Gesällen/ Quo vadis?

Var finns de bättre tiderna. Åt det där hållet kanske? Eller ska jag vända om? Det är inte lätt att navigera bland alla blindskär som dyker upp och alla olika val som finns att välja mellan. Så har det alltid varit. Inget är nytt under solen.

Det jag undrar över är vad alla felval betytt för mänskligheten? Hur hade världen sett ut om de aldrig inträffat? Samtiden ser inte alltid vad som är rätt eller fel. Endast historiska tillbakablickar gör det. Ibland önskar jag att vi kunde snabbspola "bandet" framåt och avläsa våra beslut i dag i framtiden.

Det låter sig naturligtvis inte göras, men det hindrar inte att vi alla stannar upp och funderar vart vi är på väg.

Quo vadis?

På återseende

Torbjörn

Gesällen/Vi fikar med en talgoxe medan bonden tröskar.

För några dagar sedan åkte vi till Erik-Anders gård i Söderala. Gården ingår i Världsarv Hälsingegårdar. Vi brukar åka dit för att dricka kaffe och njuta av den fina omgivningen. Den här dagen höll bonden på att tröska på åkern nedanför gården. Han körde oförtrutet varv efter varv och stannade endast för att tömma skördetröskan. Vi stod och betraktade bondens förehavanden en stund sedan gick vi in på gårdsplanen och köpte kaffe och fikabröd. I dag var det bara ett fåtal personer som kommit dit. Vi slog oss ned vid ett av borden och vi hade inte suttit länge förrän en talgoxe slog sig ned i gräset nedanför bordet. En stund senare hoppade han upp på bordet. Han skuttade över bordsduken och fram till brickan där vi lagt ut några brödsmulor.

Sedan for han fram och tillbaka till vårt bord och tog för sig. Det var två talgoxar som uppehöll sig bland borden. Jag vet inte om det var samma en som besökte vårt bord hela tiden. Kunde i alla fall inte skilja dem åt. Talgoxen knallade hemtamt omkring på vårt bord men när jag försökte mata honom med handen flög den i väg.

När han fikat klart vände han baken till och försvann.

Vi förstod gesten. Vi drack ur det sista av kaffet, reste på oss och gick till bilen.

På återseende

Torbjörn

Gesällen/Stenskvätta i motljus och svårt att välja

En reporter för en lokaltidning här i Gävle gick för en tid sedan omkring på stan och frågade folk om valet som står för dörren. Många som svarade tyckte att årets val är det svåraste på länge och många visste inte vilket parti de skulle välja. Själv tycker jag att årets val är det lättaste på mycket länge. Det står och väger mellan blocken. Det märks för nu börjar de vidriga förslagen hagla. De som sprider dessa verkar alla vilja vara bäst i klassen. (Läs gärna Sven-Erik Liedmans artikel om detta i DN).

Nog om detta. Har använt 100-400 zoomen en hel del i sommar. Använder inte långa teleobjektiv särskilt ofta annars. Det här har inbyggd bildstabilisering som i kombination med kamerans dito ger en hygglig chans att få skarpa bilder. Sedan är det förstås upp till mannen bakom kameran att också göra sitt jobb.

Stenskvättan stod relativt stilla i några sekunder, så pass länge att jag kunde få ett hyfsat porträtt. Det började skymma och solen stod lågt. Fågeln poserade i motljus och i bakgrunden ser man reflektioner från havet.

På återseende

Torbjörn

Gesällen/Kulörtvätt

Det hänger tvätt på tork i den lilla byn. Kulörtvätt. Lite dov färgskala på kläderna. Det gör inget, naturen står för färgprakten så här års. Solen värmer och det fläktar lite grand. Bra torkväder m a o.

Vi går vidare. Vi ska gå över åsen som så många gånger tidigare. Där finns både blåbär och blåklockor. Senare också trattkantareller.

Det är en fin tid att leva nu. I alla fall här. 

På återseende

Torbjörn

Gesällen/Möten

En cyklist kommer nedför backen i hög fart, ut ur skuggan, ut på den gamla träbron. Där möter hon en familj som inte tycks ha sett henne. Cyklisten tvärnitar och för säkerhets skull kliver av cykeln. 

Det var så bilden blev till. Jag fick upp kameran och ett par som gick bakom oss stannade och lät mig ta bilden. Inte alltid folk visar sådan hänsyn. Det händer rätt så ofta att de tämligen ogenerat kliver in i den bild man precis håller på att ta. Jag vände mig om, bockade och sade "att nu kan ni gå". Vi skrattade alla åt situationen och sedan skiljdes vi åt.

Ett fint möte på bron men även i backen ned mot bron.