Nautika

"Föremål som har med sjön att göra, nautika, har alltid haft en stark dragningskraft på sjöintresserade och samlare. De har förmågan att väcka intresse och sätta fantasin i rörelse. De kan berätta om skeppen och människans villkor ombord, överlevanden på havet i en hård verklighet." Så beskrivs "nautika" i Sjöhistorisk årsbok 1985-1986.

Jag strövade runt en solig eftermiddag på Skeppsholmen och fångade lita nautika från båtar som låg i hamn och från land. Minoltas fina 2.8/100 mm Soft, som jag använde i skarpt läge, passade alldeles utmärkt för mina utsnitt ur verkligheten.

Mer nautika kan ses i min Nautika-portfölj:

http://www.pic-tor.fotosidan.se/

Att fotografera små detaljer ur ett större sammanhang är en trevlig sysselsättning som övar upp bildseendet. Prova själv någon gång.

På återseende

/Torbjörn

Premiärdoppet och nu har han blivit skvatt galen

Tillbringade hela dagen tillsammans med barn och barnbarn, sonhustru och sonens svärfar vid den senares sommarställe i de Uppländska skogarna. Vi planterade ett körsbärsträd, åt hur många pannkakor som helst, pratade länge, drack kaffe och hemgjord saft med massor av bullar, kubb och marängtårta därtill. Satt och jäste en stund och for sedan och fiskade i den närbelägna sjön. Det blev lite småfisk för de som metade. Vi som kastade blev utan. Plötsligt kommer det några som ska bada. Är de inte kloka tänkte jag. Bada nu när isen just har släppt. Nåja, det var kanske en månad sedan. Men ändå. Det ska då vara minst 20 grader i vattnet innan jag kastar mig i i alla fall. De båda hurtbullarna överlevde äventyret och gick tillsammans med sitt sällskap hem för att ta något värmande (antog jag). Sonens svärfar fixade till pannbiff med kantarellsås som vi åt under tystnad medan solen försvann bakom granarna.

Premiärdoppet, med risk för sitt eget liv

Farfar har blivit bindgalen

På återseende

/Torbjörn

Bilder av samtiden. Har jag något ansvar?

Utan att säkert veta tror jag att det för närvarande tas mer bilder än vad det någonsin tidigare har gjort. Det möjliggörs framförallt av den tekniska utvecklingen där digitalkameror av alla möjliga utföranden formligen sköljer över marknaden. Dessutom tillkommner alla mobiltelefoner som i de allra flesta fall också innehåller en kamera. I många fall riktigt kompetenta. Den ekonomiska utvecklingen har också gjort det möjligt att snart sagt gemene man har råd att skaffa sig en kamera och i många fall även en dator. Har man ingen egen dator kan man kanske utnyttja en dator på jobbet.

Hur många bilder som tas i Sverige under ett år vet säkert ingen men nog måste det vara flera hundratusen. Hur många av dessa bilder kan ses om tjugo år? Ingen ny fråga men ständigt aktuell. I alla fall för de som har fotografering som intresse och som tar mycket bilder men även är intresserade om  egna och andras alster kommer att kunna ses av framtida generationer. Jag inbillar mig nämligen att vi som fotograferar har ett genuint intresse av att de som kommer efter oss ska ha möjlighet att se de bilder som vi tog under vår stund på jorden. Det här är det ena benet i problematiken. Hur lagrar man digitala bilder framtidssäkert?  Har jag själv något ansvar?

Det andra benet är informationen kring de bilder vi tar. Det finns ett flertal program på marknaden, t ex Lightroom, Aperture, iPhoto, där man kan "tagga" alla bilder med lämplig information.  Tyvärr så görs det nog inte av alla. Flera med mig tycker om gatufotografering. Då fotograferar man oftast helt främmande personer. I de allra flesta fall frågar man ju inte vad personen heter, var han/hon bor, vad de jobbar med etc...I dag har vi våra hårddiskar fulla med filer av personer vi inte har en aning om vilka de är. Vilket intresse har kommande generationer av miljontals bilder på anonyma personer som farfar och hans kompisar tog? Ingen ny fråga men ständigt aktuell. Har jag något ansvar?

