Förföljd av Londons självlysande män
När man ser en bild så tar man den. Eller hur? När jag går igenom bildskörden från min långhelg i London kan jag konstatera att personer i reflexkläder triggar mina fotoreflexer.
Jag har funderat lite på hur jag ska förhålla mig till alla reflexkläder. Ska jag låta bli och ta bilder? Jag brukar skilja noga på vad jag tar och vad jag visar.
Jag skulle alltså kunna begränsa antalet bilder jag visar av reflexkläder för att få en bättre fördelning i en bildvisning. Eller, så gör jag en serie bilder med bara reflexkläder.
Det senare kräver att serien blir tillräckligt intressant. Så se det här blogginlägget som en liten testballong.
Joakim K E Johansson i typiskt londonväder.
I London hade jag sällskap av en Joakim K E Johansson. Även om jag inte ser gatufotografering som en gruppaktivitet så fungerar det bra att vi går tillsammans på stan. Vid vår första gemensamma resa till Berlin var vi inne på att vi bara skulle ses när det var dags att äta. Men vi upptäckte att det inte var nödvändigt.
Tvåan och trean är mina favoriter...hmmm lite sådana bilder jag faller för :)
/ Lena E
Å fyran e min favo!
Det går att fota ihop under gatufoto,
men då måste det vara fotomänniskor som kan det här med gatufoto!
/B
Ps. Å sista bilden går väl an.. ;) :)
Västgubbar är kul. Man tror alltid att de skall drabba sig på något sätt.
Serien håller fint.
Ha det bra
Bob
//J
-affe
/Niklas
/Joel