersom det är 52 mm filtergänga tog jag och skruvade av ett Nikon HN-2 motljusskydd från ett av mina Canon FD-objektiv och skruvade på RF-objektivet.

De lätta R-kamerorna och det här lätta och kompakta objektivet bildar en mycket smidig kombination som man orkar bära runt på i handen timme efter timme. 

Under gårdagens tur på stan blev dock 35:an liggande i väskan. Ibland vill jag ha lite mer vidvinkel. Därför använder jag ofta EF 24-70/4L IS för gatufoto, men någon sådan finns ännu inte i RF-systemet. Dessutom är jag nyfiken på hur min nya RF 24-70/2,8L IS USM presterar. På en R5 blir det lite framtungt, men inte för tungt för att gå runt några timmar på stan med kameran på magen.

På Eos R6 satte jag min nya RF 70-200/2,8L IS USM som väger 400 gram mindre än EF-versionen och i 70 mm-läge är det nästan lika litet som 24-70/2,8:an. 

24-70/2,8 och 70-200/2,8 är en standarduppsättning för yrkesfotografer och jag tar mer än 95 procent av mina uppdragsbilder med dessa. I och med att RF 70-200/2,8 är betydligt lättare än tidigare versioner är det enklare att få jämnvikt när man bär en kamera på varje axel. Någon man uppskattar när man bär runt på kamerorna hela dagarna.

Under turen på stan använde jag nästan bara R5:an med 24-70/2,8. R6:an med telezoomen hängde på axeln nästan hela tiden, vilket inte alls var besvärande tack vare den relativt låga vikten.

Några bilder blev det i alla fall med R6 och RF 70-200/2,8:

Det finns mycket gott att säga om RF 70-200/2,8L IS USM förutom att priset är högt och att man inte kan använda objektivet med telekonvertrar. Fokuseringen är blixtsnabb, skärpan är fantastisk och bakgrundsoskärpan är krämig. Men framförallt är hanteringen smidig tack vare lägre vikt och mindre format. Zoomringen har dock lite lång vridning vilket inte är bra för sportfoto.

Det finns många olika autofokusmetoder att välja mellan i Eos R5 och R6. Lägg tid på att lära dig skillnaderna för att få maximalt ut av din kamera. Med R6 och telezoomen valde jag det motivigenkännande läget med initierad startpunkt i mitten. Då följer autofokusen det motiv man valt oavsett hur man komponerar.

Med R5 och normalzoomen valde jag istället Zon-AF med stor mittzon eftersom jag som regel har huvudmotivet i mitten och ibland tar bilder utan att kolla i sökaren.

Här följer några bilder tagna med Canon Eos R5 och RF 24-70/2,8L IS USM. Först två från Vällingby och resten från centrala Stockholm.

Autofokusen levererade verkligen och objektivet är imponerande skarpt. Ergonomi hos R5 och R6 är väl genomtänkt och fungerar i princip som en Eos 5D Mark III eller Mark IV. Men det har tillkommit en praktisk detalj: en tredje inmatningsratt. Det gör att man alltid snabbt kan ändra tid, bländare och exponeringskompensation.

Den mekaniska slutaren är mycket diskret och i stadsmiljö är den ohörbar i praktiken. Med elektronisk slutare försvinner slutarljudet helt. En nackdel är aningen sämre dynamiskt omfång vid bas-ISO på grund av att kameran då bara lagrar med 12-bitars datadjup. Men vid gatufoto använder man ändå sällan bas-ISO. Det finns en svag tendens till rörelsedistorsion (rolling shutter), men inget jag tror någon noterar. Det är stor skillnad mot Eos R.

I kommande blogginlägg kommer jag att skriva om hur Canon Eos R5 och R6 fungerar vid andra typer av fotografering.

