Monstret

Jag hade varit i Gnesta på fotoutställning. Det var trevligt att träffa bekanta och se på fina bilder uppsatta i ögonhöjd. Tiden gick och hungern gjorde sig påmind. Jag fick sällskap av Claes till den närbelägna restaurangen Gnesta Strand där vi åt en härlig lunch. Efter mat och kaffe undrade Claes om jag ville följa med på en utflykt till Stendörrens naturreservat. Jag hade inget särskilt för mig, och dessutom hade jag aldrig varit där, så jag tackade ja. Föga anade jag då vad jag skulle möta i den sörmländska idyllen.

I var sin bil for vi på slingriga vägar tills vi äntligen kom fram till Stendörren. Vi följde en väl upptrampad stig som tog oss ned till havet. På vägen fick vi gå över en hängbro. I viken låg några segelbåtar och guppade, en av dem var från Tyskland. Vi gick vidare över kobben och efter bara en liten bit så dök det upp vid sidan av stigen. Monstret. Det gick en rysning genom kroppen när jag betraktade besten i hela dess längd. Kroppen gick i krumbukter hit och dit och man kunde tydligt se onduleringen på ytan. Den låg helt stilla medan vi fotograferade men sådana bestar vet man aldrig var man har så vi drog oss långsamt undan medan vi begrundade vad vi fått uppleva.

Det här är vad som mötte oss vid Stendörrens naturreservat. Huvva!

Kroppen gick i krumbukter hit och dit

Jag dristade mig till att gå lite närmare

Onduleringen syntes mycket tydligt

Den låg helt stilla men man ska inte vara alltför säker

Vi drog oss sakta tillbaka och begrundade vad vi varit med om

Vi gick vidare längre ut på kobben och njöt i fulla drag av solen som värmde så skönt. På hemvägen passerade vi monstret på behörigt avstånd. Sådana bestar vet man aldrig var man har.

På återseende

/Torbjörn

Puman som tog av sig pälsen

När man lugnt och fridfullt strosar på Stockholms gator händer det:

En puma tar av sig pälsen

På återseende

/Torbjörn

I väntan på .....

Hundar som sitter och väntar på sina hussar eller mattar utanför affärer ser alltid så fruktansvärt ledsna och övergivna ut. Det verkar som om de inte riktigt tror på att att de ska bli hämtade. De här två jyckarna satt och väntade utanför en affär på gågatan i Uppsala.

Vi väntar på matte.....

.....och nu kommer hon äntligen!

Tänk på era hundar och handla snabbt!

På återseende

/Torbjörn