Ut med det gamla och in med det nya

Liksom Alf och Christer har jag också gått och grunnat lite grand på mitt fotograferande. Alfs beslut att skippa det digitala helt och hållet, till förmån för det analoga, förvånade kanske många, men det förtjänar naturligtvis all respekt. Vi är alla olika och det som känns bekvämt och bra för den ene behöver inte göra det för den andre. För min egen del gör jag en del omdisponeringar i mitt kamerainnehav, vilket till viss del borde ha skett för länge sedan. Ut marscherar Sonys A850, A77, A700 och A350. In marscherar Sony A99, förhoppningsvis med en chokladbit i släptåg :).

Jag följer den tekniska utvecklingen med stort intresse och konstaterar att vi nu står vid ett teknikskifte vad gäller digitala systemkameror med s k fullformatssensorer. Utvecklingen går mot helt spegellösa kameror, men det lär nog dröja ännu några år innan tekniken mognat så pass att dessa kameror når oss konsumenter. Sony är först ut med A99, som i stället för traditionellt spegelprisma och spegel har elektronisk sökare och fast spegel som till viss del reflekterar ljus till AF-enheten medan det mesta av ljuset går rakt igenom till den bakomvarande sensorn. Spegeln finns alltså fortfarande kvar i den här modellen, om än i modifierad form. Den här SLT-tekniken är nu väl beprövad under några år i ett antal modeller. En del tror att SLT-tekniken bara är ett mellanspel fram till dess tekniken med helt spegelfria kameror är färdigutvecklad. Det är väl mycket som talar för det för den tekniska utvecklingen går ju ständigt framåt inom det här området. De övrig kamerafabrikanterna ligger naturligtvis inte på latsidan heller och deras lösningar lär väl komma så småningom.

Nackdelen med SLT-tekniken är att den "stjäl" en del av ljuset, och omdirigerar det till AF-enheten, men den lilla förlusten tycks inte påverka bildkvalitén särskilt mycket för A99 får mycket goda betyg i olika tester. DP Review ger t o m kameran guldmedalj i sitt test.

Hädanefter kommer jag bara att ha två digitala kameror, Sony A99 och Sony NEX-6. Fullformat respektive APS-C. "Seriös" :) fotografering contra snapshots. Fast egentligen tror jag att jag skulle klara mig med NEX:en enbart för den är så lätthanterlig, betydligt bättre än 5N, och ger ifrån sig bilder med utmärkt kvalitet. Dessutom kommer det fler och fler objektiv med E-fattning. Alla bilder här är tagna med NEX-6 och Sigma 19/2,8.

För balansens skull har jag också köpt en Yashica MAT 124 (tvåögd spegelreflex 6x6) på eBay till ett bra pris och jag hoppas kunna testa den över jul och nyår.

På återseende

/Torbjörn

Snälla doktorn, skriv en remiss till ungdomens källa

Det har aldrig varit roligare att fotografera än nu. De digitala kamerorna har blivit så bra och lättarbetade att det är en ren fröjd att använda dem. Min nyinköpta NEX-6 är en suverän liten kamera som är så enkel att fotografera med och kvalitén med Sigmas två jättefina objektiv, 19/2.8 respektive 30/2.8 är fantastiskt bra. I bra ljus arbetar AF snabbt och precist. Den medföljande zoomen Sony 16-50/3.5-5.6 är också bra men jag trivs bättre med objektiven från Sigma och kanske säljer jag Sonyzoomen. Gillar inte zoomar där största bländaren varierar med brännvidden. Just den här kombinationen verkar vara populär bland fotografer och bloggare. Kirk Tuck har den liksom Anders F Eriksson här på FS.

Nu var det ju inte om min fina NEX-6 det här handlar om egentligen utan om de möjligheter som vi fotografer har i dag. Det digitala behöver jag inte nämna mer om för det är bekant för de flesta och det finns så oerhört mycket trevligt där att botanisera bland. Vill jag fotografera med film går det också bra i dag och kameror är ju inte särskilt svåra att få tag i till bra priser. Att framkalla en svartvit film kan alla lära sig och man får snart in de olika momenten i ryggmärgen. Den som aldrig provat på att fotografera med film har mycket roligt kvar att upptäcka men vore jag i er situation skulle jag inte köra igång med småfilm utan med mellanformat, d v s med 120-film. Den ger bättre resultat skannad på en relativt billig flatbäddsskanner än vad småbildsfilm ger. Jag har både en bra flatbäddsskanner och en filmskanner och den senare ger bättre kvalitet. Fördelen med en flatbäddsskanner, förutom att de är billigare,  är att du kan skanna större negativ. Den som har tillgång till ett mörkrum ska naturligtvis prova på det för många fotoklubbar har fortfarande mörkrum och ger också ofta kurser i mörkrumsarbete.

