Mitt fotografiska minne

Rolleiflex och de praktiska tillbehören 6 korrigendum

För en tid sedan hittade jag ett, för  mig, helt nytt tillbehör som jag med knapphändig information kastade mig över att berätta om. Nu ramlade jag över ny information om Rolleiphot som jag naturligtvis måste komplettera med. Den är egentligen en exponeringsmätare! Batterilös minsann!
Den fungerar som så att man bländar ner till dess att mattskivan blir svart. Då läser man av bländaren och beräknar den erforderliga tiden och exponerar därefter. Komplicerat? Javisst! Men det här var på 30-talet och mig veterligen fanns det inga selenmätare då.

Sen var det ju i princip omöjligt att se skärpedjupet när man kommit så långt att man bestämt bländaren. En ganska onödig pryl med andra ord. Låt samlarna köpa den.


 En äldre typ än i det förra inlägget.

Mellanformataren

Varudeklaration: Nördinlägg

Inlagt 2010-05-25 19:21 | Läst 1677 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
En optisk exponeringsmätare! Visst hittade de på en del tokigheter på Rolleifabriken (jag tänker t ex på motortillsatsen) men samtidigt måste man bli lite impad av deras uppfinningsrikedom och hur de tog sig an en stor spännvidd av fotografiska behov. Lite tidsödande att beräkna exponeringen med Rolleiphot, men jag som själv använt optisk mätare vet att det ger säkrare tider än ren gissning. Är det sant att man verkligen bara kan plåta med svart mattskiva när man använder Rolleiphot? Vitsen med optiska mätare var annars att man beräknade ledtalet, och sedan kunde man ställa in kameran på valfri tid- och bländarkombination. Om Rolleiphoten var klumpig att använda hade de säkert kommit på en bättre lösning med tiden, ifall inte denna teknik blivit frånsprungen av de fotoelektriska mätarna.

Mattskivan förtjänar för övrigt en egen kommentar. På förkrigsrollei hade de inte fresnell-lins. Så mattskivan var mörk ut mot kanterna, och man måste i princip fälla upp luppen för att få en säker bedömning av skärpan. Senare Rollei var enormt förbättrade i det avseendet.
Svar från N Thomas Meldert 2010-05-26 21:24
Jag tror att när man väl hade bestämt exponeringen, öppnade man Rolleiphoten för att se genom sökaren igen. Jag kan inte tänka mig annat. Det här tillbehöret försvann nog tidigt och ersattes senare av Rolleiluxen. Selenmätaren som är intgrerad med motljusskyddet.
Min Rolleiflex Original från -31 har en väldigt ljussvag mattskiva men åandra sidan har den en annan inbyggd finess. En libell, så att man kan avgöra om man håller kameran vågrätt!
Åtminstone på sent 30-tal fanns selenmätare. 533/16 kom -37, och Contaflexen -35.

Sk "extinction meters" var inte så ovanliga. Oftast handlade det om den mörkaste siffran man kunde urskilja i en sökare. En tabell gav sedan rätt exponering.
Svar från N Thomas Meldert 2010-05-27 06:21
Ja, den här kallas just extinction meter i de forum jag hittat nåt om den.