Testet av Canon Eos R5 och R6 har börjat

Det är väldigt mycket snack om Canons senaste kameror och objektiv ute på nätet just nu – och det är inte alls konstigt. De nya kamerorna Eos R5 och R6 är Canons första allvarliga steg in på den heta marknaden för spegelfria fullformatskameror. Har Canon lyckats ta igen Sonys försprång?

De nya långa teleobjektiven RF 600 mm f/11 IS STM och RF 800 mm f/11 IS STM får också stor uppmärksamhet eftersom de är både relativt lätta och billiga. Att nya RF 100-500 f/4,5-7,1 IS USM kommer att prestera bra förväntar sig de flesta – det kostar ju drygt 35 tusen. Men kan de 600:an och 800:an som kostar en tredjedel prestera okej?

Vi har fått in RF 800/11 IS STM för test och kommer att se vad det går för. En första testbild på 1/125 sekund visar att objektivets bildstabilisering fungerar bra.

Canon Eos R5 med RF 800/11 IS STM, 1/125 s, f/11, ISO 640.

Med de här två objektiven används bara objektivets bildstabilisering trots att R5 och R6 är Canons första kameror med inbyggd bildstabilisering (IBIS). Det beror på att bildcirkeln som dessa två objektiv projicerar bakåt bara täcker sensorn precis. Sensorn har alltså inget utrymme att röra sig. 

Men med de flesta andra objektiv så fungerar IBIS. Dessutom i samverkan med objektivets egna bildstabilisering. Här är en bild tagen med Eos R5 och den nya och relativt kompakta och lätta RF 70-200/2,8L IS USM. Bilden är tagen vid 200 mm med 1/8 sekunds exponeringstid.

Handhållet med 200 mm och 1/8 sekund.

Bildstabilisering underlättar även vid panorering och RF 70-200/2,8L har ett särskilt IS-läge för detta. Jag testade detta under ett fotouppdrag i veckan. Bilden är tagen med 1/30 sekund.

Så här i början av ett test handlar det mycket om att få grepp om kamerans alla funktioner och hur man ska ställa in kameran. Jag har exempelvis lärt mig hur jag ska ställa in kamera för att enklast fokusera med manuellt fokuserade Canon FD-objektiv. Just det här FD-objektivet sköter dock den saken själv:

Allt är inte positivt

Det har skrivits många positiva ord om Eos R5 och R6, men även en del negativa om överhettning. Det ska vi naturligtvis särskåda i testet. Men jag har redan hittat en annan sak som inte är helt positiv. Sökaren i R5 har visserligen en högupplöst panel, troligen samma som i Fujifilm GFX 100. Men för att göra kameran liten så har Eos R5 och R6 ett mer kompakt okular som gör det svårare att se sökarbilden. Dessutom blir sökarbilden påtagligt kuddformig av distorsion.

För transparensens skull vill jag berätta att jag själv beställt en Eos R5. Det gjorde jag för över ett halvår sedan baserat på ryktena. Jag använder Canon i mitt jobb som frilansfotograf och har under 25 år byggt upp en mycket stor utrustning med ett 25-tal EF-objektiv. Det har gjort det trögt för mig att byta märke även om jag varit inne på det flera gånger. 

Med Eos R5 ser jag möjligheten att kunna utnyttja de spegelfria kamerornas unika fördelar tillsammans med de objektiv och blixtar med mera som jag samlar på mig under åren. Eftersom porträttfotografering är en stor del av min och många andra frilansares vardag så har jag sett fram emot att få en bra ögon-autofokus. Jag har låtit min son fara runt som en tok framför kameran och jag har tagit detta porträtt på min flickvän med EF 85 mm f/1,4L IS USM. I båda fallen fungerade ögonautofokusen precis så bra som jag hoppades.

Canon Eos R5, EF 85/1,4L IS vid f/1,4, 1/250s, ISO 250.

En annan sak jag sett fram emot är att kunna nyttja de nya RF-objektiven, men det får jag berätta mer om i ett annat blogginlägg.