Den här mångfalden inom olika fototekniker som vi för närvarande har parat med den digitala teknikens möjligheter skapar tillsammans ett mycket aptitligt smörgåsbord. Det finns ingen anledning att gruffa över vilka bitar som smakar bäst utan här finns godbitar som passar alla smaker. Alf Johanssons nattfotografering med storbildskamera har säkert inspirerat många här på FS och så även mig. Jag har blivit väldigt nyfiken på att själv testa den här typen av fotografering, men för min del förlägger jag nog aktiviteten till dagtid, eller kvällstid. LP-Foto har auktion på Nalen på lördag kl.11 (tack för tipset Alf) och kanske åker jag dit och kollar. Just den här gången finns det kanske inte något som passar mig men det är alltid kul att kolla på grejerna och samtidigt lär man sig ett och annat också.

Det är så mycket jag vill prova på inom fotografering och nu närmast gäller det analog fotografering med lite större negativformat. Mellanformat har jag ju använt länge och vet vilket utmärkt resultat man kan få där, och med storformatskameror blir det naturligtvis ännu bättre, med en upplösning som dagens digitalkameror har svårt att matcha. Visst vore det ett trevligt inslag i stadsbilden, att åter få se en fotograf med sin storformatskamera på stativ, stående på något torg, omgiven av en skara nyfikna och intresserade människor.

Tiden rinner i väg så fort, och hur ska man hinna med att göra allt som man skulle vilja göra. Tid, ork och pengar är naturligtvis begränsande faktorer. Hyfsat med tid har jag, orken kunde väl vara lite bättre liksom tillgången på pengar. I filmen Cocoon badade ett gäng pensionärer i en bassäng med mystiska kokonger i. Alla fick ungdomens krafter tillbaka och upplevde en ny vår. Detta är ju ett evigt tema att slippa bli gammal och finna den källa som ger oss ungdomens skönhet och kraft tillbaka. Om det är möjligt att få en remiss dit vill jag gärna ha en.

På återseende

/Torbjörn

Teknikskiftet

Vi befinner oss, som bekant, sedan en längre tid i ett teknikskifte mellan analog och digital fotografering. Det pågår ständigt diskussioner här på FS vilket som är att föredra. För mig är det en mycket märklig diskussion. Alldeles som om frågan gällde två jämnbördiga storheter vilka det råder full utbytbarhet mellan. Så är det naturligtvis inte. Analog teknik är på väg bort, och det gäller inte bara inom fotografering utan inom en mängd olika områden och jag behöver bara nämna ett - dokumenthantering. Tänk bara på sjukvårdens journalhantering som för fullt håller på att digitaliseras.

På min arbetsplats, Uppsala universitet, pågår övergången också för fullt. Tiden är förbi när man skickade ut tonvis med handlingar till olika sammanträden. Nu skickas alla handlingar elektroniskt och det är upp till var och en om de vill skriva ut något. På sammanträden används sedan länge laptops och nu även läsplattor. Inkommande handlingar som t ex fakturor och ansökningshandlingar kommer också i digital form och pappersåtgången och kopiatorkostnaderna har sjunkit drastiskt.

Jag känner inte till något teknikskifte där man övergivit nya landvinningar för att återgå till gammal teknik. Filmen är på väg bort, eller i alla fall minska drastiskt, och det ligger ingen värdering alls i det konstaterandet. Sedan kan man naturligtvis tycka vad man vill om det. Gamla tekniker fortsätter naturligtvis att finnas ytterligare en tid men sannolikt för en alltmer krympande skara. Det finns ju författare som fortfarande använder skrivmaskin och till och med några som skriver för hand. Analoga fotografer kommer också att finnas under överskådlig tid men, utan att vara elak så menar jag, att de är på utdöende.

