Det mest effektiva fotoprogrammet
Under många år har jag tänkt kolla närmare på programmet Photo Mechanic som många pressfotografer använder. Nu kom äntligen en guldchans.
Ju mer man fotograferar desto svårare är det att ändra sitt arbetsflöde. I sex-sju år har jag använt programmet Iview Mediapro för att gå igenom mina bilder. Idag heter programmet sedan Microsoft köpt det och sedan sålt det vidare igen.
Fördelen med Iview Mediapro är att det snabbt genererar tumnaglar och att man enkelt kan förse bilderna med IPTC-data, ett måste för att kunna ha koll på sina bilder.
Idag fick jag ett mejl om att Camera Bits som tillverkar Photo Mechanic säljer programet väldigt billigt (60 dollar) med anledning av sitt 15-årsjubiléum. Det fanns inte en sekunds tvekan eftersom jag vet hur mycket andra fotografer gillar programmet. Kolla in erbjudandet här.
Jag hade inte väntat att Photo Mechanic skulle vara snabbare än Iview på att få fram tumnaglar från jpeggar och råfiler, men det gick hysteriskt snabbt. Särskilt med råfiler märks skillnad.
Anledningen att jag vill komma igång med Photo Mechanic är att det är snabbare än Iview utan hur smidigt programmetladdar in bilder, taggar bilder med IPTC-data och skickar vidare bilderna.
När man läser in bilderna kan välja att bara läsa in de bilder som markerats genom låsfunktionen i kameran. På proffskameror finns som regel en separat låsknapp. Sen formaterar man bara om kortet och fortsätter plåta. Perfekt för sport då det blir mycket skräpexponeringar.
Inför ett fotojobb att göra olika IPTC-mallar, exemplevis en för varje artist i melodifestivalen. Markera alla bilder på artisten och välj vilken information som ska läggas in på bilderna. Vid sport kan man förbereda sig med att mata in en textfil med spelarnamn och spelarnummer. Sedan anger man bara spelarens nummer och vips kommer namnet in rättstavat.
När bilderna ska vidare till uppdragsgivare eller den egna servern finns det massa olika färdiga funktioner för detta. Tryck på knappen och vips går ett mejl iväg med bilderna till redaktionen eller så hamnar bilderna i rätt format och med rätt information på en server. Det går också att automatiskt skapa arkivmappar med de valda bilderna.
Men Lightroom då? Varför köra flakmoppe när man kan köra sportbil? Skillnaden i tid för inläsning är enorm. Jag har har faktiskt tagit upp detta med Adobes vice vd när han var mäkta stolt över Lightroom och undrade vad jag tyckte. Han tappade hakan när jag sa att det var för långsamt för att fungera för den typen av uppdrag jag ofta gör.
Jag funderar ändå på att börja jobba med Lightroom i mitt arbetsflöde som ett rent arkivprogram för färdigfixade bilder. Det är bra att kunna söka bland bilderna när arkivet bara växer och växer.
Om du är nyfiken på Photo Mechanic kan du kollla på Danne Malmbergs tips för arbetsflöde i programmet. Det kan verka komplicerat vid en första anblick, men är allt är snabbt och smidigt när man förstått upplägget. Läs här, här, här och här.
Hoppas att det kommer till nytta för så många som möjligt!
Apropå Ligtroom, så använder jag en kombination av just Photo Mechanic (PM), och Ligtroom 3 (LR).
Dvs jag gör urval, och textning, samt jobbar med "automagiska" fil och mappnamn i PM.
Sedan gör jag redigering, och katalogisering i LR.
LR har en rätt tvär inlärningskurva, men när man väl fattat "tänket", så effektiviserar det arbetsflödet rejält.
Speciellt för de av oss som jobbar mycket i RAW.
För den som vill arbeta med kombinationen PM och LR, är det viktigt att ha rätt inställningar i PM.
Annars följer inte metadatan med.
http://blogg.photo-it.net/?p=411
/Danne.
Framöver, när tiden finns, kommer jag att blogga lite om hur jag arbetar i kombinationen med PM och LR.
Kortfattat så gör jag först urvalet och sedan "textningen" i PM, därefter importerar jag de urvalda och färdigtextade bilderna (med snabbkommando, har LR som "default" editor" i PM) till LR.
Där jag använder egna "presets" för importen, som dels håller en grundläggande ordning på vilken mapp som bilderna skall till, samt en egen "preset" för RAW-konverteringen.
(Jag behöver bara fylla i ett specifikt fält för att ange specifik mapp för bevakningen).
Sedan LR3 lanserades i "skarp" version fungerar brusreducering så pass bra att jag ytterst sällan behöver något annat verktyg för själva bildredigeringen.
Import, och grundredigering av bilderna tar mindre än två sekunder per bild.
Och då hamnar de direkt i rätt mapp i arkivet.
Det enda som då återstår är beskärning och i vissa fall övrig redigering.
I nästa steg, när bilderna skall levereras, så sparar mina "presets" för export en hel massa tid då jag kan leverera bilder i olika storlek, och med olika profileringar (dvs anpassat för specifika websidor, parallellt med bilder anpassade för tryck) till olika mappar, utan att behöva ändra storlekar och spara om bilderna.
Det enda jag behöver göra i det här läget, är att ange rätt "preset", och klicka på "export".
Nu är ju det här med arbetsflöde personligt, och det som fungerar bäst för en person inte nödvändigtvis bäst för alla.
Dessutom finns det mycket att säga om Lighroom.
Men förhoppningsvis kan min korta sammanfattning ändå vara till någon sorts nytta.
I övrigt så uppskattar jag ditt intensiva bloggande här på FS.
Tycker att det lyfter värdet av sidan :)
Mitt alternativ har därför blivit Picasa - Googles gratisprogram. Det är löjligt snabbt och kan hantera mer eller mindre alla typer av RAW-format och även filmfiler. Undebart enkelt, kopplat till datorns utforskare och med en kalasbra sökfunktion. Tillsammans med Photoshop är det allt man behöver - hävdar jag.
Visst, det har inte alla specialfunktioner, men för att vara just gratis är det häpnadsväckande bra.
Men för den fotograf som inte måste skicka bilder på studs är det helt suveränt – och inte minst då som arkivprogram.