Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Foto är min drog – i helgen blev jag hög

VINTERSOL

Jag fastnade redan i mellanstadiet och bruket av foto som en drog har hållt i sig, närd av kickarna när de bra bilderna sitter.

Precis som alla andra droger infinner sig ett lyckorus när kicken kommer.  Under längre perioder utan kickar kommer abstinensen. Det rycker i avtryckarfingret. Handen känns tom utan en kamera.

I lördags fick jag flera kickar. Jag gav mig iväg till Botkyrka Motorstadium för att fota enduro. Med solsken och gnistrande snö tillsammans höga hopp och snösprut fanns förutsättningarna för häftiga bilder.

På grund av sämsta möjliga information från arrangörerna missade jag och min kompis Hoke första starten. Det hade inte varit fel med lågt stående morgonsol, men starten var ändå en timme försenad på grund av kylan så det hade ändå inte gjort så stor skillnad om vi kommit tidigare.

Problemet och tjusningen med enduro är att banan är lång. Det tar närmare en halvtimme för förarna att köra ett varv. Gissa hur lång tid det tar att pulsa runt banan i snön och samtidigt hålla sig undan för åkarna? Någon karta över banan där man kan utläsa bra fotoställen finns naturligtvis inte. Är det inte snö kan man fråga efter surhål, annars får man lita sin fotografiska förmåga och gissa var det kan vara bra att stå.

ENDURO I SNÖ


Foto: Hoke

Det fina med att banan är så lång är att man kan hitta sina unika platser och variera sig. Allt från långa telen till fisheye går att använda, med eller utan blixt. Långa eller korta slutartider - välj själv. Nära eller på avstånd? Hög eller låg vinkel. Till skillnad mot många andra sporter är det upp till ens fotografiska kompetens att få bilderna bra och inte tur. Det är fotografiska möjligheterna som gjort att jag fastnat för enduro.

Vi började plåta i en kurva där åkarna gasar på ordentligt i utgången. Snö och grussprut är läckert på bild. Jag vill också gärna ha med rörelse i bilderna. Jag tycker att det förstärker kraften och fartkänslan i bilden. Att frysa alla rörelser kan döda en bild.

När jag väl var nöjd med bilderna därifrån var blev jag sugen på hoppbilder. Jag såg ett ställe där elitåkarna flög i luften, men när jag väl var där så var det dags för motionsklassen och då flögs det knappt alls, men det blev snygga skuggor i snön. Enduro är inte som motocross där det hoppas hela tiden.

Till slut hittade jag ett ställe där det hoppades en del trots allt. Flera åkare laddade på extra sporrade av publiken som samlats där. Utmaningen blev då att fånga en åkare i perfekt vinkel mot solen och med lagom panorering. Inför för mycket så att det blir oskarpt och inte för lite så att det bli dött.


När bilden satt infann sig den där lyckan som man hela tiden längtar efter att få uppleva igen. Men lycka för stunden är en sak, bilder som ger något i längden kan vara en annan sak.

Jag har funderat en del på om mina sportbilder har sådana kvaliteter att de är värdefulla för mig om några år. Inte för att det skulle vara meningslöst att ta sportbilder även om det vore så att de bara var dagsländor. Bara att jag har kul för stunden är tillräckligt för att ge sig ut. Men jag vill bena ut saken.

Det jag hittills kommit fram till att vissa sportbilder som jag tar har ett långt liv, men långt ifrån alla bilder som jag är nöjd med lyckas med det. Nu återstår att komma på vad som ger vissa bilder evigt liv.

Här är den sportbild som jag är mest nöjd med hittills.

- - -
Som du kanske läst drog Tage Olsin nyligen med mig på mitt livs första volleybollmatch. Det gick sådär och nu fanns en chans att ge mig själv revansch. Att visa för mig själv att jag inte är sååå dålig.