Den här utvecklingen går naturligtvis inte att stoppa och här finns oerhört mycket pengar att hämta för kreativa och forskningsintensiva företag. Jag tvivlar inte en sekund över att hållbara lösningar, som dessutom är enkla att administrera,  för digital lagring kommer att marknadsföras inom en mycket snar framtid. Som redan nämnts, här finns massor av pengar att hämta för tillämpningarna är näst intill oändliga. Flera forskare har redan belönats med Nobelpriset, och många fler lär säkert komma,  för upptäkter som på sikt får sin tillämpning inom datateknik och därmed också datalagring.

Jag finner också nöje i att fotografera analogt. Men inte blir de bilderna bättre än de digitala. Inte lägger jag mer omsorg, eller komponerar bilderna bättre än vid digital fotografering. Det är ibland mycket märkliga argument som förs fram av analogfotograferna. Jag fotografera på samma sätt oavsett vilken kamera jag håller i handen och tänker inte för ett ögonblick på om det är film eller en sensor i kameran.

Jag tycker vi kan lägga ned hela den här konstlade, och i många fall, lite löjliga debatten. Varför måste vi hela tiden skapa motsättningar som egentligen inte alls existerar. Är det inte meningen att vi alla ska dra vårt lilla strå till stacken för att öka både kunskapen och lusten hos oss som har fotografering som hobby.

På återseende

/Torbjörn

Kampen mot okunskap och vidskepelse

Det har i alla tider varit förenat med viss risk att berätta sanningen. Den officiella sanningen, ofta företrädd av kyrka och stat, är inte alltid den verkliga sanningen. De som vågar utmana, kallas ibland för sanningssägare, och öppet trotsa den officiella sanningen får ofta plikta med långa fängelsestraff eller till och med döden.

En sådan s k sanningssägare är  Sanal Edamaruku från Indien. "Han blev övertygad rationalist och ateist redan i 15-årsåldern, då han såg hur en granne avled i cancer efter att hennes familj vägret henne medicinsk hjälp. I dag är han ordförande i organisationen Indian Rationalist Association, och har kämpat för att slå hål på religiösa myter i Indien i över 30 år. Han är även ett stående inslag i många indiska tv-program som en så kallad mythbuster." (Källa: UNT 2012-12-01, sid 8).

Edamaruku föreläste i går kväll i Missionskyrkan i Uppsala och jag var där tillsammans med ett 30-tal intresserade åhörare. Han berättade om sin kamp mot okunskap och vidskepelse i ett Indien där människor fortfarande sätter mycket stor tilltro till s k heliga män och andra religiösa förkunnare. Själv har han avslöjat flera som rena bluffmakare och bondfångare och har därmed fått flera fiender.

Det kanske mest berömda avslöjandet är kanske bluffen med en Jesusstaty (krucifix) i Bombay. Plötsligt en dag började det droppa vatten från statyns ena fot och den katolska kyrkan var inte sena med att förklara det hela som ett mirakel. Edamaruku blev tillfrågad av ett TV-bolag om han ville åka dit och undersöka saken. Han gjorde så också och fann att vattnet kom från ett trasigt rör. Detta avslöjande möttes av mycket starka reaktioner, från bl a katolska kyrkan, och han blev till och med polisanmäld. Polisanmälan har sedan lett till åtal för hädelse och Edamaruku har tvingats till landsflykt. Nu bor han tillfälligt i Finland samtidigt som han föreläser runt om i Europa.

Vem kan vara rädd för den här lille mannen, tänkte jag när jag kom till föreläsningen

Han berättade om sina avslöjanden av flera s k heliga män

Han berättade med stor energi och inlevelse

Här avslöjar han i indisk TV en tantrisk guru som påstår att han kan döda människor genom magi

"Miraklet" i Bombay

När föreläsningen var över fick åhörarna ställa frågor. På min fråga om han fick stöd från indiska vetenskapsmän, svarade Edamaruku "bara vetenskapsmän boende utanför Indien"

UNT:s artikel 2012-12-01

Något omtumlad lämnade jag Missionskyrkan och gick ut i den kyliga novemberkvällen. På min väg till bilen mötte jag glada, obekymrade människor på väg till Uppsalas olika nöjesställen. Kontrasten var slående mellan det jag nyss lyssnat på och den verklighet jag en stund senare bevittnade.

För de som är intresserade följer här några länkar:

Vetenskap och Folkbildning

Rationalist International

På återseende

/Torbjörn