I dag finns många möjligheter att sammanställa sina bilder i fotoböcker av olika slag. Firmorna tillhandahåller enkla program för uppladdning och design. Borde vi inte puffa lite mer för den här möjligheten? Vad jag kan förstå så är de tryckta fotoböckerna det mest framtidssäkra sättet att "lagra" sina bilder på. För att böckerna ska vara intresanta för andra än fotografen så borde enlig min mening de även innehålla information om varje bild. Åtminstone när och var bilden är tagen. Jag är mycket väl medveten om att det stöter på problem att ställa en massa frågor till helt främmande människor (se ovan). Samtidigt så har vi ju nu en gyllene chans, framförallt tack vare den snabba tekniska utvecklingen, att producera något bra och beständigt för de generationer som kommer efter oss.

Som ni märker nämner jag uttryckligen inte den analoga fotografin här. De problem som omnämns gäller naturligtvis även för den. Den stora frågan för framtiden är hur filmmediet ska kunna överleva den allt hårdare konkurrensen från den digitala bilden.

Det här är några spånerier från en som ser sina hårddiskar sakta men säkert fyllas av bilder. I många fall bilder på för mig helt anonyma personer. Här följer en bild på en kändis samt några bilder på för mig helt anonyma personer som finns därute där vi rör oss på gator och torg.

Skådespelaren Susanne Reuter medverkar i en filminspelning för Socialdemokraterna på Sergels torg den 3 maj 2010

Karl-Axel Jonsson från Flen besöker Hötorget den 25 april 2010

Emma Persdotter från Hägersten förbereder dagens försäljning av egentillverkade halsband på Hötorget den 25 april 2010

Gammalt skönhetsideal. Utfyllnadsbild, berörs inte i texten

Katarina Söderberg från Sigtuna äter lunch på Kulturhusets takservering den 25 april 2010

Cecilia Pettersson från Enskede väntar på sin kusin Ellen på Drottninggatan den 25 april 2010

Tove Mikkelsen från Köpenhamn är i Stockholm för första gången. Drottninggatan den 25 april 2010

Sue McKinley är utbytesstudent från Hawaii. Kungsgatan den 25 april 2010

Rune Langemo från Nacka är på väg till veterinären med sin hund. Sveavägen den 25 april 2010

Observera !! Bildtexterna som är skrivna i kursiv stil är påhittade men det hade kunnat se ut så här.

På återseende

/Torbjörn

En tur i svartvitt

Gick en ordentlig runda idag. En runda som jag inte gått på flera år. Jag blev ute i tre timmar och det var jätteskönt ända tills det började regna. Försökte mig på att se motiven i svartvitt för det är inte så mycket färger i naturen ännu. Det finns några färgklickar här och där men åkrarna är fortfarande gråbruna och trista.

Gammal ladugård, eller möjligen loge, som gjort sitt

Knivstaån med gamla kyrkan i bakgrunden

Järnvägsbron

Magasinet. Här förvarades förr i tiden spannmål som buffert för sämre tider

Mannen på taket

På återseende

/Torbjörn

Makro

Satte på mitt makroobjektiv, Sigma 2.8/105 mm, och åkte en sväng till Botaniska trädgården, eller Botan som man säger, i Uppsala. Jag fotograferar inte så ofta makro men det händer ibland. Då jag f n arbetar deltid så har jag ledigt två dagar i veckan och i dag fick jag alltså lust att besöka Botan. I trädgården arbetades det flitigt för att ställa i ordning alla rabatter mm. Jag gick en runda men det fanns inte så mycket att fotografera ännu. Det fanns en hel del backsippor men de har jag tröttnat på att fotografera. Kan inte hitta några nya spännande utsnitt. Jag gick därför in i tropiska växthuset. Där hade vaktmästaren ersatts av en biljettautomat sedan jag var där senast. Tack och lov hade inte blommor och blader ersatts av någon digital fiffighet. Visar här ett litet urval av dagens bilder. De kommer jag att lägga in i min portfolio så småningom.

På återseende

/Torbjörn