I lördags kväll var det dags för Sollentunas damer att visa styrka på plats gentemot Svedala. Tyvärr hade matchen flyttats till en sämre 70-tals hall med orange, brun och grön färgsättning förutom träpanelerna. Gott om ful reklam var det också gott om.

Det började inte alls bra. Jag hade tagit med mitt 300/2,8 för att fånga när spelarna hoppade upp. Men trots att tjejerna har ett lägre nät kommer de inte riktigt upp över nätet som killarna. Dessutom hittade jag ingen bra plats att stå med telet i den här hallen.


Tage Olsin i position under domaren, redo med sitt fisheye.

Bytte position och ställde mig med 70-200:an bakom domaren. Det är en rätt säker position, men det gäller ju att ha tajming. Det tog lång tid för mig att komma in i matchen. Jag provade lite med Tage Olsins fisheye och då var det enkelt att få en bild när de hoppade nära en, men man kan ju inte fylla minneskortet med sådana bilder.


Taget med Tages fisköga och upprätat i råkonverteraren.


Från samma position under domaren med 70-200/2,8

Till slut hittade jag en bra position i kanten av plan. Där fick jag några bilder som jag ger fullt godkänt. Men pangbilder blev det inte. Kicken kanske kommer nästa gång?

Inlagt 2011-02-21 19:12 | Läst 14521 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Förbannat snygga crossbilder milt sagt!!
Aaah, härliga hojbilder. Gissa om min abstinensnivå sköt i höjden!

//Mikael
Riktigt fina endurobilder Magnus.
Tycker det är bra bilder allihopa men den andra endurobilden går jag igång lite extra på. Precis en sån bild där det finns utrymme för massor med rörelseoskärpa och massor med action med snösprutet och motljuset till på köpet.
Jag tycker verkligen om dina "blogg liknande" inlägg herr redaktör
Mycket intressant eftermiddagsläsning !
Fortsätt på den här banan !!
Fina Endurobilder, men det är betydligt lättare att hitta visuella bilder i motocross/enduro/speedway ärn i en sport som volleyboll. Personligen tycker jag att motorbilderna blir lite opersonliga och stereotypa, men jag vet att många går igång på dem. Volleybollbilderna skulle kanske kunna tas med 135/2 och/eller 85/1,8 för att öka bakgrundsoskärpan.
Svar från froderberg 2011-02-21 20:18
Jag vet inte om bilderna blir bättre om de är svårare att ta, men däremot kan för snygga bilder blir bländverk utan riktig känsla. Jag håller på att experimentera lite för att hitta rätt objektiv till volleyboll. Förra gången körde jag med 85/1,2 och 200/1,8. Jag tror på ett tajt utsnitt för att öka dramatiken och maximera bakgrundsoskärpan. Nu testade jag att köra lite "safe". Men annars kör jag hellre en svårare kombination som ger fler missade bilder, men snyggare bilder när de väl sitter.
Arne Bivrin 2011-02-21 21:45
Bildens kvalitet avgörs absolut inte av hur svår den var att ta ;-)

Jag håller med dig, tajt utsnitt och ansikten, ansikten, ansikten kan ge de där magiska bilderna. 70-200/2,8 är ju ett säkert objektiv, men lite tråkigt.

Kul att du bloggar om sportbilder, en genre som känns lite lågstatus i fotosammanhang, men som få inser hur svårt det är. Extra roligt att du bjuder på dig själv och visar på det svåra i att bevaka en ny sport. Fasen, jag blir sugen på att ge volleyboll en chans!
Riktigt roligt att någon skriver om hur det är att fota enduro! Det är precis som Du säger, inte alls lätt... Ännu svårare blir det när man ska ha med sig bilder hem på specifika elitförare, vilka oftast kommer först i spåret när man inte har hunnit prova ut inställningarna. Men, övning ger färdighet och jag går verkligen igång på Dina bilder med lång slutartid!

Kör hårt Magnus!
Mmmmm... Jag har nio år i sadeln, fast det var länge sedan, både i endurospåret och på motocrossbanor. Att se sådana här bilder får mig att känna lukten av tvåtaktsolja, men numera kör de ju mest fyrtakt.

Du undrar över sportbilders kvalitéer. Mitt fotointresse sammanföll till viss del med mitt motorcykletävlande och när jag parkerade hojen för gott fortsatte jag att följa sporten. Jag åkte på VM-tävlingar runt om i Europa och nu, drygt tjugo år senare, är det bilderna på de forna mästarna som har ett värde för mig. En motocross/endurobild har inte så fruktansvärt många variationer, så för mig blir det personerna som får stå för kvalitén.

Men jag vill säga att du är bra på att hitta de bra (!) varianterna på dessa motiv. Bild två i kavalkaden ovan är en sådan som klart står ut och dessutom ger lite känsla för hur det är att sitta där bakom styret. Bild fyra är också bra, det ser lekfullt och lätt ut. Jag försöker tänka mig samma bild med ett rådjur i stället för motorcykel och bilden behåller sina kvalitéer även då.

Den sportbild du är mest nöjd med hittills är en klassiker, åtminstone för mig. Det var flera år sedan jag såg den för första gången och jag älskade den direkt. Den säger också mycket om hur det kan vara där bakom styret, samtidigt som den är full med action iom den flygande leran. Jag kan lova att det är en enorm kamp att vara därute på banan och kicken man får är faktiskt större än att plåta det. Men för mig fångar bilden essensen av skiten, jag håller med dig om att det borde vara din "bästa" sportbild.
Svar från froderberg 2011-02-21 20:30
Givande läsning. Jag hoppas inte att jag känner att jag fotograferat klart enduro alltför snart.
Snygga bilder och intressant läsning.. Sportfoto kan nog faktiskt vara lite skoj iaf.. 8-O
Måste oxå säga att jag gillar att du bloggar och att Endurobilderna var Canonbra.
Oj vad fint, riktigt läckra!!
Jag var också där och fotade i helgen, jag gick förbi er när ni stod och pillade med kamerorna precis ovanför folkracebanan :) Snygga bilder fick du till iaf! Och jag håller med om att det är en sport för redan invigda, f@n vet hur dom som tävlar vet när dom ska köra?
Svar från froderberg 2011-02-21 21:38
Nästa gång får du komma fram och säga hej! :)
Jag är inte själv sportintresserad, men däremot road av människor. Så därför tycker jag mest om sportbilder där man kan se människor (och inte inbyltade aliens) i aktion. Följaktligen är det de volleybollspelande tjejerna som kniper poäng från mig. Precis som Zlatan kan göra, trots att jag inte är ett dugg road av fotboll. Den killen har verkligen ett face som är intressant för fotografen :-) Men det är också härligt att se tjejerna i aktion. Jag tror att det är sådana sportbilder som kommer att stå sig i längden.
Svar från froderberg 2011-02-22 00:11
Jag har också väldigt sportointresserad. Kollar aldrig på Sportspegeln. Så jag förstår vad du menar med ansiktsuttryck. Det är också pga ansiktsuttrycket jag valt ut den hoppande förare som inte har glasögon för att det blir intressantare. Men jag tycker inte bra actionbilder behöver ha med ansikten.
EGW 2011-02-22 01:17
Jo, just bilden av hoppet sett framifrån har något lite extra. Den tycker jag mest om av hojbilderna.
Första och andra bilden är ju världsklass!

Måste även passa på att säga att ditt intåg på Fotosidan har verkligen märkts och siten har fått ett rejält uppsving, den lever ju ingen!!!!
Johan Maxe 2011-02-22 08:54
ingen skall givetvis vara igen och inget annat!
Läckert reportage !
Inspirerande med motocrossbilderna i vinterkylan med snösprut o.s.v...cooolers !
:)
mvh/Dieter